No description available.

This study has been made on behalf of the Swedish Transport Administration to study the work of the department National Projects. The Swedish construction industry has for many years been characterized by low productivity. By being the largest purchaser of contracts in the industry the Swedish Transport Administration has a unique opportunity to influence the productivity. In order to improve in productivity The Swedish Transport Administration is adopting a new role in which they will order more turnkey projects. In our study, we will focus on how one department within the Swedish Transport Administration, National Projects, can perform successful turnkey projects. To clarify how the department National Projects can perform successful projects, this study identifies critical factors for projects and their links to different phases of the project. Existing theory regarding projects presents a large number of critical factors but there is a lack of connection between the factors and specific project phases. Linking factors to phases facilitates focus on and control of the different phases, as it highlights the factors that are important in each phase for project success. The method of the study is qualitative, five project managers were interviewed, in two sets of interviews, on various projects. Also information has been collected from different project documents. The result of the study shows a number of critical factors, both specific for National Projects and also more general factors that can be used in other projects of a similar nature. All factors are linked to the phases identified in the analysis. The result also contains a definition of project success in the department National Projects. This study is a contribution in regards to theoretical knowledge to existing theory regarding projects and practical knowledge for National Projects to use for improvements of their turnkey projects. Knowledge which we believe is useful for National Projects and their future work with turnkey projects.

No description available.

Många företagsledningar har svårighet att värdera ERP-system och de förändringar som krävs i företaget för att införa ett ERP-system. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse kring vilka kritiska faktorer som kan påverka implementering av ERP-system, samt hur organisationer arbetar med att hålla sitt ERP-system uppdaterat. Grundidén till studien kommer från Markus & Tanis (2000) som i en artikel beskriver den bristande forskning som finns inom ämnet ERP-system. Ytterligare en artikel som ligger till grund för studien beskriver en kanadensisk undersökning av Kumar, Maheshwari & Kumar (2003). För att kunna bidra med ytterligare forskning, samt tyda och förstå forskningsområdet är studien genomförd med ett hermeneutiskt ställningstagande av kvalitativ art. Genom en enkätundersökning har den empiriska datan samlats in för att sedan via mönsterjämförelse med Kumar, Maheshwari & Kumars (2003) studie bidragit till att utveckla en redan befintlig studie, samt fyllt på den alltför tunna informationen inom forskningsämnet.Enligt Wilder & Davis (1998, se Kumar, Maheshwari & Kumar, 2003) anses ERP-implementeringsprojekt vara de svåraste systemutvecklingsprojekten på kort sikt. Kumar, Maheshwari & Kumar (2003) utvecklar detta påstående, genom att undersöka flertalet kritiska faktorer som kan påverka implementeringen på ett mycket negativt sätt. Dessa kritiska faktorer kan exempelvis vara olika förändringar inom organisationen, val av ERP-system återförsäljare, val av konsulter, sammansättning av projektteam, planering, utbildning med flera. Markus & Tanis (2000) menar på att ett av de största problemen vid implementering av ERP-system är att det inte finns tillräckligt forskning inom ämnet, vi vet idag för lite för att konkret kunna påvisa de nackdelar och fördelar som en investering i ett ERP-system kan leda till. Vilka kritiska faktorer påverkar implementeringen av ERP-system? Vilka urvalskriterier finns vid planeringen av att införa ett ERP-system? Vilka kriterier och problem kan påträffas inom implementeringsprojekt? Vilka problem kan förekomma under implementeringen och hur kan organisationer arbeta för att förbättra och hålla sitt ERP-system uppdaterat?Kumar, Maheshwari, & Kumars (2003) studie visar att organisationer ställs inför flertalet olika utmaningar både vad gäller beteende bland anställda och medverkande, men även ledningsrelaterade problem. Slutanvändaren var inte redo för ett nytt system, motstånd till förändring, brist på utbildning, omsättning av nyckelpersoner inom projektet och brist på planering inom projektet var några av de kritiska faktorer som påvisades. Flertalet av respondenterna ansåg att de inom organisationen borde ha lagt ned mer tid på beteende- och ledningsrelaterade problem, samt att förbättra processerna inom projektet (Kumar, Maheshwari, & Kumar, 2003). Dessa påståenden kan stärkas i och med resultatet från denna studie. Utifrån resultatsammanfattningen kan vi se att de främsta problemen uppstår i samband med männskliga faktorer så som bristande resurser, bristande kompetens och bristande utbildning. / Program: Magisterutbildning i informatik

