Denna undersökning fokuserar på kvinnliga verkställande direktörer (VD:ar) i industristaden Skellefteå. Syftet med denna kvalitativa undersökning är att undersöka vilka möjligheter, utmaningar, drivkrafter och stödfunktioner som kvinnliga VD:ar i Skellefteå har stött på längs vägen till toppen samt i deras nuvarande position. Detta område ansågs viktigt att undersöka då kvinnor i denna position är underrepresenterade, trots att studier visar att kvinnliga ledare är effektiva och bidrar till utveckling i företagen samt att organisationer överlever längre med en kvinnlig ledare. Då Skellefteå är ett exempel på en huvudsaklig manlig miljö, är det önskvärt att kvinnor ska bli intresserade av att utvecklas mer i staden. I denna studie består den teoretiska referensramen av självtillitsteorin, självbestämmandeteorin samt teorin om glastaket. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes för att besvara studiens syfte. Det empiriska materialet bygger på intervjuer med fem kvinnliga verkställande direktörer inom olika branscher. En intervjuguide utformades utifrån syftet med studien samt vårt teoretiska ramverk, och användes under samtliga intervjuer. Detta har bidragit till en bra struktur på intervjuerna samt underlättat tolkning och analys av materialet. Resultatet tyder på att möjligheterna kvinnorna stöter på för att nå en VD-position i en industristad har varit fler än utmaningarna, att det finns en del drivkrafter hos de kvinnliga VD:arna, att de både haft och har stöd från olika funktioner som har varit av vikt för deras resa och nuvarande position samt att det finns åtminstone en möjlighet och några utmaningar med att vara en kvinnlig VD i en industristad. Vi anser att studiens resultat kan vara betydelsefullt för andra VD:ar eller bolagsstyrelser då resultatet visar att det behövs fler kvinnor i ledande positioner som visar vägen, detta för att fler kvinnor ska våga satsa och avancera till ledande positioner.

Denna studie ämnar bidra till den rådande jämställdhetsdebatten vad gäller könsdiversitet hos svenska noterade företag där kvinnliga vd:s är underrepresenterade. Syftet är att identifiera om det finns ett samband mellan kvinnliga vd:s och företags lönsamhet. Studien tillämpar kvantitativ metod där en multipel regressionsanalys utförs på ett datamaterial inkluderande 643 svenska noterade bolag på Nasdaq Stockholm, First North och Spotlight Stock Market räkenskapsåren 2018–2019. Som proxy för lönsamhet tillämpades både redovisningsbaserade mått i form av avkastning på totala tillgångar (ROA) och avkastning på eget kapital (ROE) och som marknadsbaserat mått tillämpades Tobin’s Q. Testvariabel utgjordes i studien av kvinnlig vd med vidare applicering av kontrollvariablerna företagets storlek, ålder och skuldsättningsgrad. Undersökningens resultat påvisar inte något statistiskt signifikant samband mellan vd:s kön och företags lönsamhet, vilket är en diskrepans till de flesta tidigare studier inom området som tyder på förekomst av både negativa och positiva samband.