<p>The financial crisis in the beginning of the 1990´s the financial crisis had a strong impact on the Swedish economy. Some of the main actors in the crisis were the largest banks of Sweden which brought a huge amount of losses on themselves. One of the main reasons for this was that the banks focused on volume increases rather than on credit losses. The credit analysis process is performed differently these days and it is the development of this process that is the focus for the authors.</p><p>This thesis is about the credit analysis process in the four largest banks of Sweden. The purpose of the thesis is to highlight which factors the banks include in the credit analysis process and in how small and medium size companies are treated in this process. Another purpose of this thesis is to see if there are any differences between the four banks.</p><p>The aim of the thesis is reached through empirical investigation through personal interviews with representatives from the four banks. Complementary interviews have also been made with three analysts and three companies to get a more general impression. The empirical investigation is then compared to the theoretical references.</p><p>The authors reached conclusion is that the central part of the credit analysis process comprises the importance of the companies’ future cash flow and credit refund. A clear and refined business concept is very important along with the board of companies’ board members.</p><p>The credits analysis process is very similar in all the four banks; the main similarity is that all the banks make a central economy analysis along with a surrounding world and business analysis. A future forecast is also made. From this analysis the banks can measure the credit risk rate. If these factors are of satisfaction the banks will accept the companies credit applications.</p><p>The banks are very much similar to each other, with the largest difference that Handelsbanken have a more flattened organization compared to the other banks.</p>

The financial crisis in the beginning of the 1990´s the financial crisis had a strong impact on the Swedish economy. Some of the main actors in the crisis were the largest banks of Sweden which brought a huge amount of losses on themselves. One of the main reasons for this was that the banks focused on volume increases rather than on credit losses. The credit analysis process is performed differently these days and it is the development of this process that is the focus for the authors. This thesis is about the credit analysis process in the four largest banks of Sweden. The purpose of the thesis is to highlight which factors the banks include in the credit analysis process and in how small and medium size companies are treated in this process. Another purpose of this thesis is to see if there are any differences between the four banks. The aim of the thesis is reached through empirical investigation through personal interviews with representatives from the four banks. Complementary interviews have also been made with three analysts and three companies to get a more general impression. The empirical investigation is then compared to the theoretical references. The authors reached conclusion is that the central part of the credit analysis process comprises the importance of the companies’ future cash flow and credit refund. A clear and refined business concept is very important along with the board of companies’ board members. The credits analysis process is very similar in all the four banks; the main similarity is that all the banks make a central economy analysis along with a surrounding world and business analysis. A future forecast is also made. From this analysis the banks can measure the credit risk rate. If these factors are of satisfaction the banks will accept the companies credit applications. The banks are very much similar to each other, with the largest difference that Handelsbanken have a more flattened organization compared to the other banks.

Bakgrund Bankers kreditgivning till företag föregås av en noggrann granskning och kontroll av företagets status. För att sänka riskerna till en acceptabel nivå används olika bedömningsverktyg. Kreditbedömingen skiljer sig dock mellan olika banker. Vissa tar in mer information och gör en grundligare riskanalys, medan andra går mer på magkänsla. Kassaflödesanalysen är ett verktyg som vissa kreditgivare använder sig av. Analysen är ett komplement till resultat- och balansräkningen. Länsförsäkringar Älvsborgs (LF) är en relativt ny aktör på kreditmarknaden. De vill utöka sin kreditverksamhet och effektivisera kreditbedömningsprocessen.   Syfte Syftet med rapporten är att undersöka hur kreditvärderingsarbetet hos LF kan förbättras och effektiviseras. Effektiviseringen avser primärt total handläggningstid för ett kreditärende och sekundärt personalens arbetstid för ett ärende. Undersökningen syftar också till att se hur kassaflödesanalys kan inkluderas i kreditbedömningsprocessen.   Metod Undersökningen är en kvalitativ studie, som med hjälp av intervjuer och litteraturinsamling av olika dokument skapar en empirisk bas. Kvalitativa undersökningar försöker förklara sambandet mellan teori och bakomliggande sociala faktorer för en frågeställning.   Slutsatser Kreditrisken vid utlåning minskar om kassaflödesanalys införs som standardiserad arbetsmetod vid handläggning av kreditärenden hos LF. De kan också effektivisera den totala handläggningstiden, när beslutsfattandet delegeras ut i organisationen. Färre kreditärenden behöver handläggas av högre instanser inom LF, vilket leder till minskad total arbetsinsats och högre effektivitet. Handläggarnas arbetstid för respektive kreditärende ökar. Viss tidseffektivisering uppnås dock när beslutsunderlaget blir tydligt och handläggaren inte behöver sitta och fundera på sitt beslut, eller lägga tid på att redogöra för beslutsunderlaget hos högre instans. Kassaflödesanalysen bör vara integrerad i det befintliga KB (kreditberedning) systemet för att handläggningen skall fungera effektivt. LF bör också genomföra en ordentlig utbildningsinsats i samband med systemändringen.

Reformen om avskaffandet av revisionsplikten trädde i kraft den 1: a november 2010. Reformen ger de mindre aktiebolagen möjlighet att själva avgöra vilka redovisning- och revisionstjänster de ska köpa. Beslutet var i samklang med det Europeiska rådet rekommendation av att minska dem administrativa kostnaderna för de mindre aktiebolag för att stimulera Europas ekonomi. Cirka 70 procent av de mindre aktiebolag som var aktiva på marknaden, när beslutet fattades, omfattades av reformen. De negativa effekter som reformen medför var svåra att kvantifiera. Beröra myndigheter har granskat vilken påverkan frivillig revision har för det svenska samhället. Försämrat kvalitet av företagets finansiella rapporter bedömdes vara en av reformen oönskad effekt. Kreditgivaren är ett av revisionen främsta intressent. Bankerna behöver kvalitetssäkrad finansiell information och använder företagets finansiella rapporter som underlag vid beslutsfattning. Studiens forskningsfrågor har sin utgångspunkt i denna bakgrund och lyder följande: Hur har bankernas kreditbedömning av mindre aktiebolag förändrats efter avskaffandet av revisionsplikten? Hur har frivillig revision påverkat bankernas värdering av hårda och mjuka faktorer vid kreditbedömningsprocessen? Studiens vetenskapliga ansats är deduktion. Empiriska data samlades in genom intervjuer med tio respondenter på fem olika banker i södra Sverige. Mönster i respondenternas svar samt samband mellan teoretisk referensram och empiri ligger till grund för studiens analys. Den slutsats som dras är att avskaffandet av revisionsplikten medför inga ändringar i bankernas bedömning av en kreditpropå. Företagets finansiella rapporter håller, trots avskaffandet av revisionsplikten, ett högre kvalitet. Redovisningskonsulterna har tagit över en del av det arbete revisorn gjort tidigare och deras insats bedöms ha en oerhört viktig roll för ett mindre aktiebolag. Vid kreditbedömningsprocessen spelar både de hårda och mjuka faktorer en betydande roll. Vid kreditbedömning görs en samlad bedömning och både hård och mjuk information analyseras i processen.