Institution: Högskolan i Halmstad Titel: Vi kan väl träffas och fika. Några muslimska invandrarkvinnors upplevelser av kontakten och samarbetet med svensk skola. Författare: Susanne Castro & Birgitta Johansson Typ: C-uppsats. Examensarbete i lärarprogrammet. Sidantal: 53 Handledare: Claes Ericsson & Ulrika Sjöberg Examinator: Anders Persson Medexaminatorer: Torbjörn Jansson & Ole Olsson Slutseminarium: 2007-01-10 Dagens svenska skola skall arbeta för en ökad föräldrakontakt då elevens sociala och kunskapsmässiga utveckling menas vara gynnad av det aktiva samarbetet mellan hem och skola. Genom uppsatsens litteraturforskning ses en skev fördelning av inflytandet till nackdel för föräldrar med invandrarbakgrund. Arbetets syfte har varit att med en hermeneutisk ansats intervjua och tolka fyra muslimska invandrarkvinnors framställning av sina erfarenheter av kontakten och samarbetet med sina barns svenska skolor. Vidare avsågs att jämföra dessa upplevelser med styrande texters budskap och resultat från tidigare forskning. I analysen avspeglas fyra individer med skilda men också jämförbara erfarenheter. Tre av kvinnorna finner det på olika sätt svårt att få en tillfredsställande kontakt med barnens lärare och en bra behållning av föräldramöten. En av kvinnorna avskiljer sig från de andra genom sitt stora förtroende för sin egen roll när det gäller kontakt och samarbete med skolan. Det som förenar dem är viljan att göra allt de kan gällande trygghet och framtid för sina barn. Kvinnorna framför idéer om möten som skulle kännas inbjudande och givande. Deras vilja att delta i barnens utveckling stämmer väl överens med skolans styrande texter medan många av deras upplevelser tyvärr motsvarar tidigare forskning. Nyckelord: invandrarföräldrar, kontakt, muslim, samarbete, skola.

Denna studie syftar till att undersöka chefers attityder gentemot invandrare. En negativ syn på invandrare bland chefer skulle kunna bidra till diskriminering av invandrare inom rekrytering på arbetsmarknaden. Studien är kvantitativ och grundar sig på data- materialet European Social Survey (2002), där den beroende variabeln mäter om respondenterna anser att invandrare gör landet till ett bättre eller sämre ställe att leva på. Jag jämför: 1. Chefers attityder med attityder bland de anställda 2. Attityder bland chefer inom större organisationer med attityder bland egenföretagare/ familjeföretagare 3. Chefers attityder i förhållande till grupphot och kontakt.Resultaten pekar på att chefer är mindre främlingsfientliga än anställda, men detta samband beror i stor utsträckning på utbildning. Egenföretagare/famileföretagare är mer främlingsfientliga än chefer inom större organisationer, vad detta beror på är fortfarande ett frågetecken.Sedan testades påverkan av kontakt, och där undersöktes betydelsen av att ha invandrarvänner för huruvida chefer tycker att invandrare gör landet till ett bättre eller sämre ställe att leva på. Grupphotsteorin undersöktes också, och då analyserades påverkan av att man tycker att invandrare kommer till landet och tar arbeten eller skapar nya, och till sist testades de två teorierna tillsammans. Resultaten visade att både kontaktteorin och grupphotsteorin kan bidra till att förklara främlingsfientliga attityder.

