Syfte: Denna studie undersöker revisorernas roll i att förebygga ekonomisk brottslighet för att öka kunskap och medvetenhet om arbetsuppgifterna och effektiviteten hos revisorer i ett brottsförebyggande syfte. Metod: Studien utgår från en abduktiv forskningsansats med kvalitativ forskningsmetod som används för att få in olika perspektiv med hjälp av semistrukturerade intervjuer från olika intressenter. Studien samlade in primärdata från tre auktoriserade revisorer, en förundersökningsledare från finanspolisen och en ekobrotts revisor från Ekobrottsmyndigheten (EBM).  Slutsats: I slutsatsen framkommer att revisorer spelar en kritisk men komplex roll i brottsförebyggande arbete, som inte alltid är i linje med intressenternas förväntningar. Att stärka revisorernas funktioner och förtydliga lagkraven och etiska normer kan överbrygga förväntningsgapet. Dessutom skulle ett förbättrat samarbete mellan myndigheter och kontinuerlig utbildning av revisorer i nya trender inom ekonomisk brottslighet kunna förbättra revisorernas effektivitet när det gäller att förebygga ekonomisk brottslighet. / Purpose: This study examines the role of auditors in preventing financial crime in order to increase knowledge and awareness of the duties and effectiveness of auditors in crime prevention, to understand the ongoing conflict surrounding the role of the audit industry in these efforts. Method: The study is based on a deductive research approach with a qualitative research approach used to collect in-depth perspectives through semi-structured interviews with respondents from various actors. The study collected primary data from three chartered auditors, a financial police investigator and an economics crime auditor from the Economic Crime Authority (EBM). Conclusion: The conclusion shows that auditors play a critical but complex role in crime prevention work, which is not always in line with actors' expectations. Strengthening auditors' functions and clarifying legal requirements and ethical standards can bridge the expectation gap. In addition, improved cooperation between agencies and continuous training of auditors in new trends in financial crime could improve auditors' effectiveness in preventing financial crime.

Pengar utgör en grundläggande pelare i samhället och är en avgörande faktor i individens vardagliga liv. Finansiella institut bär ett samhällsansvar kring de finansiella medel som är i cirkulation. Vilket även medför regulatoriska krav som finansiella institut behöver följa för att få bedriva sin verksamhet. Finansiella institut behöver bland annat förhålla sig till lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism vilket utgör grunden för arbetet med penningtvätt. Artificiell intelligens har blivit vanligare att integrera i sin verksamhet och finansiella institut är inget undantag. Det förekommer däremot fortfarande utmaningar för finansiella institut trots det regulatoriska systemet som finns på plats. Studien syftar därför till att undersöka möjligheterna AI kan medföra för användarna i AML-processen inom finansiella institut. Studien avser att besvara frågeställningen genom en kvalitativ forskningsansats med en narrativ litteraturstudie samt empirisk insamling gjord med semistrukturerade intervjuer. Den empiriska insamlingen tyder på återkommande områden som konkretiserar både möjligheter och utmaningar med att nyttja AI i AML-processen hos finansiella institut. Studiens resultat visar att möjligheterna för användarna i AML processen mynnar ut i tre områden som är följande: AI för kompetensutveckling, AI som analysverktyg och AI som sammanställningsverktyg. / Money forms a fundamental pillar of the society and is a decisive factor in the everyday life of an individual. Financial institutions bear a societal responsibility regarding the financial funds that are in circulation. Which also entails regulatory requirements that financial institutions need to follow in order to conduct their business. Financial institutions need to comply with, among other things, Act (2017:630) on measures against money laundering and the financing of terrorism, which forms the foundation for the work against money laundering. Artificial intelligence has become more frequent to integrate into businesses and financial institutions are no exception. There are still challenges for financial institutions despite the regulatory system in place. The study therefore aims to investigate the possibilities AI can bring to the users in the AML process within financial institutions. The study intends to answer the question through a qualitative research approach with a narrative literature study and an empirical collection made with semi-structured interviews. The empirical collection indicates recurring areas that concretize both the opportunities and challenges of using AI in the AML process of financial institutions. The result of the study shows that the possibilities for the users within the AML process boils down to three areas which are as follows: AI for competence development, AI as an analysis tool and AI as complementary tool.

