Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2010. / At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 2: Submitted. Paper 5: In progress. Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2009.

Korallrevets ekosystem är bland de mest biologiskt varierande ekosystemen på jorden, varav ungefär 25% av alla identifierade marina arter är associerade med rev, detta trots att korallrev tar upp mindre än 1% av jordens yta. Reven är kritiskt viktiga för både mänskligheten och den marina mångfalden, och är trots detta bland det mest hotade ekosystemet på planeten. Studien syftar till att undersöka hur klimatförändringar hos korallrev visualiseras och kommuniceras. Då medeltemperaturerna för de tropiska oceanerna ökat, vilket leder till att korallerna genomgår en process som kallas korallblekning, varav utan hjälp så dör de. Undersökningen bygger på en retorisk analys av dokumentären Chasing Coral, en webbenkät som spridits över sociala medier samt en visuell research. Undersökningens resultat visar på att dokumentären som analyseras använder sig av tydliga retoriska aspekter med hjälp av metoden ”repeat photography” för att visualisera och kommunicera korallrevens förändringar. Visualiseringen uppfattades som tillräcklig för att människorna som deltog i undersökningen skulle förstå att det existerar ett problem, dock bedömdes den visuella kommunikationen otillräcklig för att visa en mer korrekt helhet då deltagarna ansåg att viss kunskap om ämnet saknades.

Research suggests that society's vulnerability to natural disasters along coasts could increase as a result of climate change, which is likely to lead to elevated sea levels and possibly an increase in the occurance of meteorological phenomena such as storms and tropical cyclones. Following the Indian Ocean tsunami disaster in 2004 and Hurricane Katrina in 2005, both of which received considerable media attention, empirical data has indicated that coastal vegetation might be able to protect and reduce damages to coastal communities during tsunami events and tropical cyclones. The aim of the essay has been to study the function of coastal ecosystems as protection against tsunami waves and storms from a risk management perspective, meaning that I have, through an overview of scientific articles, compiled current research on how coastal ecosystems can attenuate storm surges and tsunami waves, and analysed how this knowledge can be put into practice in coastal communities from a risk management perspective, i.e. if coastal ecosystems are a viable risk reduction measure, are practically applicable, and if so, how they could be applied. There is empirical evidence suggesting that coastal ecosystems, particularly mangroves, can reduce the strength of a tsunami wave, but full scientific consensus on this issue has not yet been reached. With regard to protection against storm surges, there is extensive scientific evidence that coastal vegetation can mitigate damages and reduce the height of a storm surge, although the wave has to traverse several kilometres inland through thick vegetation for the protection to be effective. A synthesis in the form of a figure regarding the many physical factors that influence wave development through coastal ecosystems has been created in an attempt to simplify and explain the phenomenon. The conservation and restoration of coastal ecosystems can be justified from a risk management perspective, but planting new forest belts for the purpose of disaster mitigation is quite unrealistic and can rarely be sustainable, since, for protection to be effective, the forest belt must extend several kilometres inland from the coast, and would thus likely prove difficult to implement along coastal societies.

<p>Sedan 1980 har begreppet hållbar utveckling använts i miljösammanhang. Hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Detta skrevs år 1987 i Bruntlandsrapporten, rapporten är ett samband mellan ekologiska kriser och de sociala och ekonomiska klyftorna på en global nivå. Rapporten handlar om en ekologisk hållbar utvecklig där samhällets produktion och konsumtion håller sig inom ramen för vad jordens ekosystem klarar av och syftet med uppsatsen är att påvisa de problem som massturism bidrar med och vilka konsekvenser det kan få för Thailand utifrån faktorer som: ekonomi, miljö och sociala frågor. Frågeställningarna i uppsatsen är: Hur hållbar är utvecklingen av turism längs Thailands kuster? Den andra är: Kan ekoturism utvecklingen vara ett alternativ till massturism?</p><p>Enligt modellen: en turistplats livscykel kan en destination befinna sig i olika faser. Det kan finnas fyra till fem olika faser och en destination kan vara olika länge i vardera steg i cykeln. Allt från upptäckt till den tid då destinationen ses som mindre attraktiv och turismen sakta avtar. Turistdelegationen beskriver hållbar turism som ”en utveckling där ekonomiska, ekologiska och kulturella/sociala konsekvenser vägs samman för att uppnå en hållbar turism. Dessa områden är beroende av varandra för en långsiktig hållbarhet”. Modellen för hållbar turism innehåller punkter som ekonomi, miljö och sociala frågor. Under de senaste 50 åren i Thailand har miljön varit utsatt för mycket slitage och ekosystem längs Thailand kuster har skadats. I ett miljöperspektiv ska man bevara den biologiska mångfalden, vara sparsam med naturtillgångar och minimera den miljöpåverkan som orsakas av människans aktiviteter. Rese- och turistindustrin är delaktiga i den globala miljöförstöringen bland annat för att man överutnyttjar naturen. Ekosystem som finns i Thailand är bland annat korallrev och mangroveskogar. Människan har bland annat påverkat detta ekosystem genom att utsätta reven för störningar så som överfiskning, kust utveckling, föroreningar, okontrollerad turism och globala klimatförändringar.</p><p>Landets skogsklädda områden har minskat från 70 procent till mindre än 20 procent. Människan avverkar mangroveskogen bland annat för att ge plats åt turistanläggningar och för att ge turisterna kala sandstränder som turister efterfrågar. Den sociala situationen i Thailand är långt ifrån bra. Utvecklingen av ekoturismen är ett bra alternativ för att få turismen att bli så hållbar och gynnsam mot miljön som möjligt. Landets nationalparker ses som en viktig del av landets ekoturism och landet har stora potentialer för ekoturism. Vid en hållbar utveckling bör man även tänka på destinationens bärförmåga. Bärförmåga är den summa av turistaktiviteter som en destination tål utan att utsätta destinationen för skada. Thailands regerings policy har under senare år varit att utveckla en mer hållbar turism som lägger sin tonvikt på samhällets deltagande.</p>