Sammanfattning   Titel: Från ekonomistudent till företagsekonom – En studie om efterfrågade färdigheter, ansvar och undervisning i ämnet företagsekonomi Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Pernilla Ingvarsson & Malin Swee Handledare: Jonas Kågström Datum: 2012 - maj Syfte: Denna uppsats syftar till att analysera universitetslärares uppfattning om de färdigheter som näringslivet efterfrågar samt att identifiera dessa. Vi analyserar även vilka moment som universitetslärare anser främja dessa färdigheter. Högskolan i Gävle har en vision som bland annat innefattar mål om en utvecklad samverkan med näringslivet och ett ökat utbud av professionsutbildningar, i och med detta blir vår studie aktuell. Metod: I arbetet med denna uppsats har vi använt ett deduktivt angreppssätt och en kvalitativ metod. För att samla in vår primärdata har vi genomfört fem semi-strukturerade personliga intervjuer. Vår sekundärdata är hämtad från vetenskapliga artiklar, övrig litteratur och Internetkällor. Resultat & Slutsats: Yrkesfärdigheter som kommunikation, global medvetenhet, ledarskap, professionellt beteende, presentationsteknik, kritiskt tänkande, problemlösningsförmåga och förmåga att kunna arbeta i grupp såväl som självständigt, är något som går att lära ut och som vi anser vara viktigt att lägga fokus på i en högskoleutbildning. Sociala färdigheter, flexibilitet och engagemang är något som också efterfrågas men som vi anser vara studentens eget ansvar att lära sig att utveckla under sin studietid då dessa färdigheter är personlighetsbaserade och därmed svåra att lära ut. Vi kom fram till att lärare har ansvar över att tillämpa undervisningsmoment som främjar utvecklingen av yrkesfärdigheter och att det är studenternas ansvar att utveckla de individuella färdigheterna. Vår studie visar även att det är viktigt för högskolor och universitet att ha ett samarbete med näringslivet. Förslag till vidare forskning: Då vi inte ingående behandlat vilka färdigheter näringslivet efterfrågar kan man göra en vidare forskning gällande detta. I och med att visionen omfattar hela Högskolan i Gävle skulle det vara intressant att undersöka hela högskolans kontakt med näringslivet, då vi i denna uppsats endast behandlat E-institutionens. Ett sista förslag är att undersöka hur stort intresse det lokala och regionala näringslivet i Gävleborg har angående ett utökat samarbete med Högskolan i Gävle. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats bidrar med att lärare får en insyn i vikten av att ha en kontakt med näringslivet och genom denna kontakt få reda på vilka färdigheter näringslivet anser att studenter ska besitta. De kan, i och med denna vetskap, i viss mån skapa undervisningsmoment som främjar utvecklingen av dessa. Nyckelord: Yrkesfärdigheter, kontakt, ansvar, undervisningsmoment och samarbete.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka om främlingsfientlighet är olika stark i staden och på landsbygden. Vi tittar även på effekten av nationalism, om det kan förklara den eventuella skillnaden mellan stad och landsbygd. Vi har använt oss utav teorier så som kontakthypotesen, grupphotsteorin, det minimala paradigmet och grupprelationer. För att besvara vårt syfte har vi använt oss utav ISSP datamaterial från 2003 – National Identity II, vi har valt att använda datamaterialet för Sverige och Norge. Vår beroende variabel är främlingsfientlighet och på våra oberoende variabler så har vi främst fokus på känslor och attityder för nationalism samt stad och landsbygd. De viktigaste resultaten är att man både i Sverige och i Norge är mer främlingsfientliga på landsbygden än vad man är i staden. I Norge kan skillnaderna förklaras med nationalism, medan nationalism inte kunde förklara skillnaderna mellan stad och landsbygd för Sverige. Med hjälp av våra teorier kunde vi delvis förklara resultatet, som går i linje med kontakthypotesen; ju mer kontakt desto mindre främlingsfientlighet. På samma sätt med grupphotsteorin så påverkar tillgången till resurser främlingsfientliga attityder. Med resurser så menas tillgång till arbete, boende och socialt stöd. Grupprelationer har en stark påverkan på hur vi ser den egna gruppen i jämförelse med de andra grupperna.

Resumé af ph.d afhandling, Karolinska Institutet, Stockholm.

