Abstrakt Syfte: Att beskriva sjuksköterskornas erfarenheter och strategier av att kommunicera med barn som inte talar svenska. Bakgrund: Då invandringen i Sverige har ökat mycket de senaste åren behöver sjuksköterskornas erfarenheter kring att vårda barn som inte talar svenska belysas eftersom kommunikationen i vården är avgörande för att kunna ge en god vård. Design: Studien har en deskriptiv design med en kvalitativ ansats. Metod: Tio sjuksköterskor intervjuades i januari- februari 2017. Erfarenheten hos sjuksköterskorna var minst 2 års erfarenhet på barnavdelning eller barnmottagning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på två sjukhus och sedan analyserades intervjuerna med kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier och tio underkategorier. Resultat: Utifrån sjuksköterskornas erfarenheter och strategier skapades tre huvudkategorier: Konsekvenser av kommunikationssvårigheter, Att individanpassa utifrån patientens behov och Användning av olika hjälpmedel. Dessa kategorier framställs i tio underkategorier. Slutsats: Att inte kunna förmedla sig på ett adekvat sätt till barnen skapar frustration och oro hos sjuksköterskorna. Det finns flera olika strategier som kan användas vid kommunikation såsom kroppsspråk, bilder och tolk. / Title: Nursing's experiences and strategies of caring for children who do not speak Swedish. An interview study.   Abstract Aim: To describe nurses' experiences and strategies of communicating with children who do not speak Swedish. Background: As immigration in Sweden has increased greatly in recent years nurses have experienced caring for children who do not speak Swedish highlighted due to communication in healthcare being essential to provide good care. Design: The study has a descriptive design with a qualitative approach. Method: Ten nurses were interviewed in January and February 2017. The experience of the nurses was at least 2 years of experience in the children's ward. Semi-structured interviews were conducted in two different hospitals, then the interviews were analyzed using qualitative content analysis which resulted in three categories and ten subcategories. Result: Based on the experiences and strategies of nurses, three main categories were created: Consequences of communication difficulties, Individualization based on patient needs and The use of various aids. These categories are then divided in to ten subcategories. Conclusion: Being unable to communicate adequately with the children creates frustration and concern among nurses. There are several different strategies that can be implemented for communication, such as body language, images and interpreters.

Background: In a growing multicultural society, demands are placed on health care that includes understanding of cultural differences. Each individual care meeting contains new experiences and challenges in which nurses' core competence is tested when a basic care relationship is to be established. The view of equal care and people's equal value takes on different expressions and the need for cultural competence and knowledge of global health becomes more evident in health care. Aim: The purpose of the study was to describe nurses' experience of multicultural nursing in health care. Method: A literature study with a qualitative approach based on 10 scientific articles. The result is summarized from nine qualitative articles and one article with a mixed method where only the qualitative part was included in the result. Result: The nurses' experiences describe a lack of knowledge about cultural differences in care. It causes uncertainty that affects communication and sometimes leads to prejudicial treatment towards patients of another culture. Nurses' self-reflection on their own approach, compassion and creativity in the cultural meeting is considered to influence the care relationship. Conclusion: Increased competence development for nurses within the operations and clarification of the curriculum during nurses' basic education is considered a contributing factor in increasing the cultural competence in a multicultural care context. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2020</p>

Syfte: Syftet med studien var att sammanställa och kritiskt granska relevant och aktuell forskning gällande sjuksköterskans omvårdnadsarbete för att upptäcka och arbeta med psykisk ohälsa hos patienter från olika kulturella kontexter. Metod: Studien är en litteraturstudie genomförd på totalt tio vetenskapliga artiklar (5 forskningssammanställningar, 4 kvalitativa, 1 kvantitativ). Dessa har systematiskt granskats och poängbedömts. Artikelsökning har skett i följande databaser: Blackwell Synergy, Cinahl, PsycInfo och Science Direct. Resultat: Studiens resultat visar att sjuksköterskan genom olika kulturella omvårdnadshjälpmedel kan intervenera mot psykisk ohälsa hos patienter från olika kulturer Studien visar även att hur psykisk ohälsa yttrar sig påverkas av kulturell tillhörighet. Studiens kliniska tillämpning är att den belyser vikten av kulturell kompetens i sjuksköterskans arbete. / Aim: The aim of the study was to compile and critically review the nurses’ cultural care to mental health among patients from different cultural contexts.Method: The study is a literature review based on a total of ten articles (5 critical reviews, 4 qualitative, 1 quantitative). These have been systematically revived and graded. The articled have been searched and found in following databases: Blackwell Synergy, Cinahl, PsycInfo and Science Direct.Result: The result of the study shows that the nurses through different cultural nursing tools are able to intervene against mental illness among patients from different cultural contexts. The study also shows how mental illness express itself is determined by cultural context. The clinical practice of the study is that it pinpoints the need of cultural competence among nurses´.

Bakgrund: Andelen personer från andra kulturer i Sverige har nästintill dubblerats de senaste 20 åren. Det innebär att vårdpersonal behöver vara förberedd på att vårda personer från skilda kulturer. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor upplever svårigheter vid omvårdnaden av personer med annan kulturell bakgrund. Syfte: Att sammanställa aktuell forskning om allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter från andra kulturer. Metod: Kvalitativ litteraturstudie enligt Fribergs allmänna litteraturöversikt. Resultat: Tre kategorier och åtta underkategorier identifierades. Kategorierna var "Stöd och svårigheter vid vård av patienter från andra kulturer", "När språket inte räcker" och "Kulturell lyhördhet skapar goda relationer". Sjuksköterskor upplevde olika grad av stöd från verksamheten och kollegor vid vårdandet av patienter från andra kulturer. De upplevde att kulturella konflikter ökar arbetsbördan och orsakar negativa känslor. Kommunikationssvårigheter upplevdes, tolk ansågs vara både en resurs och ett hinder samt icke-verbal kommunikation, personal och anhöriga som tolk motverkade språkhinder. Sjuksköterskors syn på kultur i vården samt deras strategier för att vårda denna patientgrupp utgjorde grund för skapandet av en god vårdrelation. Slutsats: Sjuksköterskorna hade skilda upplevelser av omvårdnaden av patienter från andra kulturer. Mer kunskap och djupare förståelse om patienters kulturer behövs hos allmänsjuksköterskan för att skapa personcentrerad vård och en vårdande relation.