Sammanfattning/AbstractKarlsson, Anna (2016). Att delta – efter vilka förutsättningar? En studie av några pedagogers och elevassistenters tolkning av läroplanens begrepp delta i relation till elevernas sårbarhet i gymnasiesärskolan. Speciallärarutbildningen, inriktning utvecklingsstörning, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag: Denna undersökning strävar efter att få en bild av några pedagogers och elevassistenters definition av komplexiteten kring läroplanens (Gys13) begrepp delta. Undersökningen ger även en bild av hur sårbarheten kan påverka elevers möjlighet att delta i olika skolaktiviteter.Syfte: Studien syftar till att undersöka hur tre pedagoger och tre elevassistenter som arbetar på det individuella programmet på en gymnasiesärskola tolkar och applicerar läroplanens (Gys13) begrepp delta på sina elever, samt vilken betydelse elevens sårbarhet har för begreppstolkningen. Studien syftar även till att undersöka vilka faktorer pedagogerna och elevassistenterna anser viktiga för att eleven på bästa sätt ska delta i skolan.Frågeställningar:•Hur tolkas begreppet delta av pedagogerna?•Hur tolkas begreppet delta av elevassistenterna?•Hur påverkar elevens sårbarhet möjligheten till att delta utifrån pedagogerna och elevassistenternas tolkning av begreppet?Teori: Undersökningen utgår från ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv där det är de budskap, situationer och relationer som uppstår i mötet med andra individer som står i centrum. Dessa möten kräver interaktion, det vill säga samspel. Interaktionen är social och sker i kommunikationen med andra och kan vara verbal eller icke verbal. Kommunikationens budskap skapar gemensamma innebörder och uppfattningar vilket i sin tur skapar menings-fulla sociala situationer. Mötet bidrar även med en bild av individen samt medför förväntningar på individen. I gymnasiesärskolan kan detta vara pedagogen eller elevassistentens bild av, samt förväntningar på eleven (Groth, 2007). Metod: Tillvägagångssättet för denna studie har en kvalitativ utgångspunkt i form av intervjuer. Intervjuerna har utgått från en intervjuguide med halvstrukturerade frågor. Studien har även en narrativ ansats då det är pedagogernas och elevassistenternas berättelser som står i centrum och är intressanta för studiens resultat.Resultat: Studiens resultat visar att det inom båda yrkeskategorier finns en osäkerhet kring hur begreppet delta ska tolkas och används i arbetet med eleverna. Studien visar även att relation, motivation, kommunikation, samspel och förväntningar är viktiga faktorer för att elever ska kunna delta. Eleverna tenderar att ses som aktiva eller passiva i sitt deltagande. De passiva eleverna är ofta de med störst sårbarhet och de elever som det finns störst osäkerhet kring huruvida de deltar på bästa möjliga sätt. Ur ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv kan detta tolkas utifrån begreppen ”vem” och ”vad”. ”Vem” står för det socialt relationella med pedagogens/elevassistentens eftersträvan att bilda sig en uppfattning om vem eleven är som person och utifrån det bygga upp det pedagogiska arbetet och sin relation till eleven. ”Vad” visar sig i pedagogens/elevassistentens bedömning av eleven, samt vilka förväntningar som finns vad det gäller hens möjlighet eller begränsningar att delta (Groth, 2007). Studien visar att sårbarheten har betydelse för pedagogerna och elevassistenternas syn på elevens möjlighet att delta. Båda yrkeskategorier berättar att de i sitt arbete vill lägga fokus på elevernas möjligheter, men påtalar att det finns en viss risk att arbetslaget fastnar i elevernas begränsningar och sårbarhet istället. Detta kan medföra att eleverna inte utmanas i tillräckligt stor utsträckning att delta på bästa möjliga sätt. Implikationer: Det eftersöks en samsyn i arbetslaget kring definitionen av begreppet delta, samt hur elever deltar i de olika skolaktiviteterna. I arbetslaget finns inget forum för en sådan diskussion. Specialpedagogiska skolmyndigheten har tagit fram en delaktighetsmodell (Szönyi & Söderqvist Dunkers, 2015:13) vars syfte är att hjälpa och stödja personal i skolan att förstå och tänka kring elevernas möjlighet till deltagande. Denna modell kan fungera som ett stöd för arbetslaget i ett fortsatt arbete med definitionen av begreppet delta, samt hur eleverna deltar i skolans olika aktiviteter. Detta är ett arbete som specialläraren kan vara med att driva.Nyckelord: Delta, Gymnasiesärskolan, Intellektuell funktionsnedsättning, Kravnivå, Sårbarhet.

I föreliggande studie söker vi, i form av en läromedelsanalys, kunskap kring hur uppgifter i åtta svenska läroböcker inom matematik för årskurs 3 karaktäriserar programmering utifrån dess kognitiva kravnivå och centrala begrepp. Den insamlade empirin analyserades kvantitativt med hjälp av en innehållsanalys. I studien tog vi hjälp utav två teoretiska ramverk – Mathematical Task Framework och Level of Demands – samt centrala begrepp inom programmering. Studiens resultat indikerar att; 1. Majoriteten av uppgifterna i läroböckerna som fokuserar på programmering ligger på en låg kognitiv kravnivå; 2. Samtliga begrepp som studien tar sin utgångspunkt i bearbetas i uppgifterna men endast åtta av 14 nämns. Studiens slutsats är att de svenska läroböcker som utgjorde underlaget för analysen håller en för låg nivå, både när det gäller begrepp och kognitiv kravnivå på uppgifterna, för att eleverna ska få möjlighet att kunna utveckla den abstrakta förståelsen som krävs för området programmering. / The purpose of this study is to contribute knowledge about which concepts and on which cognitive level of demand tasks in Swedish mathematical textbooks for grade 3 addresses the subject matter of programming. To achieve this purpose, we conducted a textbook analysis of eight Swedish mathematical textbooks. The collected empirical data was then quantitatively analyzed by means of a content analysis. The theoretical frameworks used in this study were the Mathematical Task Framework and Level of Demands, as well as central concepts regarding programming. The results of the study indicate that; 1. The majority of tasks in the mathematical textbooks pertain to the subject matter and are on a low level of cognitive demand; 2. All central concepts regarding programming are processed in the mathematical textbooks but only eight out of 14 are mentioned. The study’s conclusion is that the tasks in Swedish mathematical textbooks that formed the basis of the analysis are deficient, both in terms of their level of cognitive demand and the prevalence of concepts pertaining to programming. We find that this is insufficient in order for students to obtain the opportunity to develop the abstract thinking necessary for understanding programming.