Det finns olika sätt att öka kapaciteten hos en flygledare. En av de är att göra samordningar mer effektiva. Samordningar sker idag via datalänk eller verbalt, då genom telefonsamordning eller face-to-face. Det finns även icke verbala samordningar där bara kroppsspråk står för en del av kommunikationen. På en kontrollcentral utförs många samordningar och informationsdelningar mellan flygledare. Detta görs för att kunna hålla en hög säkerhet men ändå arbeta på ett effektivt sätt. Östgöta kontrollcentral, ÖKC, har undersökts för att se om informationsdelningen kan bli effektivare samt om en flygledarassistent kan stötta två flygledare samtidigt. Med hjälp av en teoretisk referensram och litteraturstudie har det visat sig att bland annat Lean production kan appliceras på området för att utvärdera ÖKC. Författarna har observerat den operativa verksamheten på ÖKC och samlat data som i sin tur ligger till grund för de mätningar som gjorts. Därefter har ett alternativt ÖKC tagits fram med förankring i teorin om hur kontrollcentraler bör se ut för en bra social samverkan och teamwork. Utifrån data från observationen är informationssträckan som information inne på ÖKC måste färdas 150,8 meter. Detta mätetal är undersökningens viktigaste mätetal och visar att alternativet har motsvarande 130,5 meter informationssträcka, vilket ger en minskning med 20,3 meter.

Denna magisteruppsats redogör för en anpassning av COCOM (Contextual Control Model) till flygledningsdomänen. COCOM är en modell som kan användas för att beskriva och förutse kontroll hos operatörer i komplexa system. En central del av modellen är begreppet kontrollnivå vilket beskriver hur graden av kontroll hos ett JCS (Joint Cognitive System) beror av och påverkar de parametrar som beskriver dess prestation. Fokus i denna uppsats ligger på det JCS som omfattar flygledaren i sin arbetsposition. I uppsatsen anpassas Hollnagels generella beskrivning av kontrollnivåer i COCOM till flygledningsdomänen. Till grund för anpassningen ligger en kvalitativ studie i form av observation och intervju av sju operativa flygledare vid en svensk kontrollcentral. De tre parametrarna målavvägning, subjektivt tillgänglig tid samt planering och prioritering befinns särskilt lämpliga för att beskriva kontroll inom flygledning. I uppsatsen identifieras också, med utgångspunkt i resilience engineering, tolv strategier som flygledare använder för att bibehålla kontroll i det vardagliga arbetet. Två exempel på strategier är att anpassa sig till kollegor och deras arbetssituation, samt användandet av ”extra ögon”, att låta en kollega övervaka arbetet. Valet av strategi kopplas i uppsatsen samman med vilken kontrollnivå flygledaren befinner sig på. Domänanpassningen av COCOM visar att modellen är lämplig för modellering av operatörer. COCOM för flygledning kan användas för att bättre klassificera prestation specifikt inom detta område, samt som stöd i samband med utvecklandet av nya verktyg och arbetsmetoder. Kunskap om kontrollstrategier kan med fördel utnyttjas vid utbildning av flygledare, som med denna typ av metakunskap kan få mer medvetna verktyg för att bibehålla kontroll.