Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2001. / Härtill 5 uppsatser.

Dagens träningskläder har generellt en statisk funktion, antingen värmer, isolerar eller ventilerar de. Vid vinterträning förstärks oftast sommarkläder med t.ex. underställ. Idag utgår träningskläder från en lager på lager princip, då varje lager har en funktion, lagret närmast kroppen, ska transportera bort väta, nästa lager värmer och isolerar, medan sista lagret skyddar mot yttre omständigheter, t.ex. regn och vind. Det är en effektiv princip, men den tar inte hänsyn till varierande förhållanden, eller kroppens fysiologiska förändringar under ett träningspass. Träning i kallt väder är i de flesta fall ingen hälsofara, men kroppen får kämpa mer för att hålla uppe kroppstemperaturen vilket påverkar prestationsförmågan. Sänkt kroppstemperatur ökar risken för skador och sänker prestationsförmågan, men kan även leda till allvarligare konsekvenser i kombination med utmattning. Människokroppen adapterar sig lättare till varmt väder, vilket har fördelar, om man är van vid varmt väder så ökas blodvolymen och man svettas mindre, vilket bidrar till att upprätthålla saltnivån i kroppen. Kroppen har svårare att adaptera sig till kyla, och det ger varken samma resistens eller fördelar. Att kontrollera kroppstemperatur har fördelar vid motionsträning, förhöjd kroppstemperatur påverkar inte hjärtats pumpvolym, men orsakar höjd puls vilket i sin tur leder till att pumpvolymen per slag minskas och sänker effektiviteten. 1) Klädsel i varierande förhållanden är viktigt inte bara för att hålla värme utan även kunna vara flexibel och hålla kroppstemperaturen stabil.   1 )         Joel Douglas Trinity, Matthew Daleon Pahnke, Joshua Floyd Lee, and Edward F. Coyle. Interaction of Hyperthermia and Heart Rate on Stroke Volume during Prolonged Exercise. J Appl Physiol published 1 July 2010

Bakgrund: Kroppstemperaturen skall mätas under de flesta generella anestesier föratt upptäcka hypotermi och hypertermi. Vid anestesi sjunker kroppstemperaturen.Peroperativ hypotermi har negativa konsekvenser för patienten.Anestesisjuksköterskan ansvarar för att övervaka patientens temperatur underanestesi. Syftet med studien var att utifrån litteraturen evaluera temperaturskillnaderperoperativt vid mätning av kroppstemperaturen på olika mätplatser hos patienten. Metod: Studien är en litteraturstudie med systematisk ansats. Artikelsökningarutfördes i PubMed, Cinahl och Scopus. Temperaturskillnaderna redovisas sommedelvärde, gräns för överensstämmelse ±1,96 SD och 95 % konfidensintervall. Resultat: Efter kvalitetsgranskning inkluderades 23 artiklar. Resultatet är indelat itre kategorier: Temperatur vid bukkirurgi, temperatur vid kardiopulmonell bypasssamt temperatur vid övrig kirurgi. Alla studier, förutom en som utfördes iepiduralanestesi, utfördes i generell anestesi. Antal mätplatser i studierna var 18stycken. Det fanns temperaturskillnader mellan mätplatserna. De störstatemperaturskillnaderna sågs vid kardiopulmonell bypass. Konklusion: Att vara kritisk vid temperaturmätning vid anestesi är viktigt dåmätplatsernas temperaturer kan variera mycket. Att mäta patientenskroppstemperatur peroperativt är av vikt för att upptäcka hypotermi respektivehypertermi, som båda har negativa konsekvenser och kan innebära ett stort lidandeför patienten. Temperaturmätning bör få större fokus inom anestesin och därmed kanpatientsäkerheten ökas vid anestesi.

Bakgrund: Perioperativ hypotermi är vanligt i samband med operation vilket ökar morbiditeten och samhällskostnader. Den kan leda till vårdskador, vårdlidande, och äventyra patientsäkerheten. Perioperativ hypotermi kan observeras genom mätning av barnskroppstemperatur. Därefter kan olika värmebevarande insatser sättas in som förebyggande åtgärder. För att kunna möjliggöra detta är det viktigt att arbeta utifrån en evidensbaserad säker vård. Syfte: Var att undersöka effekter av varmluftstäcke på barns kroppstemperatur under det perioperativa förloppet. Metod: En systematisk litteraturöversikt baserad på kvantitativa artiklar vilket resulterade i att tio vetenskapliga artiklar inkluderades i litteraturöversiktens resultat. Resultat: Varmluftstäcke förbättrade barnskroppstemperatur vilket förebyggde perioperativ hypotermi under det perioperativa förloppet. Hög grad av värme på varmluftstäcket kunde dock leda till hypertermi hos barn i den intraoperativa fasen. Komplikationer orsakade av perioperativ hypotermi kunde även undvikas postoperativt. Diskussion: För att förebygga perioperativ hypotermi är det viktigt att anestesisjuksköterskor har en lämplig perioperativ uppvärmningsstrategi. Detta uppnås genom en noggrann mätning av kärntemperatur och kontroll av effekten av uppvärmningsterapi under det perioperativa förloppet.

