No description available.

No description available.

This is a two year master's thesis in the field of museum and cultural heritage studies. The purpose of the thesis is to examine different opinions among museum employees about the role of museums. The thesis also aims to find out to what extent and in what way these opinions are influenced by the museum's own policy documents, the national cultural policy and the academic field of museum studies. I have conducted qualitative research interviews with six employees from three different cultural history museums. The theoretical framework of the thesis is based on Laruajane Smith's term authorized heritage discourse. According to Smith, there exists an au- thorized heritage discourse which dictates what heritage is, how it should be handled, and by whom. With this in mind I have identified the museums policy documents, the national cultural policy and the field of museum studies as authorized heritage discourses in their own rights which might influence the opinions of museum employees. To contextualize and further analyze these opinions, I have used a selection of museological research. The thesis concludes that there exists a broad spectrum of opinions about the role of museums. Most opinions are in one way or another influenced by the authorized heritage discourses that I have identified. The interpretation of these discourses, however, seem to differ between museums and between the interviewed employees. The most common standpoint is that museums exist to serve the public. How this is to be accomplished is interpreted in different ways. Some hold that the museums should provide a sense of community, others think that they should be places of learning and others that the museums should be able to make visitors reflect upon contemporary global issues.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att ta reda på vad sjuksköterskan upplever som sitt inre etiska ansvar samt lyfta fram och reflektera över den etiska dimensionen i omvårdnaden. Studien är empirisk och grundar sig på en kvalitativ metod med innehållsanalys. Data har samlats in från fyra intervjuade verksamma allmänsjuksköterskor. Forskningen anknyter till Katie Erikssons omvårdnadsteori samt till Iréne von Post. Etiken hos de intervjuade sjuksköterskorna förknippades till stor del utifrån ett medicinskt perspektiv. Resultatet pekade dock på att sjuksköterskan till viss del handlar utifrån sitt inre etiska ansvar i den dagliga omvårdnaden såsom den teoretiska ansatsen beskriver. Ett reflekterande förhållningssätt medvetandegör den etiska dimensionen i omvårdnaden. Ansvar i omvårdnaden ansågs vara att tillgodose varje patients individuella behov. Emellertid påvisade resultatet vissa hinder och förutsättningar för en god omvårdnad. Mod framkom som en betydande egenskap hos sjuksköterskan eftersom det upplevdes ett behov av att försvara sitt ansvarsområde-omvårdnaden. ABSTRACT The aim of this subject is to find out how the nurse meets with her inner ethical responsibilities and to bring forward and consider the ethical dimension of caring. The study is empirical and has its base in a qualitative method with an analysis of content. Data has been gathered from four practising hospital nurses. The research connects on to Katie Eriksson?s theory of caring and to Iréne von Post. The ethics of the nurses interviewed is to a large content seen from a medical point of view. Yet, the result points to the fact that the nurse partly acts from her inner ethical responsibility in daily care, as the theoretical suggestion describes. A reflective attitude raises the level of consciousness of the ethical dimension in health care. It is considered that the responsibility of nursing is to be able to meet the need in every single patient. However, the result showed some hinders and necessary qualities for good health care. Courage is one important trait among nurses, as they feel a need to be able to stand up for their field of responsibility, namely caring.

Göteborgs Stad tog år 2008 beslutet att införa salutogent arbetssätt. Detta innebar att inom fyra år skulle alla medarbetare inom äldreomsorgen känna till vad ett salutogent förhållningssätt innebar. Alla insatser inom äldreomsorgen ska vara utformade efter hur de äldre upplever KASAM och bland medarbetarna ska tre kvalitetsfaktorer öka: delaktighet/påverkan, erkänsla och arbetstillfredsställelse. Det ska också finnas en mall för vad som krävs av verksamheterna för att bli salutogen-diplomerad. Syftet med denna undersökning är att ta reda på om enhetschefer och medarbetare inom äldreomsorgen tycker att de idag arbetar salutogent, om det är någon skillnad på arbetssättet före och efter beslutet togs 2008 och om det salutogena arbetssättet genomsyrar hela verksamheten. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ ansats med semistrukturerade frågor. Tre enhetschefer och tre medarbetare intervjuades. Intervjuerna har spelats in och senare analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Respondenterna tyckte sig vara medvetna om vad det salutogena arbetssättet innebar, de var positivt inställda till att förändra sitt arbetssätt men tyckte samtidigt att de fortfarande arbetade patogent. Alla respondenterna tycktes vänta på att någon skulle sätta igång förändringsarbetet. Denne någon var enligt respondenterna någon överordnad som också skulle bidra med ökade resurser. Medarbetarna saknade framför allt organisation, ledning, rutiner och tid medan enhetschefer saknade utarbetat material, personalbemanning och kompetens. Respondenterna uttryckte att deras arbete gick ut på att försöka klara av sitt arbete på ett drägligt sätt genom tillfälliga kortvariga lösningar och att det hela tiden kom upp nya problem att lösa vilket gjorde att den långsiktiga planeringen var omöjlig. Det salutogena arbetssättet var under intervjuerna fokuserade på omvårdnaden av brukarna och tanken att det skulle genomsyra hela verksamheten kom endast på tal när den direkta frågan kom upp.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Background: During the last 30 years a rapid development has taken place within the field of physiotherapy. Within OMT several new treatment methods have been developed and in many of these the active participation of the patient is crucial. Due to the development of OMT, an OMT-physiotherapist today has a double task. The role previously consisted of mainly treating the patient, but has evolved to include also a pedagogical part. Purpose: The purpose of this study is to describe the experiences that physiotherapists with an OMT diploma have of the pedagogical part of the clinical work. Method: The study is qualitative and analysis has been done using a qualitative content analysis. Data was collected through interviews with semi structured questions. In the study 10 physiotherapists with an OMT diploma were interviewed.Results: The analysis resulted in four categories. "Knowledge provides security in the professional role", "the meeting - a condition to reach the patient and convey knowledge", "the pedagogical aim of the physiotherapist" and "using pedagogical methods". The pedagogic part of the clinical work includes the physiotherapist being familiar with their knowledge, using the meeting with the patient to reach the patient and to convey knowledge. The goal is to be able to explain the patient's problem and motivate them to increase their adherence to the treatment and exercises. Besides new knowledge, the OMT education also provides the physiotherapists with an increased security and happiness in their profession.? Conclusion: Physiotherapists feel that education is a large and important part of their clinical practice. Continued research about the pedagogical work of physiotherapists would be able to further develop the physiotherapist profession Key words: Patient education, Patient-centred approach, Qualitative method