<p>Det rapporteras allt mer om naturkatastrofer i tropiska kustområden; tsunamin i indiska oceanen, översvämningar i Bangladesh och nu senast cyklonen i Burma.Samtidigt blir vi allt mer medvetna om att människan själv bidrar till de globalamiljöproblemen.</p><p>Vi åkte till Indonesien, ett tropiskt land med 17 000 öar och flera känsliga kustområden, för att ta reda på hur den tropiska kusten mår. Tsunamin 2004 drabbade landet hårt och den viktiga mangroveskog som ska skydda samhällena från översvämningar var redan borta. En orsak till att skogen huggs ned är för att ge utrymme till räkodlingar och stadsutbyggnad. Tidigare täckte mangroven 75 procent av tropikernas kuster, för att i dag endast täcka 25 procent. Mangroven håller, tillsammans med korallrev, fiskebeståndet högt och när mangroven försvinner minskar fisken i antal och Indonesien står i nu inför enfiskkris.</p><p>På flera håll runt om i landet har miljöorganisationer uppmärksammat situationen och börjat återplantera mangroveskog och även korallrev. Men åtgärderna blir otillräckliga då problemen med utsläpp, skogsavverkning och utfiskning fortfarande kvarstår.</p>

Det rapporteras allt mer om naturkatastrofer i tropiska kustområden; tsunamin i indiska oceanen, översvämningar i Bangladesh och nu senast cyklonen i Burma.Samtidigt blir vi allt mer medvetna om att människan själv bidrar till de globalamiljöproblemen. Vi åkte till Indonesien, ett tropiskt land med 17 000 öar och flera känsliga kustområden, för att ta reda på hur den tropiska kusten mår. Tsunamin 2004 drabbade landet hårt och den viktiga mangroveskog som ska skydda samhällena från översvämningar var redan borta. En orsak till att skogen huggs ned är för att ge utrymme till räkodlingar och stadsutbyggnad. Tidigare täckte mangroven 75 procent av tropikernas kuster, för att i dag endast täcka 25 procent. Mangroven håller, tillsammans med korallrev, fiskebeståndet högt och när mangroven försvinner minskar fisken i antal och Indonesien står i nu inför enfiskkris. På flera håll runt om i landet har miljöorganisationer uppmärksammat situationen och börjat återplantera mangroveskog och även korallrev. Men åtgärderna blir otillräckliga då problemen med utsläpp, skogsavverkning och utfiskning fortfarande kvarstår.

Sedan 1980 har begreppet hållbar utveckling använts i miljösammanhang. Hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Detta skrevs år 1987 i Bruntlandsrapporten, rapporten är ett samband mellan ekologiska kriser och de sociala och ekonomiska klyftorna på en global nivå. Rapporten handlar om en ekologisk hållbar utvecklig där samhällets produktion och konsumtion håller sig inom ramen för vad jordens ekosystem klarar av och syftet med uppsatsen är att påvisa de problem som massturism bidrar med och vilka konsekvenser det kan få för Thailand utifrån faktorer som: ekonomi, miljö och sociala frågor. Frågeställningarna i uppsatsen är: Hur hållbar är utvecklingen av turism längs Thailands kuster? Den andra är: Kan ekoturism utvecklingen vara ett alternativ till massturism? Enligt modellen: en turistplats livscykel kan en destination befinna sig i olika faser. Det kan finnas fyra till fem olika faser och en destination kan vara olika länge i vardera steg i cykeln. Allt från upptäckt till den tid då destinationen ses som mindre attraktiv och turismen sakta avtar. Turistdelegationen beskriver hållbar turism som ”en utveckling där ekonomiska, ekologiska och kulturella/sociala konsekvenser vägs samman för att uppnå en hållbar turism. Dessa områden är beroende av varandra för en långsiktig hållbarhet”. Modellen för hållbar turism innehåller punkter som ekonomi, miljö och sociala frågor. Under de senaste 50 åren i Thailand har miljön varit utsatt för mycket slitage och ekosystem längs Thailand kuster har skadats. I ett miljöperspektiv ska man bevara den biologiska mångfalden, vara sparsam med naturtillgångar och minimera den miljöpåverkan som orsakas av människans aktiviteter. Rese- och turistindustrin är delaktiga i den globala miljöförstöringen bland annat för att man överutnyttjar naturen. Ekosystem som finns i Thailand är bland annat korallrev och mangroveskogar. Människan har bland annat påverkat detta ekosystem genom att utsätta reven för störningar så som överfiskning, kust utveckling, föroreningar, okontrollerad turism och globala klimatförändringar. Landets skogsklädda områden har minskat från 70 procent till mindre än 20 procent. Människan avverkar mangroveskogen bland annat för att ge plats åt turistanläggningar och för att ge turisterna kala sandstränder som turister efterfrågar. Den sociala situationen i Thailand är långt ifrån bra. Utvecklingen av ekoturismen är ett bra alternativ för att få turismen att bli så hållbar och gynnsam mot miljön som möjligt. Landets nationalparker ses som en viktig del av landets ekoturism och landet har stora potentialer för ekoturism. Vid en hållbar utveckling bör man även tänka på destinationens bärförmåga. Bärförmåga är den summa av turistaktiviteter som en destination tål utan att utsätta destinationen för skada. Thailands regerings policy har under senare år varit att utveckla en mer hållbar turism som lägger sin tonvikt på samhällets deltagande.