Perhaps the most difficult task and challenge teachers today face is being able to adapt teaching to the individual needs and conditions students have in school. The school is moving towards digitalization just like society, and this study thus deals with how teachers can use digitally designed teaching aids to build individualized mathematics teaching. The specific teaching aid Kunskapsmatrisen has been studied to investigate how teachers believe that the aid can meet students’ different conditions and needs in mathematics teaching. The study includes a qualitative analysis based on interviews with active mathematics teachers who have good experiences with the digital teaching aid Kunskapsmatrisen. The result showed that there is a distribution in terms of students’ differences, conditions, and needs in mathematics teaching. This could mean everything from prior knowledge to the students having different wills to learn mathematics. It also turned out that the Kunskapsmatrisen has good opportunities to offer variation in the amount and type of tasks, as well as to meet the students’ knowledge levels. The teacher was also given opportunities to be able to adapt the teaching to the students’ conditions and needs through continuous use of Kunskapsmatrisen. An interesting aspect that was shown was that Kunskapsmatrisen may not be as suitable for students with certain difficulties with mathematics. These students were considered to require more than just Kunskapsmatrisen in the form of interaction and conversation in the classroom or that the teacher was included as a complement. It also turned out that Kunskapsmatrisen perhaps worked best in the students’ own work and not so much for the teaching itself. / Den kanske svåraste uppgiften och utmaningen lärare idag står inför är att kunna anpassa en undervisning efter de enskilda behov och förutsättningar elever har i skolan. Skolan går mot en digitalisering precis som samhället och denna studie behandlar hur lärare kan använda digitalt utformade lär-hjälpmedel för att bygga en individanpassad matematikundervisning. Det specifika hjälpmedlet Kunskapsmatrisen har studerats i förhållande till på vilket sätt lärare anser att hjälpmedlet kan bemöta elevers olika förutsättningar och behov i matematikundervisningen. Studien innefattar en kvalitativ analys baserad på intervjuer med verksamma matematiklärare som har goda erfarenheter kring det digitala lär-hjälpmedlet Kunskapsmatrisen. Resultatet visar att det finns spridning vad gäller elevers olikheter, förutsättningar och behov i matematikundervisningen. Spridningen kan innebära allt från olika förkunskaper till att eleverna har olika vilja till att lära sig matematik. Det visade sig att Kunskapsmatrisen har goda möjligheter för att kunna erbjuda variation i mängd och typ av uppgifter, samt att möta elevernas kunskapsnivåer. Läraren gavs också möjligheter att kunna anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov genom ett kontinuerligt användande av Kunskapsmatrisen. En intressant aspekt som visades var att Kunskapsmatrisen kanske inte lämpade sig lika bra hos elever med vissa svårigheter med matematik. Dessa elever ansågs kräva mer än bara Kunskapsmatrisen i form av interaktion och samtal i klassrummet eller att läraren fanns med som ett komplement. Det visade sig också att Kunskapsmatrisen kanske främst fungerade bäst vid eget arbete och inte så mycket till undervisningen i sig.

I matematikundervisning görs betygssättningen främst utifrån delprov skapade av lärarna själva och utifrån det Nationella provet. Det är viktigt att dessa bedömningssituationer ger information om elevens kunskap utifrån kursplanernas betygskriterier, vilka utgår från sex matematiska förmågor. Syftet med denna studie är att jämföra hur förmågorna är fördelade på lärargjorda prov med hur de är fördelade på Nationella prov. Detta ska bidra till ökad kunskap om hur lärare prioriterar i skapandet av egna prov och hur prov sedan används i betygssättning. För att besvara syftet har lärargjorda prov och Nationella prov analyserats och kvalitativa intervjuer med sju lärare som undervisar matematik på gymnasiet har genomförts. Resultatet visar att procedurförmågan testas i högre grad på lärargjorda prov, samt att lärarna prioriterar ämnesinnehåll och nivåfördelning före förmågorna på proven de skapar. Elevers slutbetyg baseras enligt lärarna i första hand på resultatet på det Nationella provet, som har en större fördelning av förmågorna.

Matematikämnet har på senare tid fått en allt större uppmärksamhet, inte minst genom de resultat som publicerats i samband med de internationella undersökningarna PISA och TIMMS. Skolverkets intentioner att skapa ett större fokus kring de förmågor som presenteras i kursplanen och ämnesplanen i matematik har öppnat upp för att den formativa bedömningen alltmer kan ta plats inom dagens pedagogiska praktik. Samtidigt finns en mängd digitala verktyg att tillgå som försöker tillfredsställa och mätta behovet av effektiva lärmetoder för elever med olika förutsättningar och inställningar till matematikämnet, som behöver få hjälp i rätt riktning i sin kunskapsutveckling. Bland dessa märks det interaktiva och digitala verktyget Kunskapsmatrisen. Detta självständiga arbete syftar till att belysa hur matematiklärare vid ett gymnasium (i en mindre svensk stad/kommun), en utbildningsenhet, upplever Kunskapsmatrisen, ett verktyg som får tjäna som exempel på ett digitalt hjälpmedel som finns att tillgå på marknaden. Det gör jag genom en enkätundersökning med tillhörande analys där jag gör jämförelser med dels Kunskapsmatrisens egen användarundersökning, dels med en elevundersökning utförd på Ystad gymnasium. Dessutom har jag genomfört en efterföljande intervjustudie med syfte att främst besvara frågan hur matematiklärare på ett svenskt gymnasium använder Kunskapsmatrisen. Det framkommer i min enkätundersökning att lärarna både värdesätter verktyget och tror att Kunskapsmatrisen kommer bidra positivt till resultaten på nästkommande nationella prov (2017). Vidare visar enkätstudien att lärarna tror att eleverna uppskattar verktyget och att så är fallet får man även en tydlig antydan om i Ystad gymnasiums enkätundersökning. Det framkommer också klart att lärarna i min enkätundersökning upplever att Kunskapsmatrisen spar tid, vilket även Kunskapsmatrisens egen underökning visar. Min intervjuundersökning visar att tidsbesparingen främst härrör från möjligheten att med hjälp av den i systemet ingående uppgiftsbanken skapa prov och diagnoser som tar hänsyn till balansen mellan de olika förmågorna och kunskapsnivåerna (i en matris). Verktyget kan även fungera som en slags formativ och digital hjälplärare till eleverna genom sina videolänkar och feedbacksystem och på så sätt hjälpa dem att ta ansvar för sin egen kunskapsutveckling.