Studiens syfte var att undersöka vad intermittent anställda i offentlig sektor inom framförallt kommunala stöd-, vård- och omsorgsverksamheter upplever vara attraktiva arbetsförhållanden. Studien ämnade även belysa vilka för- och nackdelar intermittent anställda ser med tillsvidareanställning gentemot nuvarande anställningsform. Samt besvara varför vissa medarbetare föredrar intermittentanställning. En avgränsning gjordes till att undersöka detta fenomen hos Socialkontoret, Skellefteåkommun. Detta då Socialkontoret sett en ökning senaste åren av medarbetare som väljer att avstå tillsvidareanställning. Studien har genom semistrukturerade intervjuer med intermittent anställda på Socialkontoret, följt av tematisk analys, identifierat tre kärnteman; Flexibilitet, Inkomst, Arbetsmiljö. Likt tidigare forskning visade resultatet att inkomst och trygghet är framträdande faktorer vad gäller attraktiva egenskaper hos arbetsgivare. Flexibilitet framstod som den största fördelen med intermittenta anställningar och möjligheten att kombinera arbetsliv med privatliv, något som enligt forskning ses som främsta dragningskraften med otrygga anställningar. Att inkomsten inte upplevs vara i balans med arbetsinsatsen och krav framgick tydligt. Att den undersökta yrkesgruppen upplevde hög arbetsbelastning stöds dessutom av tidigare forskning. Goda relationer med kollegor ansågs vara en viktig faktor för att trivas på en arbetsplats och kollegors stöd upplevdes bidra till att dämpa stressen vid hög arbetsbelastning. Majoriteten av respondenterna menade att deras situation är tillfällig, vilket äventycktes innebära att deras mentala hälsa ej påverkades av den stress det annars kan innebära att befinna sig i en otrygg anställning. De flesta av respondenterna framförde att de såg sig tveksamma till att tacka ja till en tillsvidareanställning så som de såg sin situation just nu. Familjesituationen tolkades till stor del bidra till den inställningen.

Syftet med denna studie är att analysera hur samarbetspartierna Kristdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna framställer kriminalitet i Sverige utifrån 2022 års regeringsförklaring samt Tidöavtalet. Studiens relevans grundar sig i att en specifik kriminalpolitisk diskurs får stor samhällelig påverkan. Tidigare forskning visar hur hårdare strafflagstiftning samt stramare migrationspolitik kan leda till ökad kriminalitet samt större oro och även segregation i samhället. Genom att använda den diskursanalytiska metoden “What’s the problem represented to be” (WPR) analyseras hur “problemet” med kriminalitet konstrueras och representeras i policydokumenten för att även belysa vilka konsekvenser detta kan få. Det teoretiska ramverket för studien består av orientalismen och postkolonialismen samt poststrukturalismen som utgör studiens vetenskapliga utgångspunkt. Resultatet visar att problemet med kriminalitet grundar sig i tre problemrepresentationer som berör otrygghet, invandring och ungdomsbrottslighet - varav samtliga innefattar dikotoma uppdelningar av människor. Resultatet visar vidare hur den kriminalpolitiska diskursen, vilken präglas av kraftfulla åtgärder, inte kommer lösa de beskrivna samhällsproblemen, utan snarare kan ge motsatt effekt. / <p>2023-06-01</p>

Studiens övergripande syfte är att studera hur kvinnor och män rör sig i offentliga rum med upplevd (o)trygghet som utgångspunkt. Studien ämnar också undersöka vilka trygghetsskapande strategier som används och vilka åtgärder inom samhällsplaneringen som kan göras för att en stad ska upplevas som tryggare. En fallstudie i Uppsala med kvinnliga och manliga studenter har genomförts för att uppnå syftet. I studien används en feministisk metodologi och semistrukturerade kvalitativa intervjuer har genomförts. Undersökningen visar att kvinnorna upplever mer otrygghet och är mer begränsade av sin otrygghet än männen. De flesta av männen berättar att de upplever otrygghet i mötet med, exempelvis en hotfull person som har kniv, medan kvinnorna berättar om sin otrygghet som en mer generell känsla, exempelvis när det är mörkt på kvällen, eller vid möten med män, farliga eller ofarliga. De flesta av informanterna, även de som upplever sig vara helt trygga, använder sig av trygghetsskapande strategier. Vanligast är att undvika att lyssna på musik i hörlurar när det är mörkt ute för att vara mer uppmärksam på omgivningen. Som åtgärder på hur samhällsplaneringen kan bidra till ett tryggare samhälle nämndes huvudsakligen ökad närvaro av polis och vakter, förbättrad belysning och planering som leder till att människor befinner sig på platser.