Studiens syfte är att vidga kunskaper om vårdnadshavares och fritidspedagogers uppfattningar om kommunikationens roll i samverkan mellan fritidshemmet och hemmet. Studien har använt enkät som metod för sin datainsamling, där 22 stycken fritidspedagoger och 33 stycken vårdnadshavare medverkar. I resultatet framgår det att i en god kommunikation ska det vara ett öppet klimat byggt på tillit, förtroende, ärlighet, förståelse och respekt. Studien visar att tamburkontakten är en väsentlig del i kommunikationen mellan fritidshemmet och hemmet, då det är en av de få fysiska kontaktmöjligheter vårdnadshavare och fritidspedagoger har med varandra, samt att den är det viktigaste kontaktsätt som finns i nuläget för att skapa en god relation. En viktig slutsats från studien är att det finns många faktorer som påverkar samverkan men i resultatet mynnar det mest ut i kommunikation. Dess funktion, innehåll, fokus, frekvensen av den och möjlighet att ha ett personligt träfftillfälle är aspekter som nämns av respondenterna i samband med kommunikation.

<p>Syftet med studien var att erhålla förståelse för hur kontakten med personalen till vuxna</p><p>brukare vid LSS-boenden upplevs ur ett föräldraperspektiv. Genom att sätta föräldrarna</p><p>i fokus, önskade vi få kännedom om de handlingssätt som främjar ett bra samspel.</p><p>Fokuserade områden var kommunikation, samarbete, inflytande och förväntningar.</p><p>Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med två fäder och tre mödrar vars</p><p>barn bor på gruppbostad/servicebostad. De inspelade intervjuerna transkriberades och</p><p>analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Tolkningen gjordes med hjälp av</p><p>rollteorin. Respondenterna uttryckte både likartade och skilda upplevelser av kontakten</p><p>med boendepersonalen. Merparten av föräldrarna ansåg emellertid att samspelet var</p><p>otillfredsställande. För att få till stånd ett bra samspel fanns önskningar om en rak och</p><p>öppen dialog, att bli sedd och hörd som förälder, förståelse för det vuxna barnets</p><p>problematik, samt mindre antal personal runt sonen/dottern. Resultatet kan bidra till en</p><p>djupare förståelse för föräldrarnas situation bland de anställda på LSS-bostäder, och</p><p>förhoppningsvis ett bättre samspel mellan anhöriga och personal.</p>

<h1>Sammanfattning</h1><p> </p><p> </p><p>Syftet med vår studie är att undersöka hur kontakten mellan förskola, skola och hem betraktas. I läroplan för förskolan, Lpfö 98, förespråkas att förskola och hem ska samarbeta för att kontakt ska etableras. Kontakten har olika förutsättningar och innebörder vilka bidrar till hur kontakten mellan parterna gestaltar sig. Kontakten motiveras även utifrån barns lärande, dock är barns perspektiv många gånger försummat i studier som handlar om kontakten mellan förskola, skola och hem. Vi undersöker hur kontakten betraktas och värderas i såväl relevanta studier på området som på lokal nivå. Vår ambition är även att undersöka hur barn positioneras i denna kontakt. För att konkretisera hur kontakten värderas samt hur barn positioneras på lokal nivå, granskar vi kvalitetsredovisningar för förskolans verksamhet inom Örebro kommun.</p><p> </p><p>Efter olika granskningar konstaterar vi att kontakten betraktas och värderas som betydelsefull i såväl studier vi tagit del av, som i förskolornas verksamheter inom Örebro kommun. Vår slutsats är att engagemanget från förskolans sida syftar till att etablera goda kontakter med barnens vårdnadshavare, kontakten sker således på de vuxnas villkor. Dock urskiljer vi skillnader och likheter i hur kontakten betraktas och värderas inom Örebro kommuns förskolor. I kvalitetsredovisningarna påvisas alltifrån att kontakten ska ske genom nära och förtroendefullt samarbete med barnens vårdnadshavare till att förskolorna enbart ska hålla vårdnadshavarna informerade om verksamheten. Flertalet förskolor belyser daglig kontakt som mest betydelsefull, till skillnad från sporadisk kontakt som sker vid till exempel föräldraråd.</p><p> </p><p>Vår empiriska undersökning påvisar att barn negligeras i kontakten mellan förskola och hem. Dock finner vi att barn i ett flertal kvalitetsredovisningar omnämns latent, det vill säga de omnämns indirekt och dolt. Endast i ett fåtal förskolors kvalitetsredovisningar omnämns barnen manifest, följaktligen tydligt och påtagligt. Vår kommentar till detta resultat är att barn bör få en tydligare position i kontakten mellan förskola och hem. Möjligen kan kontakten mellan förskola och hem få en annan karaktär om barnens position blir mer påtaglig.</p><p> </p><p>Nyckelord: kontakt, förskola och hem, kvalitet, barns position</p>