<p>Att arbeta i projekt är historiskt ingen ny företeelse då idén om att strukturera upp arbetet i projektform är något vi burit med ossunder årtusenden. Trots att det med tiden vuxit fram nya bra idéer kring hur arbetet i projekt skall styras är det många av dagens företag som misslyckas med att uppnå de uppsatta målen. Hur kommer detta sig? Idag är många teoretiker inom projektområdet överens om att svaret många gånger ligger i projektets startfas. Förmågan att starta projekt anses vara alltför bristfällig i många företag. Att startfasens inverkan på projektets resultat blivit allt mer uppmärksammat kan bl.a. ses som ett resultat av pressen från marknaden. Den snabba tekniska utvecklingen har medfört ökade krav på allt mer tidspressade och komplexa projekt. Genom att lägga ned tid på förberedelserna under startfasen har företagen en bättre möjlighet att kunna minska projektets totala tid och därigenom skapa sig en bättre konkurrenssituation på marknaden. Trots insikten om startfasens inverkan på projektarbetet finns det få djupgående studier inom området "startfasen i projekt". Vårt mål med denna studie har därför varit att kartlägga startfasens roll i projektarbetet. I studien analyseras vidare vilka typer av problem som egentligen kan kopplas till ett projekts startfas, samt hur startfasens betydelse skiljer sig åt mellan olika typer av projekt. Vidare försöker vi klargöra om dagens krav på allt mer komplexa projekt ytterligare kommer förstärka startfasens påverkan på projektarbetet.För att kunna besvara dessa frågor har vi analyserat arbetet under startfasen i tre olika projekttyper i tre fallföretag, ABB Contracting, Sigma Design och Development samt TietoEnator Processing&Network Support</p>

<p>Denna fallstudie avser att titta på kritiska faktorer i projektimplementering. Projektimplementering avser hela genomförandet av projekt efter att avtal har tecknats till avslut, då kunden och leverantören har uppfyllt sina respektive åtaganden. Kritiska faktorer är kommunikation, ledningens stöd, planering, personal, teknik, kundens acceptans, kundkonsultation, samordning och problemlösning. Punkterna är sammanfattade i Schultz, Selvin och Pintos Projekt Implementerings Profilen (PIP). Projekt kännetecknas av att de, med dedikerade resurser under en begränsad tid, skall nå projektetmålet, vilket kan vara en nog så stor utmaning. Studien utgår från intervjuer med projektkonsulter från IT-bolaget EKAN Albatross AS. Syftet är att fånga hur de upplever kritiska faktorer i projektimplementering. Totalt har 8 stycken intervjuer genomförts med 5 respondenter involverade. De arbetar som projektkonsulter på Albatross kontor i Oslo och Stockholm. Två olika intervjumetoder har används, den första mer allmänt orienterade för att fånga hur konsulterna ser på sin projektverksamhet. Den andra intervju metoden är mer strukturerad frågor ställda utifrån PIP-faktorerna. Konsulterna arbetar med att utveckla och implementera affärsdatasystem till kund. Projekt implementerings profilen fångar väl konsulternas upplevelser, men tar inte upp den politiska dimensionen som kan förekomma i genomförandet av projekt.</p>

Att arbeta i projekt är historiskt ingen ny företeelse då idén om att strukturera upp arbetet i projektform är något vi burit med ossunder årtusenden. Trots att det med tiden vuxit fram nya bra idéer kring hur arbetet i projekt skall styras är det många av dagens företag som misslyckas med att uppnå de uppsatta målen. Hur kommer detta sig? Idag är många teoretiker inom projektområdet överens om att svaret många gånger ligger i projektets startfas. Förmågan att starta projekt anses vara alltför bristfällig i många företag. Att startfasens inverkan på projektets resultat blivit allt mer uppmärksammat kan bl.a. ses som ett resultat av pressen från marknaden. Den snabba tekniska utvecklingen har medfört ökade krav på allt mer tidspressade och komplexa projekt. Genom att lägga ned tid på förberedelserna under startfasen har företagen en bättre möjlighet att kunna minska projektets totala tid och därigenom skapa sig en bättre konkurrenssituation på marknaden. Trots insikten om startfasens inverkan på projektarbetet finns det få djupgående studier inom området "startfasen i projekt". Vårt mål med denna studie har därför varit att kartlägga startfasens roll i projektarbetet. I studien analyseras vidare vilka typer av problem som egentligen kan kopplas till ett projekts startfas, samt hur startfasens betydelse skiljer sig åt mellan olika typer av projekt. Vidare försöker vi klargöra om dagens krav på allt mer komplexa projekt ytterligare kommer förstärka startfasens påverkan på projektarbetet.För att kunna besvara dessa frågor har vi analyserat arbetet under startfasen i tre olika projekttyper i tre fallföretag, ABB Contracting, Sigma Design och Development samt TietoEnator Processing&amp;Network Support