Bakgrund: Idag lever ca 160.000 människor i Sverige med demenssjukdom. Det finns en rad olika demenssjukdomar där Alzheimers sjukdom är den vanligaste. För att personer med demenssjukdom ska känna välbefinnande, rekommenderas  en anpassad omvårdnad utifrån de nationella riktlinjerna inom demensvård. Det finns endast ett fåtal kvalitativa studier som behandlar vilka omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas för att främja välbefinnande hos personer med demenssjukdom. Syfte: Att belysa omvårdnadsåtgärder som främjar välbefinnandet hos personer med demenssjukdom.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med deduktiv ansats utifrån Kitwood och Bredin’s modell om välbefinnande hos personer med demenssjukdom gjordes.  Resultat: Det finns olika omvårdnadsåtgärder som främjar välbefinnandet. De aktiviteter som framkommer i studien är bland annat musikterapi och sysselsättningar så som träningsprogram. Slutsats:  För att främja välbefinnande hos PD krävs en personcentrerad vård där sjuksköterskan tar tillvara på personens livberättelse och utefter denna anpassar omvårdnadsåtgärder. Vidare kvalitativ forskning behövs för att föra fram den subjektiva upplevelsen hos personer med demenssjukdom angående omvårdnadsåtgärder som främjar ett upplevt välbefinnande.

Under år 2015 har media haft skriverier om flyktingkrisen i Europa och Sverige. Det har lagts fram som en av de största flyktingkriserna genom svensk historia på grund av mängden som anlänt. Syftet med denna studie är att undersöka hur flyktingtillströmningen i Sverige har på-verkat socialarbetare inom ensamkommande barn i Norrland privat och yrkesmässigt samt vilket stöd socialtjänsten har erbjudit dessa yrkesverksamma i situationen. För att svara på syfte gjordes en kvalitativ studie med sju intervjuer med socialsekreterare. Materialet som har samlats in har bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys, vilket lett till ett innehållsrikt resultat som har analyserats genom fyra olika teorier. Teorierna täcker in flera aspekter inkluderat micro-, meso- och makro-nivå, för att skapa en helhetsbild vilket framkommit i intervjuerna. Resultaten bevisar att arbetsbelastningen ökade under år 2015 vilket ledde till att arbetsuppgifterna för socialsekreterarna förändrades genom att omprioriteringar behövde göras och största fokus blev på att lösa boendeplatser och de mest akuta saker som dök upp. Under denna period fanns det stöd i form av handledning, utbildning, kollegor och chefsstöd, men tiden räckte inte alltid till för att ta tillvara på stödet. Arbetsbelastningen och sena dagar på jobbet gjorde att socialsekreterarnas privatliv påverkades negativ på diverse sätt.

Denna studie berör formativ bedömning i matematik i grundskolans tidiga år. Studien harundersökt bedömningsformen i forskning samt praktiken.Studiens syfte var att undersöka hur grundskolans tidiga år arbetar med formativ bedömning imatematik och hur detta påverkar eleverna i undervisningen. Utgångspunkten för studien varett sociokulturellt perspektiv. Genom forskning, litteratur och en inblick i verksamheten haren djupare förståelse kring bedömningsformen skapats och nya perspektiv upptäckts. ISkolverket (2011a, s.15) framgår det att bedömningskulturen i klassrummet påverkarindividers inställningar till lärande och detta är drivkraften bakom denna studie.I bakgrunden har olika delar som är av betydelse för den formativa bedömningen lyfts fram.Dessa delar är definition av bedömning, feedback, formativ bedömning, Skolverkets tre steg iden formativa bedömningen, formativ och summativ bedömning i samspel eller motsättning,bedömning i matematik och matematik i Lgr 11.En kvalitativ metod användes till denna studie. Utifrån den kvalitativa metoden valdes tvåredskap vilka var intervju och observation.Resultatet framhävde att bedömning är en stor del i undervisningen men trots det ettsvårtolkat begrepp. Formativ bedömning anses enligt deltagande lärare vara ett effektivtredskap i matematikundervisning men tiden räcker inte alltid till. Alla de deltagande lärarna,forskning och det sociokulturella perspektivet understryker att samtal och dialog ärbetydelsefullt för att den formativa bedömningen ska fungera som ett effektivt redskap iundervisning. Även om inte alla deltagande lärare hade full kännedom om Skolverkets(2011c) tre steg arbetade lärarna omedvetet utifrån stegen.