Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att i ett test-retest utvärdera tillförlitligheten i den nyutvecklade kraftmätaren ISOP vad gäller isometrisk muskelkraft i handledens tre rörelseplan. Den frågeställning som låg till grund för studien var följande: Föreligger det någon signifikant skillnad i uppmätta värden vid upprepade mätningar av handledskraft vid två separata testtillfällen (s.k. “test-retest”)? Metod Ett test-retest utfördes på 20 stycken testpersoner (tio kvinnor/tio män, ålder 28-48 år, medelvärde 38,6 år), utan tidigare hand- eller handledsskada. Åtta mätningar utfördes i sex olika handledsriktningar: flexion, extension, radialdeviation, ulnardeviation, pronation och supination av dominant hand samt flexion och extension av icke-dominant hand. Varje mätning bestod av tre stycken tryck med maximal kraft i följd, samt i varje rörelseriktning, och resultatet beräknades som ett medelvärde av dessa (test 1). Testprotokollet upprepades identiskt efter en vecka (test 2). Som intern kontroll användes Jamar handdynamometer, vilken är sedan tidigare reliabilitetstestad. Resultat Sambandet mellan test 1 och test 2 analyserades med Pearson’s korrelations koefficient (r) samt Intraclass Correlation Coefficient (ICC) med ett p-värde satt till 0,001. Resultatet av Pearson r visade ett mycket starkt samband för 9 av 10 par med värden mellan 0,84-0,98, och ett starkt samband för det tionde paret med ett värde på 0,77. Sambandet stärks ytterligare av att ICC ligger mellan 0,88-0,99 för samtliga par. Ett beroende student’s t-test utfördes för att påvisa eventuella skillnader mellan testerna men inga signifikanta skillnader hittades och detta stärker sambandet mellan testerna. Signifikanta skillnader om p är mindre än 0,05. Slutsats Den nyutvecklade kraftmätaren ISOP uppvisar god reliabilitet med mycket starka – starka samband vad gäller test-retest. Inga signifikanta skillnader mellan mätningarna kunde påvisas. ISOP kan således anses vara tillförlitligt för bruk vid rehabilitering och utvärdering av handledsfunktion. / Abstract Aim and hypothesis The aim of this study was to evaluate the reliability of ISOP – a new isometric power device with regard to evaluating isometric muscle force in the three planes of wrist motion. The hypothesis was as follows: Is there a significant difference in isometric power when repeated measurements are conducted at two different time-intervals (so called ”test-retest”)? Method A test-retest protocol was performed in 20 volunteers (ten women/ten men, age range 28-48 years, average 38.6), with no prior hand or wrist injury. Eight measurements were done in six different directions of the wrist: flexion, extension, radial deviation, ulnar deviation, pronation and supination of the dominant hand, as well as flexion and extension of the non-dominant hand. Each measurement consisted of three sequential maneuvers using maximum force, and the results were calculated as an average of these (test 1). The exact same protocol was repeated after a week (test 2). As an internal control, the Jamar hand dynamometer was used as it has previously been proven reliable. Results The relationship between test 1 and test 2 were analyzed using Pearson’s correlation coefficient (r) and Intraclass Correlation Coefficient (ICC) with a p-value set at 0.001. The result of Pearson’s r showed a very strong correlation between 9 of 10 pairs tested, with values between 0.84-0.98, and a strong correlation for the tenth pair with a value of 0.77. The strength of the correlations were confirmed by the ICC which showed 0.88-0.99 for all pairs. A dependent t-test was additionally performed to test for possible deviations between the tests, but no significant differences were found (p>0.05) which strengthens the relationship between the tests. Conclusion The new isometric power device, ISOP, has a very strong to strong correlation in a test-retest situation. No significant differences between the measurements could be demonstrated. ISOP may thus be considered a reliable device for use in wrist rehabilitation and evaluation.

Universiẗat, Diss., 2005--Bielefeld.

München, Techn. Univ., Diss., 2004.

Universiẗat, Diss., 2003--Mainz.

Universiẗat, Diss., 2005--Frankfurt (Main).

