<p>Animering i 3d är ett tidskrävande och komplicerat moment som tar lång tid att sätta sig in i. Det krävs att man har en bra känsla för naturliga rörelser för att kunna skapa realistiska animationer. Det här arbetet undersöker möjligheten ett med hjälp av Nintendos Wii Remote-kontroll låta en användare mer intuitivt animera ett enkelt 3d-objekt i Autodesk Maya 2009. Arbetets resultat och slutsatser  visar hur man kan koppla Wii Remote-kontrollens utdata in till Autodesk Maya 2009, och tar upp funktioner man skulle kunna lägga till och vilka begränsningar som behöver lösas i framtida arbete med systemet.</p><p> </p>

<p>I början av 2000-talet avslöjades flera stora redovisningsskandaler i USA. Stora amerikanska</p><p>företag som Enron och Worldcom lyckades genom svekfull redovisning vilseleda marknaden</p><p>att tro att deras finansiella ställning var avsevärt bättre än vad det visade sig vara. Enron</p><p>försökte t.ex. gömma stora skulder genom att inte ta upp dem i balansräkningen, detta</p><p>arrangerades av Enrons finanschef med samtycke från revisorerna och bolagets styrelse. När</p><p>skandalen avslöjades och Enron tvingades ta med de korrekta siffrorna i balansräkningen blev</p><p>konsekvensen att företaget fick begära konkurs. För att återuppbygga förtroendet för den</p><p>amerikanska finansmarknaden stiftades lagen Sarbanes-Oxley Act (SOX). Lagstiftarna vill</p><p>genom bestämmelser öka insynen i publika bolag och på så sätt säkerställa att den finansiella</p><p>informationen och annan information som företagen rapporterar till aktiemarknaden stämmer</p><p>överens med verkligheten.</p><p>För de företag som är noterade på någon av de amerikanska börserna och därmed är tvingade</p><p>att följa SOX följer stora administrativa kostnader. Lagen kom till för att skydda framför allt</p><p>ägarna från bedrägerier och oegentligheter, därför är det viktigt att se till att lagen når upp till</p><p>sina mål och inte bara blir en kostnad för företaget. I den här uppsatsen har fokus lagts på</p><p>ägarförhållandet mellan Ericsson och Investor. Ericsson är väldens största leverantör av</p><p>mobilsystem och Investor är en investmentbank som satsar på att ha en betydande ägarandel</p><p>och långsiktigt ägande i de företag som de investerar i. Uppsatsen syftar till att förklara hur</p><p>Investor och Ericsson har upplevt implementeringen av SOX, dessutom diskuteras huruvida</p><p>lagen har påverkat Investors förtroende för Ericsson. I studien intervjuades Anneli Åhman och</p><p>Yvonne Grensros på Ericsson och Magnus Karlberg på Investor. Vid undersökningen har det</p><p>använts en kvalitativ ansats, detta för att ge respondenterna en större möjlighet till att</p><p>diskutera vad de anser är viktigt. Överlag hade respondenterna på Ericsson en mer positiv</p><p>inställning än Investors. De menade att lagen gjort att processer mer effektiva och att den kan</p><p>användas som påtryckningsmedel. Respondenten på Investor var mer negativt inställd, han</p><p>ansåg att det kostar mer än vad det smakar och att tillgången på information inte ändrats</p><p>nämnvärt jämfört med innan lagen infördes. Till skillnad från Ericsson tycker han även att</p><p>lagen hämmar effektiviteten.</p>

I början av 2000-talet avslöjades flera stora redovisningsskandaler i USA. Stora amerikanska företag som Enron och Worldcom lyckades genom svekfull redovisning vilseleda marknaden att tro att deras finansiella ställning var avsevärt bättre än vad det visade sig vara. Enron försökte t.ex. gömma stora skulder genom att inte ta upp dem i balansräkningen, detta arrangerades av Enrons finanschef med samtycke från revisorerna och bolagets styrelse. När skandalen avslöjades och Enron tvingades ta med de korrekta siffrorna i balansräkningen blev konsekvensen att företaget fick begära konkurs. För att återuppbygga förtroendet för den amerikanska finansmarknaden stiftades lagen Sarbanes-Oxley Act (SOX). Lagstiftarna vill genom bestämmelser öka insynen i publika bolag och på så sätt säkerställa att den finansiella informationen och annan information som företagen rapporterar till aktiemarknaden stämmer överens med verkligheten. För de företag som är noterade på någon av de amerikanska börserna och därmed är tvingade att följa SOX följer stora administrativa kostnader. Lagen kom till för att skydda framför allt ägarna från bedrägerier och oegentligheter, därför är det viktigt att se till att lagen når upp till sina mål och inte bara blir en kostnad för företaget. I den här uppsatsen har fokus lagts på ägarförhållandet mellan Ericsson och Investor. Ericsson är väldens största leverantör av mobilsystem och Investor är en investmentbank som satsar på att ha en betydande ägarandel och långsiktigt ägande i de företag som de investerar i. Uppsatsen syftar till att förklara hur Investor och Ericsson har upplevt implementeringen av SOX, dessutom diskuteras huruvida lagen har påverkat Investors förtroende för Ericsson. I studien intervjuades Anneli Åhman och Yvonne Grensros på Ericsson och Magnus Karlberg på Investor. Vid undersökningen har det använts en kvalitativ ansats, detta för att ge respondenterna en större möjlighet till att diskutera vad de anser är viktigt. Överlag hade respondenterna på Ericsson en mer positiv inställning än Investors. De menade att lagen gjort att processer mer effektiva och att den kan användas som påtryckningsmedel. Respondenten på Investor var mer negativt inställd, han ansåg att det kostar mer än vad det smakar och att tillgången på information inte ändrats nämnvärt jämfört med innan lagen infördes. Till skillnad från Ericsson tycker han även att lagen hämmar effektiviteten.