Begreppet trygghet är flerdimensionellt och innefattar många olika definitioner. På grund av dennakomplexitet används begreppet (o)trygghet i denna studie som en ihopsatt definition, då trygghetoch otrygghet inte går att separera. Studier visar att en människas upplevda otrygghet kan vara starkäven under omständigheter när den faktiska risken att utsättas för brott är relativt låg. I dennastudie jämförs den upplevda (o)tryggheten hos nio personer som bor i två mindre samhällen iÖrnsköldsviks kommun; Husum och Själevad. Detta görs utifrån teorierna Kollektiv styrka ochIgenkänning men även med hjälp av begreppsdefinitioner samt tidigare forskning om olika aspekterav (o)trygghet. Den valda metoden är semistrukturerade intervjuer för att få en djupare förståelseav de utvalda respondenternas upplevelser av (o)trygghet i närområdet. Deras svar har varierat därbåde likheter och skillnader har kunnat identifieras mellan samhällena. Gemensamt för utsagorna ibåda områdena är vikten av gemenskap och en relation till grannar för att känna trygghet. Även attvara del av ett större sammanhang samt att respondenterna uttrycker att de upplever mer omfattande trygghet under dagtid. Det som skiljer svaren åt är främst den upplevda rädslan för brottsamt arbetsmigranters påverkan på respondenternas (o)trygghet. Fortsättningsvis har även frågorom hur de upplever “det andra” området ställts där respondenternas svar generellt visar att känslanav trygghet i det egna området är starkare då de känner till personerna och omgivningen. Respondenternas skildringar stämmer på det hela taget överens med tidigare forskning samt går i enlighetmed det teoretiska ramverket. / The concept of safety is multidimensional and includes many different definitions. Because of thiscomplexity, the word (un)safety is used in this essay instead as a combined definition, since safetyand unsafety cannot be separated. Studies show that people's perceived unsafety can be strongduring times even when the actual risk of being exposed to crimes is relatively low. In this studythe perceived (un)safety is compared amongst nine people living in two smaller communities inÖrnsköldsvik municipality: Husum and Själevad. This will be done based on the theories Collectivestrength and Familiarity but also with help from concept definitions as well as previous researchon different aspects of (un)safety. The chosen method is semi structured interviews to gain a deeperunderstanding of the chosen respondents’ experiences of perceived (un)safety in their local areas.Their responses have varied where both similarities and differences have been identified betweenthe communities. Common to both areas is the importance of togetherness as well as a relationshipto neighbors in order to feel safe, but also to be part of a bigger context. Another similarity is thatthe respondents feel safer during daytime. What differs the answers is first and foremost the perceived fear of crime and the guest workers' effect on the participants' (un)safety. Furthermore,questions about how they perceive “the other” community have been asked where the respondentsanswers generally show that the feeling of safety in their own area is stronger since they know thepeople and the surroundings. The respondents' descriptions are generally in line with previousresearch and are in accordance with the theoretical framework.

I Sverige har en negativ utveckling skett i vissa geografiskt avgränsade bostadsområden, så kallade utsatta områden. Att minska brottsligheten och öka tryggheten i utsatta områden är av stor vikt. Det är därför relevant att undersöka huruvida kommuner med utsatta områden bedriver ett programtroget brottsförebyggande arbete. Syftet med studien var därmed att undersöka hur väl tre kommuner (Helsingborg, Kristianstad och Landskrona) har implementerat den brottsförebyggande och trygghetsskapande metoden Effektiv samordning förtrygghet (EST), samt vilka faktorer som har påverkat implementeringprocessen. De två frågeställningarna var 1. I vilken utsträckning har de tre skånska kommunerna Helsingborg, Kristianstad och Landskrona implementerat EST? 2. Vilka faktorer har påverkat kommunernas implementeringsprocess av EST? Genom tematisk analys av semistrukturerade intervjuer har studien eftersträvat en inblick i flera aktörers (N=9) arbetsprocess kring och implementering av EST-metoden. Resultatet från intervjuerna indikerar att EST till viss del är implementerad i de tre kommunerna då kommunerna arbetar med samtliga steg i EST och metoden har bidragit till en god samverkan. Det framgår dock även att det finns ett behov av utbildning kring EST-metoden och ett mer metodtroget arbete. Av resultatet framgår även att ett antal faktorer har påverkat implementeringen av EST: metodens komplexitet; kommunikation och förankring av metoden; aktörernas lämplighet; aktörernas personliga egenskaper; graden av tillgänglig information om metoden; aktörernas delaktighet; strukturella omständigheter; metodtrogenhet samt uppföljning och återkoppling. Förhoppningen är att lagen “Kommuner mot brott” tydliggör hur arbetet ska se ut och fördelas. Resultatet kan således ge en vägledning för andra kommuner gällande vilka faser i implementeringen som kan utgöra en utmaning samt vilka faktorer som påverkar implementeringsprocessen. / In Sweden, a negative development has taken place in certain geographically delimited residential areas, so-called vulnerable areas. Reducing crime and increasing perceived safety and security in vulnerable areas is of great importance. It is therefore relevant to investigate whether municipalities with vulnerable areas carry out methodical crime prevention work. The purpose of the study was thus to investigate how well three municipalities (Helsingborg, Kristianstad and Landskrona) have implemented the crime prevention method Effective Coordination for Safety (EST), and which factors have affected the implementation process. The two main issues were 1. To what extent have the three Scanian municipalities of Helsingborg, Kristianstad and Landskrona implemented EST? 2. What factors have influenced the municipalities' implementation process of EST? Through thematic analysis of semi-structured interviews, the study has sought an insight into several actors' (N = 9) work process regarding, and implementation of, the method. The results indicate that EST is to some extent implemented, as the municipalities work with all steps in EST, and the method has contributed to a good collaboration amongst actors. However, it is also evident that there is a need for education regarding the method and more extensive methodical work. In addition, the results show that several factors have influenced the implementation of EST: the method’s complexity; communication and anchoring of the method; suitability of the actors; personal characteristics of the actors; information available on the method; stakeholder participation; structural circumstances, as well as follow-up and feedback. It is to be hoped that the law "Municipalities against crime" clarifies how the crime preventative work should be carried out and allocated. The results can thus provide guidance for other municipalities regarding which phases in the implementation might constitute a challenge and which factors affect the implementation process.