Denna fallstudie avser att titta på kritiska faktorer i projektimplementering. Projektimplementering avser hela genomförandet av projekt efter att avtal har tecknats till avslut, då kunden och leverantören har uppfyllt sina respektive åtaganden. Kritiska faktorer är kommunikation, ledningens stöd, planering, personal, teknik, kundens acceptans, kundkonsultation, samordning och problemlösning. Punkterna är sammanfattade i Schultz, Selvin och Pintos Projekt Implementerings Profilen (PIP). Projekt kännetecknas av att de, med dedikerade resurser under en begränsad tid, skall nå projektetmålet, vilket kan vara en nog så stor utmaning. Studien utgår från intervjuer med projektkonsulter från IT-bolaget EKAN Albatross AS. Syftet är att fånga hur de upplever kritiska faktorer i projektimplementering. Totalt har 8 stycken intervjuer genomförts med 5 respondenter involverade. De arbetar som projektkonsulter på Albatross kontor i Oslo och Stockholm. Två olika intervjumetoder har används, den första mer allmänt orienterade för att fånga hur konsulterna ser på sin projektverksamhet. Den andra intervju metoden är mer strukturerad frågor ställda utifrån PIP-faktorerna. Konsulterna arbetar med att utveckla och implementera affärsdatasystem till kund. Projekt implementerings profilen fångar väl konsulternas upplevelser, men tar inte upp den politiska dimensionen som kan förekomma i genomförandet av projekt.

ERP-system (Enterprise Resource Planning Systems) spelar en allt större roll för organisationer och att implementeringen av dem blir framgångsrika är av stor betydelse för ett företag. Det finns exempel där en misslyckad implementeringsprocess medfört att hela företag försatts i konkurs. Följaktligen har flera studier gjorts gällande ERP-implementeringar. Ibland syftar artiklarna till att visa på rekommenderade tillvägagångssätt genom att redogöra för implementeringens kritiska framgångsfaktorer – de moment, aktiviteter eller liknande som genom studien identifierats som avgörande för en framgångsrik implementering. Majoriteten av studierna har berört organisationer i privat sektor. Författarna till denna uppsats ansåg att det fanns starka argument för att dessa studiers resultat inte med nödvändighet är applicerbara på organisationer i offentlig sektor, utan att de kritiska framgångsfaktorerna kan skilja sig åt eller ha olika prioriteringsgrad i respektive sektor. Att studera huruvida kritiska framgångsfaktorer och framgångsmått kan skiljas åt och prioriteras olika torde vara av vikt för implementeringar av ERP-system. Denna uppsats är uppstånden av denna anledning, att söka finna kritiska faktorer i implementeringen av ERP-system för organisationer i offentlig sektor.