För att lärare ska kunna förhålla sig till de förväntningar som finns på dem i deras yrke, krävs att de är medvetna om vilka dessa förväntningar är. I denna studie undersöks outtalade förväntningar på lärare. Syftet är att synliggöra den institutionaliserade sociala ordningen inom skolan och på så sätt hitta tänkbara mönster som kan synliggöra sociala normer som reglerar vad det innebär att vara lärare. Studien har också en empirisk del, vilken utgår från kvalitativa intervjuer med fem lärare. Lärarna i studien talar om vilka förväntningar de upplever finns på lärare samt hur de förhåller sig till dessa. Empirin analyseras i enlighet med Berger och Luckmanns terminologi. I analysen belyses att lärarrollen konstitueras inom en institution som av det omgivande samhället har krav på sig att vara perfekt. Detta skapar en lärarroll som bland annat kännetecknas av pregnans, isolering från kollegor och krav på ordningssinne. I uppsatsens avslutande del diskuteras om denna lärarroll kan bidra till en syn på läraryrket som verkar förytligande, då pedagogiska frågeställningar och pedagogiskt samarbete inte verkar konstituerande för lärarrollen.

Företagsskandaler har ökat de senaste åren och därför har det gjorts stora insatser för att ta fram regler och ramverk för att motverka detta. Resultatet blev Svensk kod för bolagsstyrning och den ställer bland annat höga krav på företags interna kontroll och att företag ska upprätta en intern granskningsfunktion; internrevision. Speciellt höga krav ställs på finansiella bolag varför vi har valt att studera svenska banker. Uppsatsens syfte att förklara hur internrevisionens roll, ansvar och betydelse i svensk bankverksamhet har förändrats efter införandet av Svensk kod för bolagsstyrning. Vi har kommit fram till att Svensk kod för bolagsstyrning har haft effekt på interrevisionens roll, ansvar och betydelse i svenska banker. Att FöreningsSparbanken följer kodens regler, var inte särskilt förvånande. Det som dock framkommit i vår undersökning är att Svensk kod för bolagsstyrning även har haft effekt på Eskilstuna Rekarne Sparbank samt SkandiaBanken i form av ökad medvetenhet och förståelse för internrevisionens betydelse. För samtliga banker har dokumentationen blivit bättre efter Svensk kod för bolagsstyrning.

No description available.

Syftet med denna studie är att jämföra olika företags tillvägagångsätt i en rekryteringsprocess. Den övergripande frågan handlar om vad de gör olika samt lika för att hitta en så passande individ som möjligt till en ledig arbetsplats. Även vad det finns för skillnader mellan hantering utav en nyrekryterad individ. Dessa frågor undersöks på tre olika företag, ett företag som gör interna rekryteringar, ett rekryteringsföretag samt ett företag som tar stöd utav ett rekryteringsföretag. Intervjuerna utfördes med personer med erfarenhet med erfarenhet inom de olika processerna. De skillnader som visat sig inom de olika rekryteringsprocesserna är hur mycket tid de olika företagen lägger ner på intervjuer. Medan hanteringen utav nyrekryterade individer visar skillnader i hur de olika företagen lägger ner tid på de nyrekryterade individerna. Då undersökningen visar att företaget som gör interna rekryteringar lägger ner otrolig vikt vid hanteringen ifall det är en butiksgrupp som anställs medan ifall en enskild individ rekryteras blir hanteringen enklare. Samtidigt som företagen inte visar någon skillnad i hanteringen vid anställning utav en enskild individ. / The purpose of this study is to compare different companies' approach to the recruiting process. The overriding issue is about what they are doing different and equal to find such a suitable individual as possible to a vacancy. Also what are the differences between handling out of a newly recruited individual. These issues are examined in three different companies, a company that makes internal recruitment, a recruitment company and a company that use a recruitment agency to recruit. The interviews were carried out with people with experience with experience in the various processes. One of the differences found in the various recruitment processes is how much time the different companies spend on interviews. While dealing out newly recruited individuals show differences in how the different companies spend time on the newly recruited individuals. As the survey shows that the company that makes internal recruitments put incredible emphasis on management if there is a store group employed while if an individual recruited will be handling easier. While the companies did not show any difference in the handling of employment out of a single new recruited individual.