Skolinspektionen (2010) lyfter i sin granskning av fysikundervisningen att många eleveranser att ämnet är svårt. Forskning tyder på att anledningen till att elever anser attfysiken är svår beror på de vardagsföreställningar som eleverna har. Dessavardagsföreställningar försvårar elevers möjlighet att ta till sig fysikundervisningen dåde ofta står i direkt motsats till fysikens lagar. Frågan är därför hur lärare kan arbetaaktivt mot vardagsföreställningarna. I den här studien besvarar ett fyrtiotalniondeklassare två separata enkäter om begreppet kraft. Mellan enkäterna delas elevernain i mindre grupper och genomför laborationer för att sedan diskutera sina resultat medvarandra i helklassdiskussion. Grupperna utför olika laborationer och presenterar sedansina resultat för övriga klasskamrater. Resultaten från enkäterna visade attlaborationerna upphävde majoriteten av elevernas vardagsföreställningar. Vi kan därfördra slutsatsen att fysikundervisningen kan och bör arbeta mer aktivt med att mötavardagsföreställningarna genom laborationer och diskussioner.

En stor del av den energi som används till uppvärmning, elproduktion eller fjärrvärme kommer från förbränning. En del av bränslet är avfall, såsom t.ex. sopor, plaster medan en ansenlig del är biomassa. Vid förbränning bildas primärt koldioxid, vatten och andra gaser men obrännbara ämnen bildar partiklar som kallas aska, och delas in i två huvudkategorier, botten- och flygaska. Bottenaskan ansamlas i botten av brännkammaren, medan de partiklar som dras med av rökgaserna kallas flygaska. Aska som fastnar på värmeöverförande ytor minskar värmeöverföringen och därmed verkningsgraden hos anläggningen (Niklasson & Davidsson 2009). För att påverka askans komposition och egenskaper kan bränsleadditiv tillsättas bränslet. Anledningarna är både miljömässiga och ekonomiska. Vid förbränning av avfall innehåller bränslet ofta klor (Cl) samt alkalimetaller (litium (L), natrium (Na) och kalium (K)), vilka tillsammans bildar kraftigt korrosiva klorider, som bidrar till korrosion och beläggningar som hindrar värmeöverföring, och minskar verkningsgraden. Särskilt problematiskt i samband med korrosion är föreningarna KCl (kaliumklorid) och natriumklorid (NaCl) vid höga temperaturer (Davidsson 2011). Tillsatser av additiv kan även reducera risken för agglomeration, att askpartiklar i bädden fastnar/klibbar i varandra och bildar större partiklar och binder fast i sanden. Detta skapar stora problem i fluidbäddar då fluidiseringen minskar, vilket försämrar omblandningen och förbränningen. För att undersöka om halterna av klor, små partiklar med en aerodynamisk diameter på under 10 μm, samt mängden hårt sittande beläggningar kan reduceras utfördes försök med två svåra bränslen. Ett var returvirke från husrivningar (RT-flis), innehållande plast-, färg-, tapetrester mm. Det andra var hushållsavfall framställt på syntetisk väg (SA). Bränslena provades rent, samt med tillsats av svavel respektive kaolin. Resultatet från denna studie visar att tillsatser i bränslet av additiven svavel och kaolin klart sänker halten av partiklar med en aerodynamisk diameter på under 10 μm. Detta minskar vidhäftigheten/klibbigheten, förmågan att fästa på ytor, hos smältor och beläggningar. Klorhalten i beläggningar och askor sjönk markant, särskilt för klorhalten i beläggningar från RT-flis. Sänkt klorhalt innebär reducering i korrosionshastigheten och vidhäftigheten. Även beläggningarna som satt hårt fast minskade med additiv, medan de löst sittande ökade, vilket minskar behovet av tuffare och mer (för anläggningen) tärande ask- och beläggningsbekämpande metoder, såsom ånginsprutning under högt tryck. Alla resultaten är totalt sett positiva för både ekonomi och miljö med ökad verkningsgrad och mindre slitage, vilket innebär mindre behov av att bryta nytt material.

