Ungdomar i åldern 15 till 20 år är gruppen med de flest antal misstänkta för brott. Under de senaste åren har kriminaliteten letat sig allt längre ner i åldrarna. Tre psykologiska konstrukt som har kopplats till kriminellt beteende är personlighetsegenskaperna impulsivitet, sensationssökande och riskattityd. Det har visat sig att konstrukten relaterar till varandra men trots det så har dessa aspekter tidigare studerats separat i relation till kriminellt beteende. Denna studie ämnar således undersöka personlighetsegenskaperna parallellt och se vilken som kan predicera kriminellt beteende hos ungdomar i åldern 15–20 år. Data samlades in genom en enkät riktade till ungdomar i Sverige och personlighetsegenskaperna analyserades därefter genom en multipel regressionsanalys. Detta för att kunna predicera kriminellt beteende baserat på deltagarnas värden på skalor som mäter impulsivitet, sensationssökande och riskattityd. I resultatet av den multipla regressionsanalysen framkom att varken sensationssökande eller riskattityd utgjorde signifikanta prediktorer för kriminellt beteende. Däremot identifierades impulsivitet som en signifikant prediktor för kriminellt beteende. För att bidra till en bredare förståelse av orsaken till kriminellt beteende skulle det vara givande för framtida forskning att fortsätta undersöka impulsivitet och dess roll för ungdomar. Att förstå vikten av impulsivitet för kriminellt beteende är relevant för aktörer involverade i brottsförebyggande arbete för att förhindra ungdomars delaktighet i kriminalitet.

<p>Vi kommer i denna uppsats med hjälp av kritisk diskursanalys, studera och analysera hur Brottsförebyggande rådet konstruerar ungdomsbrottslighet. Studiens syfte är att utifrån rapporten Kriminell utveckling – Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser, undersöka vilka egenskaper och beteenden som enligt Brottsförebyggande rådet kan ses som tidiga riskfaktorer när det gäller att upptäcka en kriminell utveckling. Vi kommer även att undersöka vilka åtgärder som enligt Brottsförebyggande rådet görs i Sverige för att förebygga en kriminell utveckling.</p>

Vi kommer i denna uppsats med hjälp av kritisk diskursanalys, studera och analysera hur Brottsförebyggande rådet konstruerar ungdomsbrottslighet. Studiens syfte är att utifrån rapporten Kriminell utveckling – Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser, undersöka vilka egenskaper och beteenden som enligt Brottsförebyggande rådet kan ses som tidiga riskfaktorer när det gäller att upptäcka en kriminell utveckling. Vi kommer även att undersöka vilka åtgärder som enligt Brottsförebyggande rådet görs i Sverige för att förebygga en kriminell utveckling.

SAMMANFATTNING Föreliggande studie har en kvalitativ ansats, där syftet är att genom semistrukturerade intervjuer undersöka och belysa socialsekreterares uppfattning av samverkans betydelse för barn som befinner sig i riskzonen, eller som redan är aktiva i kriminalitet. Även uppmärksamma eventuella hinder och framgångsfaktorer i socialtjänstens samverkan med centrala aktörer såsom föräldrar, skola och polis. Studien utgår från ett hermeneutiskt perspektiv vilket betyder att verkligheten tolkas utifrån människans egen förförståelse. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har materialet analyserats och tolkats genom ett utvecklingsekologiskt perspektiv, vilket belyser att individens utveckling sker genom social interaktion samt påverkas av faktorer vilka förekommer på mikro-, meso-, exo- och makronivå. Vid analysarbetet har det även använts en kvalitativ tematisk analysmetod.  Studiens resultat visar att socialtjänsten är i behov av en strukturerad samverkan med centrala aktörer för att kunna tillgodose sin lagstadgade uppgift, vad avser att uppmärksamma och verka för barn som riskerar en ogynnsam utveckling. Socialtjänsten ska utifrån en helhetssyn på barnets behov och situation erbjuda individanpassade interventioner, vilket förutsätter en överskridande samverkan. Resultatet konkretiserar även socialsekreterarens primära behov av att besitta grundläggande kunskaper om risk- och skyddsfaktorer för att kunna genomföra bedömningar och därefter tillsätta adekvata insatser.    Nyckelord: Samverkan, barn, kriminalitet, risk- och skyddsfaktorer

Crime and deadly violence have increased in Sweden in recent years. Victims and perpetrators have become younger and research shows that the majority of crimes committed in society today are committed by young men (Estrada, 2022). Why some people choose a criminal lifestyle of violence and crime is a question many often ask. The purpose of the study was therefore to investigate which factors protect and which factors increase the risk of criminal behavior in a child. I chose to do a theoretical thematic literature study of two books in order to investigate which risk and protective factors I could find that influence a person to become criminal or not criminal. The study was based on previous research of risk and protective factors and two selected books which are Nicola Lunabba's autobiography Will you be sad if I die? (2022) and Gangster life: crimes, the gang and life on the street (2021) written by Jacob Härnqvist. The research results of the study showed that there are several risk factors for a child to develop criminal behavior and examples of these are growing up with a weak economy, abuse,violence, lack of love and support and difficulties in controlling their aggression. The result also showed the importance of protective factors and that these in turn can be feelings of support and love, good relationships, routines and interests and future plans. The study also showed how deviant behavior in a child at an early age often has an increased risk of continuing into adulthood, which means that one should work preventively against crime in the child's early age. At the same time, the study showed that the reason why a child develops criminal behavior is complicated and is caused by a variety of factors that interact at the child's different levels. It is therefore not possible to give a concrete answer as to why a child develops criminal behaviour, but is instead based on the child's environment, characteristics and risk and protective factors.