Dagens stora materialanvändning är påfrestande för jordens naturresurser. En möjlig källa för framtida resurser är deponier; i avfallet som tidigare deponerats finns ofta såväl återvinningsbara metaller som avfall passande för energiåtervinning. Konceptet landfill mining (LFM) är ett sätt att utnyttja de resurser som finns i deponier och innebär att deponierna grävs ut med efterföljande material- och energiåtervinning.En deponi där landfill mining skulle kunna vara aktuellt är Filbornadeponin i Helsingborg. Tre avsnitt av Filbornadeponin anses vara extra intressanta för en eventuell utgrävning; Lagringsytan, BCR1 och Rökille. Detta examensarbete är en förstudie inför framtida LFM-projekt på Filbornadeponin och syftet är att identifiera kritiska faktorer för projektens genomförande. I arbetet ingår att ta fram materialsammansättningen för aktuella deponier samt en utredning av de ekonomiska och miljömässiga förutsättningarna för respektive projekt.Arbetet är fallstudieinspirerat med målet att kartlägga förutsättningarna för respektive deponi. Detta uppnås via en bakgrundsstudie för respektive deponi, där faktorer som deponivolym, avfallets ålder, materialsammansättning och metangasproduktion undersöks. Bakgrundsstudien kompletteras av en fältstudie där provgrävningar/provborrning, plockanalys och kemisk analys bidrar med mer information. För att genomföra de ekonomiska och miljömässiga beräkningarna ställs två scenarier upp för respektive deponi, ett referensfall där verksamheten fortgår som idag och ett landfill mining-scenario med utgrävning och efterföljande behandling enligt deponiernas specifika förutsättningar.De ekonomiska resultaten visar att två av tre deponier får en större kostnad för LFM-scenariot än för en fortsatt verksamhet liknande den idag. Samtidigt visar de miljömässiga resultaten att stora miljövinster finns kopplade till en utgrävning av de två deponierna Lagringsytan och BCR1. Vid en utgrävning av dessa kan utsläpp av stora mängder metanekvivalenter förhindras. Miljöresultaten för en utgrävning av Rökille uppvisar istället en försämrad miljöprestanda jämfört med referensfallet.Baserat på resultatet har främst sex stycken kritiska faktorer för lönsamhet och miljöprestanda påvisats: (1) Det är svårt att hitta tillgänglig data om en deponis materialsammansättning på förhand och den information som finns är ofta osäker. (2) Ett LFM-projekt kan förhindra framtida metanutsläpp. Dock finns risken att inbunden metangas förekommer i massorna, vilken kan frigöras vid utgrävningen. (3) Det krävs specifik utformning av separationsprocessen och lämplig teknik framtagen särskilt för landfill mining finns inte på marknaden i dagsläget. (4) Lagstiftningen inom området är oklar och ett flertal bestämmelser motverkar resursåtervinningen av gamla deponier. Exempelvis kan riktvärden för metallinnehåll och deponiskatt påverka utfallet för en utgrävning. (5) Metaller är i dagsläget de enda inkomstbringande materialfraktionerna i ett LFM-projekt. Dessutom ger återvinningen av metaller utsläppsbesparingar i form av undvikna utsläpp från jungfruliga metaller. (6) Kostnaden för att skicka bränslefraktionen till förbränning är den enskilt största kostnadsposten i LFM-scenarierna för de två deponierna med en brännbar fraktion. Samtidigt leder förbränningen till utsläpp av fossil koldioxid eftersom en stor del av det brännbara materialet utgörs av plast. / The extensive material use in today's society is demanding for the Earth's natural resources. A possible source for future resources is landfills; the landfills often contain both recyclable metals and other waste fractions suitable for energy recovery. The concept landfill mining (LFM) is a way to exploit the resources found in landfills. In a LFM-project the landfill is excavated with subsequent material and energy recycling.A location where landfill mining could be suitable is the Filborna landfill in Helsingborg. Three sections of the landfill are considered to be especially interesting for a possible excavation; Lagringsytan, BCR1, and Rökille. This thesis is a pilot study for future LFM-projects on Filborna with the aim to identify critical factors for the projects’ implementation. It includes retrieving the material composition of the landfills and an evaluation of the economic and environmental performance of each project.The method is a case study-approach with the goal to identify the specific conditions for each landfill. This is achieved by a background study for each landfill, where factors such as landfill volume, age, material composition, and methane production are examined. The background study complements through a field study where excavation/exploration drilling, picking analysis, and chemical analysis provide extended information. In order to perform the economic and environmental calculations, two scenarios are set up for each landfill; a reference case with business as usual and a LFM-scenario with excavation and subsequent treatment according to the specific landfill conditions.The financial calculations show that two out of three projects have a greater cost connected to the LFM-scenario than for the business as usual scenario. Regarding the environmental performance, the LFM-processes at the landfills Lagringsytan and BCR1 result in a reduction of greenhouse gas emissions compared to the reference case. On the contrary, the results show that the gypsym landfill Rökille yields more greenhouse gas emissions in the LFM-scenario.Based on the results, six critical factors for profitability and environmental performance are identified: (1) It is difficult to find data on a landfill’s material composition in advance and the information available is often uncertain. (2) A landfill mining project can prevent future methane emissions. However, it is possible that methane hidden in the landfill is released during excavation. (3) LFM requires a specific design of the separation process and suitable technology developed specifically for landfill mining is not available on the market today. (4) The law on this area is unclear and several regulations discourage resource recycling of old landfills. For example the limits for metal content and landfill taxation affect the outcome of an excavation. (5) Metals are the only material fractions generating an income in today’s LFM-projects. In addition, the recycling of metals leads to avoided emissions from virgin metals. (6) The cost of sending the fuel fraction to combustion is the largest single cost item in the LFM-scenarios for the two landfills with combustible waste. Also, the combustion causes emissions of fossil carbon dioxide due to the waste’s high plastic content.