Många svenska offentliga myndigheter har under senare år genomgått stora omorganisationer och försökt att förändra och förbättra sin styrning. I denna studie beskrivs Försäkringskassans senaste förändringsinitiativ samt hur cheferna uppfattar införandet av en ny styrmodell inom myndigheten. Uppsatsen är uppbyggd kring en intervjustudie, och då avsikten är att belysa chefers upplevelser av en organisationsförändring har en kvalitativ ansats använts. I studien har empirisk data samlats in genom djupintervjuer med chefer vid olika nivåer inom myndigheten. Studien indikerar att det idag ställs nya krav på ledning och styrning för att leva upp till ambitionen att vara en modern myndighet. Inom Försäkringskassan upplever cheferna att införandet av den nya styrmodellen varit nödvändig för att leva upp till de förväntningar som de svenska medborgarna har på myndigheten.

Syfte: Tidigare forskning har visat att intern kontroll och styrning förändras vid outsourcing av ekonomifunktionen. Emellertid är det mindre beforskat på vilket sätt och hur intern kontroll och styrning förändras vid outsourcing av ekonomifunktionen. Syftet är att öka förståelsen för hur ledningen i företag upplever att möjligheterna att forma och använda intern kontroll och styrning förändras vid outsourcing av ekonomifunktionen. Metod: Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt och hermeneutiskt perspektiv. Studien bygger på en kvalitativ forskningsstrategi och abduktiv ansats. Teoretiska referensramen bygger på tidigare forskning och empirin bygger på tio semistrukturerade intervjuer med företagsledare från tio olika företag. Materialet bearbetades och analyserades för att sedan få fram ett bidrag. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar på likheter och skillnader jämfört med tidigare forskning. Vi såg att några företagsledare ansåg att möjligheterna att forma och använda intern kontroll och styrning förändras vid outsourcing av ekonomifunktionen, medan några företagsledare inte har samma åsikt. Kommunikation, kontinuerlig uppföljning, ekonomisk kunskap samt genomförandet av outsourcing av ekonomifunktionen var avgörande faktorer till förändring av intern kontroll och styrning vid outsourcing av ekonomifunktionen. Examensarbetets bidrag: I detta arbete har vi ökat förståelsen för hur ledningen i företag upplever att möjligheterna att forma och använda intern kontroll och styrning förändras vid outsourcing av ekonomifunktionen. Studiens främsta teoretiska bidrag är att genomförandet av outsourcing av ekonomifunktionen förändrar möjligheterna att forma och använda intern kontroll och styrning. Ekonomisk kunskap hos företagsledare, kontinuerlig uppföljning samt kommunikation från leverantören var andra avgörande faktorer. Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslår att fortsatt forskning bör studera ett flertal små och stora företag på djupet för att undersöka om storlek på företag förändrar möjligheterna att forma och använda intern kontroll och styrning. Det andra förslaget är att studera hur kunskap, kommunikation och kontinuerlig uppföljning samspelar med varandra. Tredje förslaget är att endast undersöka företagsledare som valt att bygga upp en ekonomifunktion internt med externa resurser. / Aim: Previous research has shown that internal control changes when outsourcing the accounting function. However, it is less researched in which way internal control changes when outsourcing the accounting function. The aim is to provide an enhanced understanding of how managers in companies experience that the opportunities to build and use internal control changes when the accounting function is outsourced. Method: This study is based on a social constructive and hermeneutic perspective. The study has taken a qualitative research strategy and an abductive research approach. The theoretical framework is built on prior research and the empirical data is built on ten semi-structured interviews with managers in ten different companies. The material has been processed and analyzed in order to present a contribution. Result & Conclusions: Study results show similarities and differences with previous research. We saw that some business managers experience that the opportunities to build and use internal control changes when outsourcing the accounting function. while some business managers did not have the same opinion. Communication, continuous monitoring, knowledge in economics and the implementation of outsourcing of the accounting function were crucial factors to changes in internal control when outsourcing the accounting function. Contribution of the thesis: In this work, we have increased the understanding of how business managers in companies experience that the opportunities to build and use internal control changes when outsourcing the accounting function. The main theoretical contribution of the study is that the implementation of outsourcing changes the possibilities of building and using internal control. Knowledge from the business managers, continuous monitoring and communication from the supplier were other crucial factors. Suggestions for future research: We propose that further research should study many small and large companies in depth to investigate whether the size of the companies affects the opportunities to build and use internal control. The second suggestion is to study how knowledge, communication and continuous monitoring interact with each other. The third suggestion is to only investigate business managers who have chosen to build up an accounting function internally with external resources.

