Syftet med studien är att, utifrån ett sociokulturellt perspektiv, bidra med kunskap om vad meningsfull och medveten undervisning i matematik i förskolan kan innebära. För att uppnå syftet formulerades frågeställningarna: Vad beskriver pedagogerna som matematik i förskolan? På vilka sätt kan meningsfull matematikundervisning komma till uttryck i förskolan? samt På vilka sätt kan medveten matematikundervisning komma till uttryck i förskolan? Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra förskollärare ochfyra barnskötare. Under intervjuerna var fokus på barnskötares och förskollärares syn på matematik och deras arbete med matematikundervisning. Det bearbetade datamaterialet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv och centrala begrepp kopplat till teorin. De centrala begrepp som användes i analysen var proximal utvecklingszon, scaffolding, artefakter och mediering. I resultatet framkommer att pedagogerna använder både spontan och planerad matematikundervisning. Spontan matematikundervisning kan handla om att pedagogerna lyfter fram matematiken i olika vardagliga situationer, som exempelvis vid lunchsituationer eller när barnen leker på gården. Planerad matematikundervisning kan handla om att pedagogerna planerar matematikinnehåll för att möjliggöra för barnen att utveckla sina tidigare erfarenheter och kunskaper. I resultatet framkommer att pedagogerna planerar för medveten och meningsfull undervisning och utgår från läroplansmål.Respondenterna lyfte fram vikten av interaktion mellan barn och pedagoger. Det finns likheter mellan delstudierna kring hur matematikundervisningen anpassas utifrån barns erfarenheter och tidigare kunskaper. En slutsats utifrån resultaten i delstudierna är att det är viktigt med planerad matematikundervisning utifrån läroplansmål så att inte endast spontan matematikundervisning sker. Ytterligare en slutsats är att det inte räcker att pedagoger planerar för en medveten matematikundervisning, den behöver också vara meningsfull för barnen.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av och arbetssätt i det interkulturella arbetet i förskolan. Utifrån detta är syftet att bidra med kunskap kring om det finns skillnader i uppfattningar och arbetssätt mellan de förskolor med en hög språklig mångfald respektive en låg grad av detta. För att bidra med kunskap om detta har data samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med förskollärarna som i sin tur har tematiskt analyserats och tolkats genom Jonas Stiers (2017) fyra förhållningssätt, som har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet.   Utifrån studiens resultat framgår det att förskollärarna har en övergripande uppfattning av vad ett interkulturellt arbete innebär, att man drar nytta av mångfalden som finns i barngruppen samt bidra till en öppenhet hos barnen. Däremot visar resultatet på att det finns skillnader i förskollärares uppfattningar och arbetssätt kopplat till verksamheten. De skillnader som kan uppfattas är dels kopplade till bredden av positiva möjligheter som uppfattas men även relaterat till de utmaningar och dilemman i samspelet med vårdnadshavare. I samspelet med vårdnadshavare kan skillnader främst uppfattas i hur förskollärarna beskriver vårdnadshavarna i relation till verksamheten och hur de bemöter dem. De största skillnaderna som uppfattas är relaterade till arbetssätten som beskrivs. På de förskolor där nästan alla barn har andra förstaspråk än svenska beskrivs ett öppet utforskande av mångfalden samt att detta arbete är en naturlig del av verksamheten. På de förskolor där det finns barn med svenska som förstaspråk i högre utsträckning beskrivs ett arbetssätt där man fokuserar på det som anses vara annorlunda under planerad undervisning.

Abstract Title: “Journalists who loves the flexible life” - A case between journalists occupational perception and work-future who works at a newspaper compared to a radio station in northern Sweden. This study is a qualitative comparison between journalists without permanent employment on a commercial newspaper and a public service owned radio station in a medium sized town in northern Sweden. The main purpose was to analyse the occupational perception and work-future among young journalists without permanent employment in the public service and the commercial sector. Another intention was to figure out if there was any similarities or differences between working for a public service owned radio station compare to a commercial newspaper. We wanted to investigate how these journalists experience and manage their work and in which way they look at their own future and journalism in general. The research applies theories such as the precariat and studies about convergence. The chosen method for the study were qualitative semi-structured interviews based on the answers from six journalists and was processed through a thematic analysis. The main conclusion of this study was that multi journalism has become a part of the journalistic agenda, both on the radio station and the newspaper. It showed that journalists has to be flexible when it comes to working schedules. Even though they had to adapt to a lot of the journalistic requirement they still accepted the funny, but yet stressful life as a journalist. One conclusion that can be drawn is that todays journalism can demand almost anything, and job seeking journalists will adapt quite well regardless of change. A final conclusion was that it's difficult to predict the future of these journalists. But a common stand point for the journalists was that almost everyone could imagine a future in another profession.

