Sedan år 1889 med läroplanen Normalplan för undervisning i folkskolor och småskolor (P.A. Norstedt & Söner, 1889) har musik funnits med i skolan som ett ämne. Genom åren så har kunskapskraven för musikämnet i grundskolan utvecklats på olika sätt. I dagens läroplan Lgr 22 Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2022(Skolverket 2022) förväntas eleverna enligt min uppfattning nå en mycket högre kunskapsnivå jämfört med 1889. Kan elever då inte veta vad de ska kunna i årskurs 6 trots en pedagogisk läroplan? Kan lärare göra olika tolkningar av läroplanen och skapar en diskrepans inom musikämnet? Kan detta ge en oro hos vissa elever? Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad elever och lärare anser att musikundervisningen ska innehålla i årskurs 6 i grundskolan. Jag har valt att göra en kvalitativ forskningsstudie där jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer med elever och musiklärare inom grundskolan. Arbetet tolkas från ett hermeneutiskt ansats, det vill säga att jag har använt mig av hermeneutiken som ett analysredskap. Forskningsfrågorna knutet till mitt syfte är följande: Vilka delar bör finnas med i musikundervisningen enligt en avgränsad grupp elever och lärare i årskurs 6? Vilken kunskapsnivå i musik bör eleverna ha uppnått efter årskurs 6 enligt lärare? Resultatet i denna undersökning visar att läroplanen uppfattas som stor och omfattande och att lärare bör kunna bryta ner den och skapa en helhet så att eleverna förstår vad de ska kunna. Resultatet visar vidare på att musiklärare tolkar läroplanen på olika sätt vilket kan skapa ett problem för både lärare och elever. Elever tycks också vilja ha en större helhet av ämnet i årskurs 6, än vad lärarna vill ha. Musikämnet tycks också enligt informanterna handla mycket om helheten och inte bara delar av den samt att musikämnet är samhällsbaserat och tycks påverka oss mer än vad man tror. Alla begrepp är hämtat från Skolverket.

I och med reformen och den nya läroplanen 2011 så har det skett förändringar på hur elever och kunskaper ska bedömas och även vilka kunskaper som ska bedömas. Läroplanen från 2011 innehåller betydligt många fler punkter än den tidigare från 1994. Det framgår tydligare vad det är som ska behandlas i de olika ämnena och vad syftet med dessa ska vara. Kunskapskriterierna är som tidigare målstyrda, det har även här blivit tydligare vad det är som ska bedömas och hur progressionen i bedömningen ska se ut. I och med att det är många saker som har förändras så har detta väckt många frågor hos både lärare, elever och vårdnadshavare. Vad är det som ska bedömas, hur ska man väga de olika förmågorna och progressionen i dessa förmågor så som fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Skolverket har i och med detta gett ut ett antal dokument för att förtydliga arbetet med betyg och bedömning. Fokus i arbetet kommer att vara skolverkets dokument angående bedömning och dessa läses med stöd av forskning. Jag har även gjort intervjuer med tre lärare för att få en bild över hur man som lärare kan arbeta med formativ och summativ bedömning. De lärare jag har intervjuat vittnar om att det både blivit tydligare vad som ska ingå i ett ämne och att det har blivit lättare att se individuella skillnader. Dock finns det inte så mycket tid att följa upp utvecklingen i elevernas lärande i och med att det är så mycket annat som ska göras. Det är tydligt att det är olika hur mycket tid lärarna har fått till att sätta sig in i arbete med de nya kunskapskriterierna och att man kan tolka dessa på mängder med olika sätt. Fokus bör enligt forskningen ligga på det formativa arbetet med eleven. Att läraren genom att kunna medvetligöra eleven om elevens egen utveckling göra så att eleven kan ta sig vidare i sitt lärande. Att läraren är medveten om vad eleven har uppfattat gör också att läraren kan omforma sin undervisning för att anpassa sig efter eleverna. Svårigheterna är när det formativa arbetet prioriteras bort pga. tidsbrist. Lärarna behöver mer tid att tillsammans diskutera igenom vad kunskapskriterierna innebär för respektive lärare och komma till en samsyn. Det är viktigt att man kan mötas på en likvärdig kunskapssyn och man utifrån det utformar sina lektioner och uppgifter. Undervisningen och bedömningen måste ha som fokus att utveckla eleverna. Med den arbetsmängd som lärarna har i dag så kommer man inte att fullt ut ha chans at utföra detta, med eller utan skolverkets styrdokument. Kan lärarna få tid tillsammans och tid för att ta till sig nya studier och forskning så kommer skolan att grundas på vad som är bästa för eleverna och deras lärande. Om målet med skolan och undervisningen får vara det formativa och den utvecklande delen av lärandet så kommer eleverna att lära sig mer och vara bättre rustade för att möta världen utanför samt framtiden.

Syftet med studien är att undersöka om elevtexter förbättras om eleverna skriver på digitala verktyg istället för med penna och papper. Studien bygger på 40 elevtexter där 20 är skrivna för hand och 20 är skrivna på dator. Alla elevtexterna är skrivna av elever i årskurs 3 som går på två olika skolor i Mellansverige. Varje elev har skrivit en text för hand och en text på dator. Dessa elevtexter bedöms sedan efter samma bedömningsmatris. Eleverna bedöms utifrån kriterierna: stor bokstav och skiljetecken, stavning och struktur. Resultatet visar att majoriteten av de datorskrivna texterna når högre kunskapskriterier än de handskrivna texterna. Många av eleverna förbättrade sina texter kvalitetsmässigt utifrån samtliga kategorier (stor bokstav och skiljetecken, stavning och struktur). Enbart 2 elever har påvisat högre kunskapskriterier i sina handskrivna texter. Slutsatsen av studien är att elevernas datorskrivna texter uppfyller högre kunskapskriterier än de handskrivna. Detta kan kopplas till diverse faktorer såsom skrivapparnas hjälpmedel och didaktiska faktorer.