This project has been executed as an assignment by Sundsvall Energi AB with the purpose of increasing the efficiency of the flue gas condenser by cooling the incoming district heating return before the flue gas condensing exchanger. The flue gas condenser is part of the heat production. The first production unit is the waste boiler where the steam can be distributed between production of electricity and heat production, depending on how large the costumers needs of electricity and heat are. When the customers’ needs are less than Korstaverkets maximum production, an addition of heat from the flue gas condenser means that a larger portion of the steam can go to the turbine and increase the production of electricity. When the customer’s needs are larger than Korstaverkets maximum capacity, a contribution from the flue gas condenser means that Korstaverket can purchase less heat from SCA (Ostrand and Ortviken). The benefit of cooling the district heating return is that more heat and electricity can be produced. In the early stages of the project, literature and the Internet were used to get a basic understanding of the assignment. The supervisor and the staff at Korsta have given drawings and data of the power plant process, and also given advice regarding the process. Product data sheets from suppliers have been used for doing calculations and for getting information about the construction. Scientific articles and literature were used to get facts and formulas. The study has shown that the additional cooling of the district heating return has contributed to an increased efficiency of the flue gas condenser, from 0.9 % with an average flow of the deionized water to 17.2 % with a maximum flow of the deionized water.  The exam work has shown how complicated an energy system can be. The process can be more complicated then what the drawings show, because a profitable solution in one part of the process can lead to deterioration in another part of the process. The calculations show that the major factor that’s influencing the cooling is the deionized waters flow into the new heat exchanger. The repayment period can get short. High flows generate a profit after only a couple of months, while low flows of 1 liter/second take up to 3.5 years with KE Therms brazed heat exchangers and 2.5 years with Tranters gasketed heat exchangers.

Den ökade miljömedvetenheten i samhället leder till högre ställda krav på företagen och styrningen av hållbarhetsarbetet har kommit att bli en överlevnadsfråga för företagen. Hållbarhetsredovisningen är ett medel som företagen kan använda för att kommunicera dess hållbarhetsarbete men även ett internt styrinstrument till att utveckla hållbarhetsprocesser inom företaget. Det föreligger dock svårigheter med att implementera processer som underlättar hållbarhetsredovisningen och användningen utav den. Med hänsyn till dessa svårigheter fokuserar denna studie på hållbarhetsredovisningens betydelse för de interna processerna och hur dessa kan bidra till ökad hållbarhet. Vidare ämnar studien att kartlägga hur (1) Skellefteå Kraftkommunicerar sina hållbarhetsprocesser i hållbarhetsredovisningen samt öka förståelsen genom att (2) analysera på vilket sätt hållbarhetsredovisningen används som ett internt styrmedel för att möjliggöra hållbarhetsprocesser inom företaget. För att synliggöra hållbarhetsarbetet och möjliggöra att hållbarhetsprocesser utvecklas bör hållbarhetsredovisningen enligt vår teoretiska referensram ske i en sammanhängande process bestående av verksamhetens vision, struktur, aktivitet och resultat. Det empiriskamaterialet har dels samlats in genom en innehållsanalys, och dels genom intervjuer. Bearbetning av intervjuerna har skett med stöd av kompletterande teori om hållbarhetsredovisningens roll och betydelse. Studien visar att en betydande del av Skellefteå Kraft hållbarhetsredovisning inte sker i en sammanhängande process. Antingen saknas dessa sammanhängande hållbarhetsprocesser eller så existerar de, men kommuniceras inte i hållbarhetsredovisningen. Det resultatet tyder på är att positiva aspekter utgör majoriteten av vad som kommuniceras. Resultatet visar atthållbarhetsredovisningen till viss del används som ett internt styrmedel men det råder skiljaktigheter i hur den används och uppfattas på de olika avdelningarna. Om hållbarhetsredovisningen används som ett internt styrmedel blir således beroende på hur väl förankrat den är på respektive avdelning.

Arbetet utfördes för Västfastigheter på Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås. Studiengenomfördes i byggnad 13 där dagens UPS-aggregat börjar bli överbelastat. UPS:en i dennabyggnad har 120kVA kapacitet och försörjer med avbrottsfri kraft övriga avdelningar.Studien gjordes på följande avdelningar: Röntgenklinik, MAVA, KAVA, HIA, Dialys,Medicinavdelning 4, Dagkirurgi, Hudmottagning och AVC (Akutvårdcentral). Syftet meddetta examensarbete är att hitta orsakerna till att befintligt UPS-system är överbelastat ochvilka åtgärder som kan vidtas för att komma till rätta med problemet. Metoden har varit attgöra en grundlig inventering av lokalernas utformning samt en analys av personalenskunskaper i korrekt anslutning av el-förbrukande apparater.Resultatet visar att personalens kunskaper i hur man prioriterar rätt anslutning av elförbrukandeapparater är bristfällig, samt att förutsättningarna för att alltid kunna göra enkorrekt anslutning ibland saknas p.g.a. att korrekt vägguttag inte är åtkomlig.