Perioperativ hypotermi är vanligt och kan orsaka komplikationer och ett onödigt lidande för patienten. Det finns förebyggande och aktiva åtgärder för att minska incidensen av perioperativ hypotermi. Aktiva värmebevarande insatser det vill säga insatser i form av forced air warming eller självvärmande filtar, men även med passiva isolerande värmedräkter. Flera studier är genomförda genom åren för att utvärdera effekten av dessa åtgärder. Denna litteraturstudie har som syfte att redovisa den effekt prewarming har på patientens kroppstemperatur perioperativt utifrån den tidigare forskningen. Därför söktes på ett systematiskt och strukturerat sätt, i relevanta databaser, efter artiklar som redovisade temperaturförändringar hos patienter i generell anestesi. Artiklarna som ingår i studiens resultat kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet redovisas i sammanfattande tabeller och i text utifrån olika värmebevarande insatser. Slutsatsen av denna litteraturstudie är att prewarming har en stor inverkan på patientens perioperativa kroppstemperatur. Den minskar risken för hypotermi hos patienten och patienten utsätts därför inte i lika stor grad för de komplikationer som följer med den perioperativa hypotermin.

Background Based on the writers’ experiences, the ear thermometer is the most common method for temperature measurements, even though patients usually not are asked if they prefer it. No previous research about patients’ experiences of measurements with different thermometers was found.   Aim The aim of the study was to assess and compare patients' inconvenience and expected inconvenience, and preferences of different thermometers, totally and divided by gender and age.   Method A survey with 31 hospitalized patients in Central Sweden was conducted. The questionnaire contained questions about experienced and expected inconveniences from different types of thermometers. Data were analyzed using the Mann Whitney U-test and the results are descriptively presented.   Results Compared to oral and rectal thermometers, the ear thermometer was considered the least unpleasant. It was also the most preferred thermometer. The patients ranked the methods’ correctness as the most important characteristic. Regarding the different methods and also regarding experienced and expected inconveniences there were no statistically significant differences between age groups or between gender.   Conclusion Most participants preferred the ear thermometer before the rectal thermometer and the oral thermometer. The majority wanted a thermometer that was as precise as possible. More studies are needed to investigate differences between expectations and experiences of the thermometers. Studies that will conclude if there is a disparity between different age groups and gender are recommended. / Bakgrund Enligt författarnas erfarenhet är örontermometern idag den mest förekommande mätmetoden, vilken används även om patienterna inte blivit tillfrågade om de föredrar en annan metod. Ingen forskning kring patienternas upplevelser av olika temperaturmätningsmetoder står att finna.   Syfte Syftet var att undersöka patienters upplevda och förväntade obehag samt preferenser av temperaturmätningsmetoder, totalt sett och fördelat på köns- och åldersgrupper.   Metod En enkätstudie med 31 patienter på sjukhus i Mellansverige genomfördes. Enkäten innehöll frågor om bl.a. patientens upplevda och förväntade obehag av olika temperaturmätningsmetoder och om vilka karakteristika som var viktigast vid valet av termometer. Data analyserades med hjälp av Mann Whitney U-test och resultatet presenteras deskriptivt.   Resultat Örontermometer ansågs vara mindre obehaglig än oral och rektal temperaturmätning, och var också den mest föredragna mätmetoden. Patienterna ansåg att den viktigaste karakteristikan hos en mätmetod var att den var korrekt. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan ålders- eller könsgrupperna avseende obehag av de olika mätmetoderna eller mellan de som hade erfarenheter av mätmetoderna och de som skattade förväntat obehag av samma mätmetoder.   Slutsats De flesta patienter föredrog örontermometern framför rektal- och oraltermometern. Majoriteten ville också ha en termometer som är så korrekt som möjligt. Ytterligare studier för att undersöka om det finns en skillnad mellan patienters förväntningar och upplevelser av olika temperaturmätningsmetoder behövs. Även studier som kan utröna om det finns skillnader mellan olika åldersgrupper och mellan kvinnor och män rekommenderas.

Inom slutenvården används olika typer av termometrar för att bestämma om vuxna patienter har feber eller inte. Feber (förhöjd kroppstemperatur) är svårt att definiera då det mäts och tolkas på olika sätt och från person till person. För att kunna bedöma om patienten har feber bör sjuksköterskan känna till patientens normala kroppstemperatur som påverkas av ett flertal faktorer. Mätning av patientens kroppstemperatur ingår i sjuksköterskans arbetsområde och det är av vikt att sjuksköterskan har kunskap om olika mätmetoder och om hur mätvärdena tolkas.Syftet med studien är att beskriva resultat från kvantitativa studier som undersökt olika mätmetoder för kroppstemperatur. Metoden är en litteraturstudie, deskriptiv utifrån kvantitativ metod.Resultatet visar att oavsett mätmetod (rektal, oral, axillär, tympanisk) finns det en skillnad på minst 3,5 grader Celsius mellan lägsta och högsta uppmätta värde. Det är av vikt vid kroppstemperaturmätning att sjuksköterskan tar hänsyn till patientens normala kroppstemperatur och använder samma mätmetod och dokumenterar metod och mätvärde. Denna studie har inte funnit bevis för vilken mätmetod som är mest tillförlitlig att använda på patienterna för att mäta kroppstemperatur. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2004. / Härtill 4 uppsatser.