Sammanfattning Coronapandemin slog till våren 2020 och skapade oro hos befolkningen och på skolor. På nationell nivå bestämdes att grundskolor skulle hållas öppna och undervisning fortsätta som vanligt och inte ske på distans. Trots detta direktiv agerade lärare olika på lokal nivå utifrån egna eller lokala rektorsbeslut. Syftet med denna studie är att, med utgångspunkt i reflektiv skoldidaktisk teori (Uljens, 2011) och relationell teori (Aspelin, 2018), undersöka och öka kunskapen om hur lärare i naturorienterande ämnen på mellanstadiet beskriver hur de distansundervisade hemmavarande elever i ämnesspecifik läsförståelse, samt hur de upprätthöll relationerna med eleverna under våren 2020. Nio mellanstadielärare intervjuades enskilt utifrån en kvalitativ semistrukturerad intervjuform. Analysen skedde utifrån realistisk tolkning (Kvale & Brinkmann, 2020) av respondenternas berättelser av ord och begrepp i naturorienterande ämnen och analysen av det empiriska materialet utgick från studiens tre forskningsfrågor, tolkning av nationella direktiv, didaktiska ställningstaganden och upprätthållande av relationer, och i detta arbete uppkom 16 kategorier. Resultatet av studien visade på en stor variation i respondenternas svar gällande alla forskningsfrågor. Studiens huvudsakliga bidrag till tidigare forskning är resultatet som visar att lärare tolkade direktiven från staten på nationell nivå på olika sätt. Studien visar även att det kan finnas en utmaning att variera undervisningen i naturorienterande ämnen och stödja elevers ämnesspecifika läsförståelse vid distansundervisning. Lärarens didaktiska val i undervisningens vad, hur och vem/vilka vid distansundervisning kan härmed vara avgörande. En övervägande del av lärarna i studien uttryckte utmaningar i att upprätthålla relationer och vår studie kom fram till att i de fall där lärare fick till interaktiva möten via digitala videokanaler kunde lärarna skapa en personlig kontakt där de kunde bekräfta eleverna, som därmed kunde se och bli sedda, på ett såväl känslomässigt som ett kunskapsmässigt plan. Då studien har gett sig in på ett outforskat fält på nationell nivå är vidare forskning i de didaktiska och relationella val som lärare gjorde vid coronapandemins första våg våren 2020 av största vikt för att lärare, när Sverige återigen hamnar i en pandemiliknande situation, ska kunna upprätthålla sina relationer med eleverna och samtidigt ge en likvärdig utbildning i ämnesspecifik läsförståelse och ett eventuellt speciallärarstöd, vare sig eleverna är hemma eller i skolan. / Abstract The Covid-19 (Corona) pandemic struck in the spring of 2020, creating concern and anxiety amongst the population at large and in schools especially. The authorities decided at a national level that primary schools should remain open and that education should continue as usual, as opposed to teaching remotely via digital media. Despite this directive, teachers at the local level acted differently, making their own decisions or following those of their local principals. The purpose of this study, which is based on reflective school didactic theory (Uljens, 2011) and relational theory (Aspelin, 2018) is to investigate and broaden our knowledge of how middle school teachers in science subjects described how they taught students who remained at home in subject specific reading comprehension. The study also examines how they maintained their relationship with students at home during the spring of 2020 from a school didactic and relational perspective. Nine middle school science teachers were interviewed individually following a qualitative, semi-structured form of interviews. The analysis reflects a realistic interpretation (Kvale & Brinkmann, 2020) of the teachers’ accounts as to how they had taught remotely, and the analysis of the empiric material was based on the study’s three research questions: interpretation of national directives, didactic choices and maintaining relationships. The results of the study revealed considerable variation in the respondents’ answers to all research questions. The study’s main contribution to previous research illustrates how teachers interpreted directives from the state at the national level in different ways. The study also shows that different ways of teaching science subjects and supporting students’ subject specific reading comprehension can be challenging when teaching remotely. Consequently, the teacher’s didactic choice, the teachings what, how and who/which in remote teaching can be decisive. Most of the teachers interviewed for the study experienced challenges in maintaining relationships. However, the study concluded that in cases where teachers had interactive meetings via digital video channels, they found it was possible to create a personal contact and relate to the students who could see and be seen on an emotional as well as educational level. As the study focused on an unexplored field at the national level, further research into the didactic and relational choices that teachers made during the first wave of the pandemic in the spring of 2020 is of the utmost importance, so that in the event of further waves of the virus, teachers will be able to maintain their relations with students and at the same time provide the same teaching experience for subject-specific reading comprehension and any special needs support whether the students are at home or at school.