Denna uppsats är en utvärdering av en metod där socialtjänsten i Haninge kommun arbetar behandlande med familj- och skolsystemet. Behandlingsformen kallas korttidsbehandling och följer en manual som behandlare skapat utifrån inspiration av Barn och Ungdomspsykiatrin (BUP) i Östersund. Metoden är inte tidigare utvärderad. En kvalitativ studie genomfördes med fyra föräldragrupper och respektive fyra skolpersonalgrupper som deltagit efter en relativt kort prövotid av metoden. Det övergripande syftet med studien var därför att få en ökad förståelse för vilken betydelse korttidsbehandlingen har för familj respektive skolpersonal. I intervjuerna beskrivs att processen under behandlingen påminner om nätverksspiralen i nätverksterapi. I boken Nätverksterapi beskriver Svedhem nätverksspiralen. Den beskriver olika faser i ett möte: Retribalisering, polarisering, mobilisering, depression, genombrott och hänförelse/ utmattning (Forsberg & Wallmark (1998). Studien visar också att korttidsbehandling passar för föräldrar och skolpersonal när man vill stärka samarbetet mellan de olika systemen. Ett annat fynd är att mötets struktur och behandlarnas förhållningssätt ”jämnar” ut en ojämlik situation och bidrar till att förståelsen mellan skolpersonal och föräldrar ökar. Slutligen visar studien att förälder och skolpersonal tycker att de fått stöd i att hitta en gemensam plan för att skapa förändring för det utsatta barnet. Om behandlingen haft positiva effekter för barnet behöver studeras mer. En randomiserad studie där man jämför ”treatment as usual” med korttidsbehandlingen skulle behöva göras för att mer säkert kunna påvisa att behandlingen har den effekt som deltagarna vittnar om.

Vi lever idag i ett samhälle där goda prestationer är viktiga eftersom de utgör hur andra individer uppmärksammar oss, vilket är avgörande för att känna sig accepterad. Samtidigt ställs det höga krav på att kunna föra sig inom olika sociala interaktioner och framstå som en social individ med en tillhörighet. Det är något som är särskilt påtagligt för barn och ungdomar eftersom de befinner sig i en utvecklingsperiod där relationen till sin omgivning spelar en betydande roll. Detta är något som inte alla individer klarar av vilket kan resultera i att dem utvecklar social fobi som är vanligt i dagens samhälle och som kan medföra olika svårigheter om man inte får behandling. Syftet med studien är att se på vilket sätt terapeuter inom kognitiv beteendeterapi samt lösningsfokuserad korttidsterapis syn på social fobi hos barn och ungdomar under 18 år påverkar deras behandlingsarbete med dessa individer. Studien baseras på empiri från verksamma terapeuter inom de olika områdena. Resultatet visar att de olika terapiformerna har olika sociala konstruktioner av problemen och studien innehåller en redogörelse för hur det påverkar behandlingen i den kognitiva beteendeterapin och den lösningsfokuserade korttidsterapin. / We live today in a society were good results are important, because they are a part of how other individuals judge us, which is crucial if we want to feel accepted by our society. At the same time we must be able to behave correctly in different social interactions and stand out as a social individual who has an affiliation. This is particularly evident when it comes to small children and adolescents due to that they are in a crucial stage in their development were their relationship with their social environment is important. Not all individuals can handle the pressure and could therefore develop social phobia, a common illness in our society, which could result in a number of different difficulties for the affected if not treated. The aim of this study is to examine how therapists within cognitive behavioral therapy and solution focused brief therapy view on social phobia amongst children and adolescents under the age of 18 affect their treatment with these individuals. The study is based on the empiricism we received from active therapist within the different form of therapies. The result shows that cognitive behavioral therapy and solution focused brief therapy has different social constructions of the illness social phobia and it also includes a report about how this affect their treatment.

I nuläget finns det mycket begränsad kunskap kring avslut i psykologisk behandling. Olika terapiinriktningar läggerolika fokus och tyngd vid slutskedet av terapin. Inom relationell terapi anses avslutet vara en för dyaden betydandedel av terapin. I denna kvalitativa uppsats har reflexiv tematisk analys använts för att studera interaktioner ochskeenden under det avslutande samtalet i en 16-sessions BRT ur forskningsprojektet LURIPP. Videofilmer från sexolika dyader har analyserats med en inledningsvis induktiv ansats. I formuleringen av de tre teman som framkom uranalysen användes relationella termer och modeller. De slutgiltiga temana benämns relation, ovilja och framåt. Varjeenskilt tema innehåller olika aspekter som presenteras och sedan diskuteras. Förslag på vidare forskning ges.