Författare: Robin Castor och André Rosenqvist  Handledare: Elias Bengtsson  Examinator: Andreas Jansson  Titel: Anti Money Laundering – Förhindra eller undvika? – En studie om svenska AML-chefers inställning till penningtvättsregelverken.  Sökord: AML, Anti-Money Laundering, Penningtvätt, Bankreglering, Compliance, KYC, Kundkännedom, Riskbedömning, Riskbaserat förhållningssätt, Rapportering, Resursallokering  Bakgrund: Penningtvätt är ett växande problem som skadar samhället. För att hantera detta problem utfärdar EU kontinuerligt nya direktiv för medlemsländerna att implementera. Den aktör som hamnat mest i fokus är banker, där skandaler visat på brister i arbetet mot penningtvätt bland svenska banker. Regelverken ställer hårda krav samtidigt som ett riskbaserat förhållningssätt låter banker tolka och implementera arbetet olika. Genom att studera AML-chefers inställning till regelverken bidrar denna studie med en synvinkel som inte tidigare beaktats i Sverige.  Syfte: Denna studie syftar att öka förståelsen kring attityder mot AML och dess regelverk inom svenska banker, om det skiljer sig mellan olika banker samt vad det kan innebära för alla berörda parter.  Metod: En kvalitativ studie med abduktiv forskningsansats har genomförts. Studien har hämtat empiri genom semistrukturerade intervjuer med fem olika AML-chefer på den svenska bankmarknaden.  Resultat/Slutsatser: Studiens resultat visar hur AML-chefer i Sverige har en kritisk syn på penningtvätts-regelverken. Regelverken upplevs ställa höga, men rimliga, krav på bankerna. Flera fördelar med det riskbaserade förhållningssättet lyfts upp, där riskbedömning och kundkännedom ger en god överblick av verksamheten i ett bolagsstyrnings-perspektiv. Regelverken låter bankerna stänga ute de kunder som inte vill samarbeta. Tyvärr kan dessa kunder gå vidare till nästa bank och fortsätta sitt misstänksamma beteende. Detta problem grundar sig i banksekretessen som gör det omöjligt för banker att dela information och samarbeta i arbetet mot penningtvätt. Studien visar därmed hur incitamenten bakom efterföljandet av regelverket till stor del bygger på rädslan av att skada bankens eget rykte eller ådra sig stora bötesbelopp. Fokus har skiftat från att faktiskt försöka stoppa penningtvätt, till att endast undvika att själv bli utsatt för penningtvätt. / Authors: Robin Castor and André Rosenqvist  Supervisor: Elias Bengtsson  Examiner: Andreas Jansson  Title: Anti Money Laundering - Prevent or Avoid? A study of attitudes towards money laundering regulations among Swedish AML-managers.  Keywords: AML, Anti-money laundering, Money laundering, Banking regulation, Compliance, KYC, Know your customer, Risk assessment, Risk-based approach, Legal reporting, Resource allocation  Background: Money laundering is a growing problem that harms society. To address this issue, the EU is continuously issuing new directives for member states to implement. The banking sector has come to be the most affected industry, where scandals have shown deficiency in the work against money laundering among Swedish banks. These regulations set strict requirements at the same time as the risk- based approach allows banks to interpret and implement the regulations in various degrees. By studying how Swedish AML-managers experience these regulations, this study contributes with a point of view that has not been considered in Sweden previously.  Purpose: This study aims to increase the understanding of attitudes and experience towards AML and its regulations within Swedish banks, if it differs between banks and what it could signify for involved parties.  Method: A qualitative study with an abductive research approach has been conducted. The study has gained empirical data through semi-structured interviews with five different AML managers in the Swedish banking market.  Results/Conclusions: The results of the study show how AML managers in Sweden have a critical view of the money laundering regulations. The regulations are perceived to put high, but appropriate, requirements in the banks. Various advantages of the risk-based approach are highlighted, where risk assessment and customer awareness (KYC) provide a good overview of the business from a corporate governance perspective. The regulations allow banks to end their business relationship with customers who do not want to cooperate. Unfortunately, these customers are able continue their suspicious behavior throughout different banks. This problem is based on the bank secrecy, which makes it impossible for banks to share information and cooperate in the work against money laundering. The study shows how the incentives behind compliance with the regulations are largely based on the fear of damaging reputation or receiving heavy fines. The focus has shifted from actually trying to stop money laundering, to only avoiding being subjected to money laundering themselves.