Denna studie erbjuder en fördjupad kunskap om lärares syn på elevers förutsättningar till att vara delaktiga i undervisningen. Studien lyfter delaktighetsbegreppets komplexitet och försöker genom att undersöka lärares syn på delaktighet få fördjupad kunskap om elevers möjligheter och hinder att nå delaktighet i undervisningen. Studien tar avstamp i en delaktighetsmodell, grundad på Ulf Jansons forskning kring sex aspekter av delaktighet (Janson, 2005), för att, utifrån studiens resultat, förstå elevernas möjlighet till delaktighet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med nio speciallärare som är verksamma inom grundsärskolan med inriktning mot träningsskolan. Resultatet indikerar att förutsättningarna för eleverna inom grundsärskolan med inriktning mot träningsskolan att nå högre aspekter av delaktighet inte är så goda, men att de når full delaktighet vad gällande tillgänglighet, tillhörighet, engagemang, samhandling, autonomi och erkännande utifrån sina förutsättningar och behov. Eleverna är beroende av att personalen skapar förutsättningar för att eleverna skall vara och känna sig delaktig i sin lärmiljö. En viktig del är att eleverna skall få möjlighet att delta i ett socialt samspel med kompisar och skapa relationer och att personalen har en stor uppgift att möjliggöra delaktighet men att de samtidigt skall ta ett steg tillbaka så att eleverna kan utvecklas och skapa sin egen identitet.

I regeringens förslag till förändringar (SOU 2021:11) för att höja kvaliteten i särskolan presenteras hur grundsärskolan och grundskolan ska komma att bli allt mer likvärdiga varandra. Med bland annat justerade timplaner, mer lika kursplaner och tydligare riktlinjer för samverkan mellan lärare i de olika skolformerna ska grundsärskolan stärkas och olikheterna mellan skolformerna ska minskas. Studiens syfte är att bidra med kunskap om huruvida ovan nämnda förändringarna kan föra de två skolformerna närmare varandra med avseende likvärdiga förutsättningar för kunskapsutveckling och möjligheter till inkluderande undervisning. Frågeställningarna berör informanternas upplevelser av att grundsärskolan ska bli mer lik grundskolan, vilka reella konsekvenser som förväntas utifrån vad regeringen presenterar samt tankar huruvida namnbytet av grundsärskolan kan bidra till några förändringar av skolans praktik. I studien har åtta kvalitativa intervjuer med vårdnadshavare och speciallärare genomförts. Resultatet har sammanställts och analyserats mot tidigare forskning och ur ett sociokulturellt perspektiv. Detta perspektiv valdes då det tar sin utgångspunkt i att lärande och utveckling sker via social interaktion och kommunikation. Vilket i sin tur har betydelse för hur eventuell samverkan och inkludering, eller avsaknaden av detta, påverkas av vilka sammanhang eleverna vistas i. Resultatet visar att speciallärare och vårdnadshavare anser att regeringens förslag på förändringar väcker blandade känslor hos informanterna. Å ena sidan uttrycker de att förändringar som syftar till att höja särskolans kvalitet och anseende är bra. Å andra sidan menar, informanterna, att de är nöjda med grundsärskolan som skolform, då de anser att elevernas behov tillgodoses i högre utsträckning i särskolan. Därmed beskriver informanterna att de ser relevans i att grundsärskolan som skolform kvarstår så länge grundskolan inte kan tillgodose de behov elever med intellektuell funktionsnedsättning har. Framledes finns relevans för longitudinella studier med avseende att studera vidare vilka förslag som kommer realiseras och utfallet av dessa över tid.

Perhaps the most difficult task and challenge teachers today face is being able to adapt teaching to the individual needs and conditions students have in school. The school is moving towards digitalization just like society, and this study thus deals with how teachers can use digitally designed teaching aids to build individualized mathematics teaching. The specific teaching aid Kunskapsmatrisen has been studied to investigate how teachers believe that the aid can meet students’ different conditions and needs in mathematics teaching. The study includes a qualitative analysis based on interviews with active mathematics teachers who have good experiences with the digital teaching aid Kunskapsmatrisen. The result showed that there is a distribution in terms of students’ differences, conditions, and needs in mathematics teaching. This could mean everything from prior knowledge to the students having different wills to learn mathematics. It also turned out that the Kunskapsmatrisen has good opportunities to offer variation in the amount and type of tasks, as well as to meet the students’ knowledge levels. The teacher was also given opportunities to be able to adapt the teaching to the students’ conditions and needs through continuous use of Kunskapsmatrisen. An interesting aspect that was shown was that Kunskapsmatrisen may not be as suitable for students with certain difficulties with mathematics. These students were considered to require more than just Kunskapsmatrisen in the form of interaction and conversation in the classroom or that the teacher was included as a complement. It also turned out that Kunskapsmatrisen perhaps worked best in the students’ own work and not so much for the teaching itself. / Den kanske svåraste uppgiften och utmaningen lärare idag står inför är att kunna anpassa en undervisning efter de enskilda behov och förutsättningar elever har i skolan. Skolan går mot en digitalisering precis som samhället och denna studie behandlar hur lärare kan använda digitalt utformade lär-hjälpmedel för att bygga en individanpassad matematikundervisning. Det specifika hjälpmedlet Kunskapsmatrisen har studerats i förhållande till på vilket sätt lärare anser att hjälpmedlet kan bemöta elevers olika förutsättningar och behov i matematikundervisningen. Studien innefattar en kvalitativ analys baserad på intervjuer med verksamma matematiklärare som har goda erfarenheter kring det digitala lär-hjälpmedlet Kunskapsmatrisen. Resultatet visar att det finns spridning vad gäller elevers olikheter, förutsättningar och behov i matematikundervisningen. Spridningen kan innebära allt från olika förkunskaper till att eleverna har olika vilja till att lära sig matematik. Det visade sig att Kunskapsmatrisen har goda möjligheter för att kunna erbjuda variation i mängd och typ av uppgifter, samt att möta elevernas kunskapsnivåer. Läraren gavs också möjligheter att kunna anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov genom ett kontinuerligt användande av Kunskapsmatrisen. En intressant aspekt som visades var att Kunskapsmatrisen kanske inte lämpade sig lika bra hos elever med vissa svårigheter med matematik. Dessa elever ansågs kräva mer än bara Kunskapsmatrisen i form av interaktion och samtal i klassrummet eller att läraren fanns med som ett komplement. Det visade sig också att Kunskapsmatrisen kanske främst fungerade bäst vid eget arbete och inte så mycket till undervisningen i sig.