Syftet med studien var att erhålla förståelse för hur kontakten med personalen till vuxna brukare vid LSS-boenden upplevs ur ett föräldraperspektiv. Genom att sätta föräldrarna i fokus, önskade vi få kännedom om de handlingssätt som främjar ett bra samspel. Fokuserade områden var kommunikation, samarbete, inflytande och förväntningar. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med två fäder och tre mödrar vars barn bor på gruppbostad/servicebostad. De inspelade intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Tolkningen gjordes med hjälp av rollteorin. Respondenterna uttryckte både likartade och skilda upplevelser av kontakten med boendepersonalen. Merparten av föräldrarna ansåg emellertid att samspelet var otillfredsställande. För att få till stånd ett bra samspel fanns önskningar om en rak och öppen dialog, att bli sedd och hörd som förälder, förståelse för det vuxna barnets problematik, samt mindre antal personal runt sonen/dottern. Resultatet kan bidra till en djupare förståelse för föräldrarnas situation bland de anställda på LSS-bostäder, och förhoppningsvis ett bättre samspel mellan anhöriga och personal.

Sammanfattning     Syftet med vår studie är att undersöka hur kontakten mellan förskola, skola och hem betraktas. I läroplan för förskolan, Lpfö 98, förespråkas att förskola och hem ska samarbeta för att kontakt ska etableras. Kontakten har olika förutsättningar och innebörder vilka bidrar till hur kontakten mellan parterna gestaltar sig. Kontakten motiveras även utifrån barns lärande, dock är barns perspektiv många gånger försummat i studier som handlar om kontakten mellan förskola, skola och hem. Vi undersöker hur kontakten betraktas och värderas i såväl relevanta studier på området som på lokal nivå. Vår ambition är även att undersöka hur barn positioneras i denna kontakt. För att konkretisera hur kontakten värderas samt hur barn positioneras på lokal nivå, granskar vi kvalitetsredovisningar för förskolans verksamhet inom Örebro kommun.   Efter olika granskningar konstaterar vi att kontakten betraktas och värderas som betydelsefull i såväl studier vi tagit del av, som i förskolornas verksamheter inom Örebro kommun. Vår slutsats är att engagemanget från förskolans sida syftar till att etablera goda kontakter med barnens vårdnadshavare, kontakten sker således på de vuxnas villkor. Dock urskiljer vi skillnader och likheter i hur kontakten betraktas och värderas inom Örebro kommuns förskolor. I kvalitetsredovisningarna påvisas alltifrån att kontakten ska ske genom nära och förtroendefullt samarbete med barnens vårdnadshavare till att förskolorna enbart ska hålla vårdnadshavarna informerade om verksamheten. Flertalet förskolor belyser daglig kontakt som mest betydelsefull, till skillnad från sporadisk kontakt som sker vid till exempel föräldraråd.   Vår empiriska undersökning påvisar att barn negligeras i kontakten mellan förskola och hem. Dock finner vi att barn i ett flertal kvalitetsredovisningar omnämns latent, det vill säga de omnämns indirekt och dolt. Endast i ett fåtal förskolors kvalitetsredovisningar omnämns barnen manifest, följaktligen tydligt och påtagligt. Vår kommentar till detta resultat är att barn bör få en tydligare position i kontakten mellan förskola och hem. Möjligen kan kontakten mellan förskola och hem få en annan karaktär om barnens position blir mer påtaglig.   Nyckelord: kontakt, förskola och hem, kvalitet, barns position