<p>Aktiviteterna på en treasuryavdelning har under de senaste åren förändrats. Från att bara kontrollera de dagliga kassaflödena för ett företag, till idag då även handel med värdepapper, spekulation, har blivit en daglig aktivitet. Detta har lett till ett ökat behov av kontroll då spekulation leder till ett ökat risktagande. Denna uppsats studerar tre faktorer som är av betydelse för kontrollen på en treasuryavdelning. Dessa faktorer är; kontroll och styrning, riskhantering och det finansiella riskmåttet Value-at-Risk. Treasuryavdelningens huvudsakliga uppgift är att kontrollera och hantera risker, d v s riskhantering. Ett vanligt mått för att mäta och kontrollera finansiell risk är Value-at-Risk som mäter den största möjliga förlusten under vissa givna förutsättningar.</p><p>En treasuryavdelning kan bland annat utvärderas som kostnadsenhet eller som resultatenhet. Om en treasuryavdelning utvärderas som kostnadsenhet ökar fokus på riskhanteringen. Samtidigt går de möjligheter till att göra vinst, genom spekulation, förlorade. Utvärderas de däremot som resultatenheter skapas dessa möjligheter. I denna studie har det konstaterats att en treasuryavdelning ska utvärderas som en resultatenhet för att skapa vinst för företaget. Detta bör ske genom att sätta tydliga resultatmål för verksamheten. Samtidigt ökar behovet av en effektiv kontroll där det är viktigt att de tre ovannämnda faktorerna samspelar. Vidare är det viktigt att de anställda på avdelningarna är medvetna om vad som ska presteras och att riskhanteringen används på ett effektivt sätt. Användningen av riskmått blir också avgörande och att de riskmått som används är lämpliga för den typ av aktivitet som utförs. I denna studie har det fastslagits att Value-at-Risk är ett effektivt mått för att mäta risk på en treasuryavdelning. Dock skulle användningen av måttet kunna förbättras.</p>

Aktiviteterna på en treasuryavdelning har under de senaste åren förändrats. Från att bara kontrollera de dagliga kassaflödena för ett företag, till idag då även handel med värdepapper, spekulation, har blivit en daglig aktivitet. Detta har lett till ett ökat behov av kontroll då spekulation leder till ett ökat risktagande. Denna uppsats studerar tre faktorer som är av betydelse för kontrollen på en treasuryavdelning. Dessa faktorer är; kontroll och styrning, riskhantering och det finansiella riskmåttet Value-at-Risk. Treasuryavdelningens huvudsakliga uppgift är att kontrollera och hantera risker, d v s riskhantering. Ett vanligt mått för att mäta och kontrollera finansiell risk är Value-at-Risk som mäter den största möjliga förlusten under vissa givna förutsättningar. En treasuryavdelning kan bland annat utvärderas som kostnadsenhet eller som resultatenhet. Om en treasuryavdelning utvärderas som kostnadsenhet ökar fokus på riskhanteringen. Samtidigt går de möjligheter till att göra vinst, genom spekulation, förlorade. Utvärderas de däremot som resultatenheter skapas dessa möjligheter. I denna studie har det konstaterats att en treasuryavdelning ska utvärderas som en resultatenhet för att skapa vinst för företaget. Detta bör ske genom att sätta tydliga resultatmål för verksamheten. Samtidigt ökar behovet av en effektiv kontroll där det är viktigt att de tre ovannämnda faktorerna samspelar. Vidare är det viktigt att de anställda på avdelningarna är medvetna om vad som ska presteras och att riskhanteringen används på ett effektivt sätt. Användningen av riskmått blir också avgörande och att de riskmått som används är lämpliga för den typ av aktivitet som utförs. I denna studie har det fastslagits att Value-at-Risk är ett effektivt mått för att mäta risk på en treasuryavdelning. Dock skulle användningen av måttet kunna förbättras.

This paper examines the reasons behind firms considering backsourcing. While firms experience problems with their outsourcing activities, backsourcing emerges as an alternative solution. Firms primarily take cost considerations into account when reconsidering their outsourcing practices, but this only scratches the surface. A deeper analysis is needed, since cost increases arise from issues such as quality defects and cooperation problems. Even though production costs are low, outsourcing always implies transaction costs. Therefore, firms must implement a landed cost analysis before making their outsourcing decision. However, transaction costs occur from lack of competence, difficulties in communicationand problems in working relationships. This paper intends to focus on these underlying elements, since backsourcing is not only a matter of increased costs. Based on five interviews this study identifies these underlying elements. Findings suggest that backsourcing has emerged due to lack of monitoring and control systems as well as communication difficulties. Excessive focus on the core competence of the firm will also increase the risks of backsourcing. This paper also suggests that backsourcing may arise from business opportunities, since internal and external conditions change.