<p>Lärandecentrerad design (LCD) är en utvidgning av den användarcentrerade designprocess som tillgodoser den lärandes unika behov i dess förkovran inom en ny arbetsutövning. Quintana, m.fl. (2002) har sammanställt tre kriterier vilka representerar de krav som LCD speciellt ställer på uppgiftsanalysmetoder. Arbetsmetoden ska uppfylla alla tre kriterier för att karakteriseras som lämplig inom LCD. Denna rapport redogör för en utvärdering av den kunskapsbaserade analysmetodens lämplighet i en lärandecentrerad utvecklingskontext. Utvärderingen har genomförts på Volvo IT i Skövde i samband med utvecklingen av ett interaktivt utbildningsverktyg för Volvo Powertrains nya globala orderhanteringssystem CPO. Den kunskapsbaserade analysmetoden utfördes som ett initialt steg i utvecklingsprocessen av det interaktiva utbildningsverktyget. De presumtiva användarna fick senare genomgå utbildningen med hjälp av det färdigställda interaktiva verktyget och sedan utföra ett kunskapstest. Resultatet från kunskapstestet avgjorde sedan huruvida de tre kriterierna, som Quintana, m.fl. (2002) hade satt upp, var uppfyllda. Endast det första av de tre kriterierna erhöll stöd för att kunna sägas vara uppfyllt. Resultaten kan ha påverkats av ett antal faktorer bl.a. för hög hastighet hos visandet av informationsrutor i utbildningsverktyget samt de presumtiva användarnas tidigare domänkunskap.</p>

Lärandecentrerad design (LCD) är en utvidgning av den användarcentrerade designprocess som tillgodoser den lärandes unika behov i dess förkovran inom en ny arbetsutövning. Quintana, m.fl. (2002) har sammanställt tre kriterier vilka representerar de krav som LCD speciellt ställer på uppgiftsanalysmetoder. Arbetsmetoden ska uppfylla alla tre kriterier för att karakteriseras som lämplig inom LCD. Denna rapport redogör för en utvärdering av den kunskapsbaserade analysmetodens lämplighet i en lärandecentrerad utvecklingskontext. Utvärderingen har genomförts på Volvo IT i Skövde i samband med utvecklingen av ett interaktivt utbildningsverktyg för Volvo Powertrains nya globala orderhanteringssystem CPO. Den kunskapsbaserade analysmetoden utfördes som ett initialt steg i utvecklingsprocessen av det interaktiva utbildningsverktyget. De presumtiva användarna fick senare genomgå utbildningen med hjälp av det färdigställda interaktiva verktyget och sedan utföra ett kunskapstest. Resultatet från kunskapstestet avgjorde sedan huruvida de tre kriterierna, som Quintana, m.fl. (2002) hade satt upp, var uppfyllda. Endast det första av de tre kriterierna erhöll stöd för att kunna sägas vara uppfyllt. Resultaten kan ha påverkats av ett antal faktorer bl.a. för hög hastighet hos visandet av informationsrutor i utbildningsverktyget samt de presumtiva användarnas tidigare domänkunskap.

This study uses academic literature from peer-reviewed journals to assess the literary consensus of the three perspectives. The literature has been found by using specific keywords and an assortment of scholarly databases. The analysis of the literature is structured according to explanations for alliance formation, the attainment of advantages, and disadvantages according to the perspectives. The study is written in article format. Conclusions: The perspectives both overlap and differ from one another but focus on different aspects and incentives. There are, however, more similarities between the resource-based and knowledge-based views. Transaction cost theory and the knowledge-based view are narrow explanatory models, whereas the resource-based view offers a broader view on alliances.