Animering i 3d är ett tidskrävande och komplicerat moment som tar lång tid att sätta sig in i. Det krävs att man har en bra känsla för naturliga rörelser för att kunna skapa realistiska animationer. Det här arbetet undersöker möjligheten ett med hjälp av Nintendos Wii Remote-kontroll låta en användare mer intuitivt animera ett enkelt 3d-objekt i Autodesk Maya 2009. Arbetets resultat och slutsatser  visar hur man kan koppla Wii Remote-kontrollens utdata in till Autodesk Maya 2009, och tar upp funktioner man skulle kunna lägga till och vilka begränsningar som behöver lösas i framtida arbete med systemet.

I dagens samhälle spenderar de flesta många timmar av dygnet på arbetet. Det innebär att människor troligen äter en betydande del av sina måltider på arbetet. Måltidens betydelse har uppmärksammats de senaste åren och har då syftat till lunchen, matens kvalité, tidpunkten och platsen. Måltidens kontext innefattar innehåll, tid, social och fysisk måltidsmiljö. Eftersom människor äter på arbetet är måltiden på arbetsplatsen viktig när det kommer till anställdas hälsa, arbetstrivsel och prestation. Forskning om var arbetsmåltider äts och hur fysiska och sociala måltidsmiljön upplevs är sparsam. Syftet med denna studie var att beskriva självskattad stress, egen kontroll och måltidsupplevelse i samband med måltider på arbetsplatsen vid ett sjukhus och vid ett stålverk. Studien hade en beskrivande design, där kvantitativ data samlades in med enkäter och skal nivån var nominal. Studien gjordes på ett stålverk och ett universitets sjukhus i mellersta Sverige. Det var både män och kvinnor som arbetade dagtid, schemalagt arbete eller treskift som deltog. Sextio enkäter med fjorton respektive nitton frågeområden delades ut till samtliga på stålverket och till en hel avdelning på sjukhuset. Samtliga i personalen på en avdelning på ett universitetssjukhus och alla på ett stålverk blev tillfrågade om de ville delta i studien. Bortfallet på sjukhuset var tjugotre procent och på stålverket var det tjugo procent. Resultaten visade att arbetarna på både stålverket och sjukhuset var relativt missnöjda med hur deras måltidsmiljö var med lokal, utrustning och möjlighet till att äta enskilt eller med sällskap. De upplevde även liten egen kontroll över temperatur, ljus och ljud i sin måltidsmiljö. Eftersom grupperna som undersöktes inte representerar en population är det inte möjligt att uttala sig om hur alla anställda med skiftarbete eller schemalagt arbete på andra eller samma arbetsplatser upplever sin måltidsmiljö. Vissa generaliseringar om måltidsmiljön kan göras till liknande arbetsplatser än som de som deltog i studien. Nyckelord: Måltidsmiljö, skiftarbete, stress, egen kontroll.

Denna C-uppsats handlar om en kille med adhd, hur hans uppväxt har varit och vilka behovhan har. Vi har undersökt hur barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), Ungbo som hjälper unga att få en egen lägenhet och skolan kan uppfylla dessa behov hos ungdomen. För att ta reda på detta genomförde vi kvalitativa intervjuer med dessa informanter. Inledningsvis kontaktade vi BUP för att ta reda på i vilket skede de möter en tjej eller kille med adhd. Därefter hörde vi av oss till Ungbo för att se hur de kan vara ett stöd för barn med adhd samt till en skola med en särskild pedagogisk inriktning för dessa barn. Skolans mål är att ge ungdomarna behörighet till gymnasiet. Vi har också undersökt hur informationsutbytet ser ut mellan BUP, Ungbo och skolan utifrån deras respektive synsätt. I vårt fall har ungdomen med adhd träffat representanter från BUP, skolan och sociala myndigheter men inte varit i kontakt med vår informant på Ungbo. Vi valde att intervjua kvinnan på Ungbo då hon har erfarenhet av ungdomar med adhd och hur de fungerar och är även insatt i sociala myndigheter behandlar sådana ärenden. Resultatet visar att det finns en del väsentliga behov som behöver tillgodoses hos dessa ungdomar, exempelvis behöver de en viss struktur i sin vardag för att allt ska fungera. Vår informant med adhd får representera denna diagnos och föra sin talan om vilken hjälp eller stöd han får från BUP, skolan samt sociala myndigheter.