På grund av det höga trycket på akutmottagningar räcker inte resurserna till och patienter får vänta länge på att få vård. Situationen är ännu värre i utvecklingsländer där det redan finns brist på resurser. För att handskas med detta problem behöver dagens akutmottagningar utvecklas och innovationer göras för att effektivisera användandet av resurser. Målet med detta arbete blev därför att utveckla en multifunktionell diagnostisk enhet som skulle kunna mäta flera vitalparametrar och som samtidigt var billig, kompakt, tidseffektiv och användarvänlig. För att uppnå målet analyserades vitalparametrarna kroppstemperatur, pulsfrekvens, andningsfrekvens, blodtryck och syremättnad samt deras mätmetoder. På grund av projektets begränsade resurser gjordes bedömningen att endast ett teoretiskt förslag på ett instrument som uppfyllde ovanstående krav skulle framställas. Analysen visade att endast pulsfrekvens, blodtryck och syremättnad kan mätas med samma instrument som fortfarande var billigt, kompakt, tidseffektivt och användarvänligt. Instrumentet som mäter dessa tre parametrar är en modifierad variant av en multivåglängds fotopletysmograf. För kroppstemperatur och andningsfrekvens föreslogs det att redan existerade billiga och användarvänliga metoder skulle användas, nämligen digital termometer respektive att observera patientens andning under en minut. Arbetet resulterade i att det togs fram figurer, flödesscheman och ett kretsschema för den multifunktionella diagnostiska enheten som skulle kunna användas för att bygga en prototyp. Därutöver evaluerades pulsoximeterns användarvänlighet då det föreslagna idén skulle vara av samma utseende som pulsoximeter. Det resulterande förslaget på diagnostisk enhet bedömdes vara till viss del anpassad för att kunna användas på akutmottagningar i Bangladesh och är anpassad för hur vården är uppbyggd där idag och dess rutiner.

Genom åren har det funnits en marknad för att förhindra samt öka chanserna att bli gravid. Individer har vänt sig till appar för hjälp, där syftet har varit att öka individenskunskap om när fertilitetfönstret sker under cyklens gång. Fertilitetfönstret kan upptäckas genom olika metoder. Under studiens gång las fokus på att bygga uppförståelse för basal kroppstemperatur. Därefter vidareutvecklades en smart tandborste integrerat med en temperature sensor, med syftet att kunna identifiera korrelation mellan basal kroppstemperatur och ägglossning. Syftet var att undersöka om en smart tandborste integrerat med en temperatur sensor, kunde identifiera potential ägglossning. Identifiering kunde skapas genom finna den potentiella sambandet mellan basal kroppstemperatur och ägglossning. Produktenskapades genom användning av maskininlärningsteknik. Det uppsatta syftet svaradepå forskningsfrågorna; kan maskininlärningstekniker stödja förutsägelse av ägglossning från basal kroppstemperatur (förkortning Eng: BBT) med en smart tandborste och hur ska en temperatursensor integreras i en elektrisk tandborste? Fördjupningsarbetet delades in i tre delar, undersökning av basal kroppstemperatur, data analys och produktdesign. En litteraturstudie utfördes av alla delar där undersökning om vilka likheter kroppstemperatur har mot basal kroppstemperatur, hur data analys kan användas till att upptäcka ägglossning med basal kroppstemperatur, och hur en produkt kan bäst designas för målen i arbetet. Före påbörjandet av examensarbete, samlades 11 individers basal kroppstemperatur in. Den valda metoden för att vidare analysera den givna data kallas för k-means clustering. Underdataanalysen ändrades antalet grupperingar för att finna grupper där potentiell ägglossning kunde ha uppstått. Validering av dessa potentiella grupper gjordes med data hämtat från hemsidan my monthly cycle. För produktutveckling användes flera olika tekniker, för att vägleda samt analysera produkten från olika perspektiv. Genom noggrann mätning av kroppstemperatur kunde den basala kroppstemperaturen uppskattas, med en okänd noggrannhet. Kluster av den för-insamlade dataformades och visade att vissa grupper kunde tolkas ha potential till ägglossning. Dessa potentiella grupper kunde valideras till att ha majoriteten av ägglossningsdata tilldelat till dem när färre grupperingar gjordes. En optimal prototyp skapades med hänsyn på hållbarhet, och bekvämlighet, både för bruk och minskning av sysslor. Sammanfattningsvis visade användning av klusteranalys ha en potentiell möjlighetför att kunna detektera ägglossning hos kroppstemperatur data som samlas in med en smart tandborste. För framtida forskning bör en tandborstdesign först skapas för att samla in basal kroppstemperatur data, där följaktligen blir att använda den insamlade datan till data analysen