Sammanfattning Syfte: Denna studies syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan intellektuellt kapital och finansiell prestation i företag samt om det finns ett samband mellan humankapital och finansiell prestation.  Metod: Studien antar en kvantitativ metod som undersöker svenska börsnoterade företag på Nasdaq OMX Stockholm och NGM Equity. En longitudinell design har genomförts med en tidsperiod på fem år där data är insamlat från 297 företag. Studien baseras på sekundärdata från företagens årsredovisningar som inhämtas från databasen Retriever Business. Data har analyserats genom univariat analys, korrelationsanalys samt multipel regressionsanalys i statistikprogrammet SPSS. Resultat &amp; slutsats: Resultatet i studien visar att det finns ett positivt samband mellan intellektuellt kapital och finansiell prestation som är signifikant. Resultatet visar även att det finns ett signifikant positivt samband mellan humankapital och finansiell prestation. Vid jämförelse visar resultatet att det inte finns stora skillnader mellan dessa två samband eller mängden intellektuellt kapital och humankapital hos företagen.  Examensarbetets bidrag: Studien ger bevis att det erhålls ett positivt samband mellan intellektuellt kapital och finansiell prestation samt även mellan humankapital som egen komponent och finansiell prestation. Vidare ges även resultat att sambanden inte skiljer sig avsevärt mycket vilket tyder på att humankapital är den bidragande komponenten i helheten av intellektuellt kapital. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att välja ett annat mått för variabeln finansiell prestation än det mått som representeras i denna studie. En begränsning i den här studien är att generalisera resultatet till andra företag och därav är ett ytterligare förslag till fortsatt forskning att studera mindre företag. Ett sista förslag är att ta ut alla tre komponenter i intellektuellt kapital och undersöka ytterligare hur de enskilt kan påverka prestationen inom företag. / Abstract Aim: The purpose of this study is to investigate whether there is a relationship between intellectual capital and financial performance in companies and whether there is a relationship between human capital and financial performance. Method: The study adopts a quantitative method that examines Swedish listed companies on Nasdaq OMX Stockholm and NGM Equity. A longitudinal design has been used with a time period of five years where data is collected from 297 companies. The study is based on secondary data from the companies' annual reports obtained from the Retriever Business database. Data have been analyzed through univariate analysis, correlation analysis and multiple regression analysis in the statistical program SPSS. Result &amp; Conclusions: The results of the study show that there is a significant positive relationship between intellectual capital and financial performance. The results also show that there is a significant positive relationship between human capital and financial performance. Contribution of the thesis: The study provides evidence that a positive relationship is obtained between intellectual capital and financial performance as well as between human capital as its own component and financial performance. Furthermore, results are also given that the relationships do not differ significantly, which indicates that human capital is the contributing component in the entirety of intellectual capital. Suggestions for future research: A proposal for further research is to choose a different measure for the variable financial performance than the measure represented in this study. A limitation in this study is to generalize the results to smaller companies and hence a further proposal for further research is to study smaller companies. A final proposal is to take out all three components of intellectual capital and further investigate how they individually affect performance within companies.

Orsaksanalyser av problembilder i praktiskt brottsförebyggande arbete är ett relativt outforskat område. Tillgänglig forskning fokuserar primärt på utsträckningen av arbetet. Föreliggande studie syftar att bidra med ytterligare en aspekt. Studien undersökte i vilken utsträckning orsaksanalyser av problembilder genomförs i praktiskt brottsförebyggande arbete samt förekomsten av potentiella bidragande faktorer till att de inte genomförs. Vidare undersöktes huruvida resultaten skiljer sig mellan två svenska brottsförebyggande verksamheter: kommunal sektor och Polismyndigheten. Studien antog en kvantitativ forskningsansats där en webbaserad enkät besvarades av yrkesverksam personal inom praktiskt brottsförebyggande arbete inom de brottsförebyggande verksamheterna. Totalt deltog 85 respondenter varav 33 kvinnor (38,8%) och 52 män (61,2%), av de var 57 respondenter från kommunal sektor (67,1%) och 28 från Polismyndigheten (32,9%). Resultatet visade att orsaksanalyser av problembilder i praktiskt brottsförebyggande arbete sällan utförs. Vidare visade resultaten att samtliga undersökta faktorer potentiellt kunde förklara den låga utsträckningen. Gällande skillnader mellan respondenter från kommunal sektor och respondenter från Polismyndigheten identifierades vissa signifikanta skillnader för potentiella bidragande faktorer till att orsaksanalyser inte genomförs men inte för utsträckningen av arbetet. Slutsatsen var således att orsaksanalyser genomfördes i låg utsträckning och två potentiella bidragande faktorer var kunskapsbrist och tidsbrist, dessutom identifierades få signifikanta skillnader mellan de två brottsförebyggande verksamheterna. / Causal crime analysis in practical crime prevention is a relatively uncharted area. Available research focuses primarily on the extent of working with causal crime analysis. The present study aims to contribute with an additional aspect. This study examined to what extent causal crime analysis is conducted in practical crime prevention and the occurence of potential contributing factors to why causal crime analysis is not conducted. Furthermore, it was examined whether the results differ between two Swedish crime prevention agencies: the municipal sector and The Swedish Police Authority. A quantitative research approach was used. Data was collected using a web survey answered by practitioners actively working with practical crime prevention within the two crime prevention agencies. A total of 85 respondents participated, of which 33 were women (38,8%) and 52 were men (61,2%), 57 of them represented the municipal sector (67,1%) and 28 represented The Swedish Police Authority (32,9%). Results showed that causal crime analysis in practical crime prevention rarely is conducted and that all of the examined factors potentially could explain the low extent. Regarding differences between respondents from municipal sector and The Swedish Police Authority significant differences were identified concerning potential contributing factors to why causal crime analysis is not conducted but not concerning the extent causal crime analysis is conducted. In conclusion, causal crime analysis was conducted to a low extent and two potential contributing factors were lack of knowledge and time, additionally, few significant differences were identified between the two crime prevention agencies.

I Sverige har en negativ utveckling skett i vissa geografiskt avgränsade bostadsområden, så kallade utsatta områden. Att minska brottsligheten och öka tryggheten i utsatta områden är av stor vikt. Det är därför relevant att undersöka huruvida kommuner med utsatta områden bedriver ett programtroget brottsförebyggande arbete. Syftet med studien var därmed att undersöka hur väl tre kommuner (Helsingborg, Kristianstad och Landskrona) har implementerat den brottsförebyggande och trygghetsskapande metoden Effektiv samordning förtrygghet (EST), samt vilka faktorer som har påverkat implementeringprocessen. De två frågeställningarna var 1. I vilken utsträckning har de tre skånska kommunerna Helsingborg, Kristianstad och Landskrona implementerat EST? 2. Vilka faktorer har påverkat kommunernas implementeringsprocess av EST? Genom tematisk analys av semistrukturerade intervjuer har studien eftersträvat en inblick i flera aktörers (N=9) arbetsprocess kring och implementering av EST-metoden. Resultatet från intervjuerna indikerar att EST till viss del är implementerad i de tre kommunerna då kommunerna arbetar med samtliga steg i EST och metoden har bidragit till en god samverkan. Det framgår dock även att det finns ett behov av utbildning kring EST-metoden och ett mer metodtroget arbete. Av resultatet framgår även att ett antal faktorer har påverkat implementeringen av EST: metodens komplexitet; kommunikation och förankring av metoden; aktörernas lämplighet; aktörernas personliga egenskaper; graden av tillgänglig information om metoden; aktörernas delaktighet; strukturella omständigheter; metodtrogenhet samt uppföljning och återkoppling. Förhoppningen är att lagen “Kommuner mot brott” tydliggör hur arbetet ska se ut och fördelas. Resultatet kan således ge en vägledning för andra kommuner gällande vilka faser i implementeringen som kan utgöra en utmaning samt vilka faktorer som påverkar implementeringsprocessen. / In Sweden, a negative development has taken place in certain geographically delimited residential areas, so-called vulnerable areas. Reducing crime and increasing perceived safety and security in vulnerable areas is of great importance. It is therefore relevant to investigate whether municipalities with vulnerable areas carry out methodical crime prevention work. The purpose of the study was thus to investigate how well three municipalities (Helsingborg, Kristianstad and Landskrona) have implemented the crime prevention method Effective Coordination for Safety (EST), and which factors have affected the implementation process. The two main issues were 1. To what extent have the three Scanian municipalities of Helsingborg, Kristianstad and Landskrona implemented EST? 2. What factors have influenced the municipalities' implementation process of EST? Through thematic analysis of semi-structured interviews, the study has sought an insight into several actors' (N = 9) work process regarding, and implementation of, the method. The results indicate that EST is to some extent implemented, as the municipalities work with all steps in EST, and the method has contributed to a good collaboration amongst actors. However, it is also evident that there is a need for education regarding the method and more extensive methodical work. In addition, the results show that several factors have influenced the implementation of EST: the method’s complexity; communication and anchoring of the method; suitability of the actors; personal characteristics of the actors; information available on the method; stakeholder participation; structural circumstances, as well as follow-up and feedback. It is to be hoped that the law "Municipalities against crime" clarifies how the crime preventative work should be carried out and allocated. The results can thus provide guidance for other municipalities regarding which phases in the implementation might constitute a challenge and which factors affect the implementation process.