Kvinnor och kvinnliga förövare har genom tiderna kommit i skymundan då både forskning och media har fokuserat på männen i allmänhet och manlig brottslighet i synnerlighet. Och detta är problematiskt eftersom kvinnor utgör en del av samhället. Tidigare studier har visat att könen framställs enligt de stereotypa föreställningar som finns i samhället, och eftersom media bidrar till att konstruera den sociala ordningen, förstärkas de genusnormer och maktstrukturer som redan finns. Syftet har därmed varit att belysa problematiken kring den ojämna könsfördelningen och de maktstrukturer som reproduceras genom medias framställning av könen, eftersom detta har en påverkan på jämställdheten och demokratin i Sverige. Frågeställningen som har behandlats är ”Hur framställs kvinnliga förövare i svensk press?”, och en kvalitativ studie har gjorts på svenska tidningar som publicerats mellan 2015-01-01 och 2019-12-31, och som handlat om kvinnliga förövare som begått grövre brott. Med hjälp av genusteorier har resultatet kunnat förklaras, vilket visade på att de kvinnliga förövarna framställs utifrån deras kön, men att de inte följer den normativa femininiteten som kvinnor anses leva upp till. Berger och Luckmanns teorier kring roller och institutioner, Beckers syn på avvikelse, samt Nils Christies teori om det idealiska offret har även tillämpats på materialet, för att kunna ge en bakgrund till varför de kvinnliga förövarna beskrivs utifrån genusnormer, samt ge en förklaring till deras brottslighet. Resultatet visade på stora likheter mellan tidigare internationell forskning och denna studie, vilket tydliggör att det finns ett problem kring synen på brottslighet och genus som bör uppmärksammas ytterligare.

Syftet med denna uppsats är att studera fjorton skånska kvinnor som dömts för barnamord under åren 1865 och 1866, i avsikt att förstå deras val att begå brottet och hur deras fortsatta liv utvecklades. Metoden har varit att kartlägga kvinnornas uppväxt, motiv till brottet samt deras liv efter avtjänat straff. Genom att kartlägga kvinnorna från kyrkoarkiv, fängelsearkiv och domstolshandlingar så syns en tydlig bild av kvinnor tillhörande den agrara underklassen som blir gravida men inte ser en möjlighet att behålla sitt barn. För många av kvinnorna så blir brottsgärningen något som kommer får stor påverkan på deras liv efter avtjänat straff. Ingen fortsätter den kriminella banan men merparten lever ett fattigt och utsatt liv. Ett antal av kvinnorna avlider under tiden som de avtjänar sitt straff. Endast fyra kvinnor får möjlighetatt fullt ut återvända till samhället, bilda familj eller försörja sig på egen hand. De senare kommer också att leva betydligt längre.

The following study aims to examine the women who were convicted of infanticide between 1852 and 1878, before and after the changes to the Penal law in 1864, through church records from Norrmalm Central Prison. In addition to the legal process, the study examines who these women were and what marital status they had when they committed the crimes, as well as whether there was any connection between marital status and the crimes. The purpose is examined with support in Ullaliina Lehtinens theory of guilt and shame. The purpose has been investigated through three questions, of which questions two and three have a sub-question: 1. How many women were convicted of infanticide between 1852 and 1878? What did the women’s marital status look like when they committed the crimes? 2. Is there a connection between marital status and the crimes? What did the women convicted of infanticide receive as punishment? 3. Was there any major difference in between the punishments before and after the Penal law in 1864? This study is a quantitative study with elements of a qualitative method to collect the source material and then analyze the results more deeply. The results have shown that there were 769 women convicted of infanticide between 1852 and 1878. Most of these women were unmarried, which has shown that marital status and crime are connected. The women convicted for infanticide received a sentence ranging from two years in prison to 10 years in prison as well as the corporal punishment of 28 days of water and bread. Of the 769 women who were convicted between 1852 and 1878, 345 of these women were sentenced before the Penal law in 1864 and 424 were sentenced after the Penal law in 1864. The results show that there was a difference between the punishments before and after the Penal law in 1864, partly because no one was sentenced to corporal punishment after 1864, partly that there were additional months and days women could be sentenced to. Differences also showed that before the Penal law 1864 it was more common to receive five years in prison or a longer sentence, but after the Penal law was introduced, more women were sentenced to five years or a shorter sentence. Ullaliina Lehtinens theory of guilt and shame has increased the understanding of how the women could both hide and confess their crime. By studying shame and guilt connected to the norms and ideals of the time, the women's decision to carry out infanticide can be seen from more aspects than the previous research.

Syftet med studien har varit att undersöka hur kvinnliga våldsbrottslingar porträtteras i media med en vetenskapsteoretisk utgångspunkt i socialkonstruktionismen. Studien har sin utgångspunkt i olika stereotyper som kan användas i medias framställning av kvinnliga gärningspersoner. För att undersöka detta har en kvalitativ innehållsanalys använts. Uppsatsen utgår ifrån en socialkonstruktivistisk ansats vilket innebär att kvinnligt och manligt ses som något som är socialt konstruerat. De teoretiska utgångspunkterna ligger i olika konstruktioner som förekommer i medias framställning av den kvinnliga brottslingen samt i genusteori. Media kan använda olika stereotypa beskrivningar av kvinnliga våldsbrottslingar och kan därför också reproducera uppfattningen om den kvinnliga brottslingen som en avvikande kvinna. Slutsatsen som dragits är att media bidrar till en ensidig bild av den kvinnliga brottslingen och att det krävs ytterligare forskning kring kvinnor och brottslighet i media då detta forskningsfält idag är förhållandevis litet. / The aim of this study was to investigate how the female criminals are portrayed in media, with a scientific theoretical basis of social constructionism. The study is based on various stereotypes that can be used in media's representation of female offenders. To investigate this, a qualitative content analysis was used. The essay is based on a social constructivist approach, which means that female and male is seen as something socially constructed. The theoretical bases are located in gender theory and the various designs which exist in Media’s image of the female offender. Media can use various stereotypical descriptions of violent female offenders and can also reproduce the perception of the female offender as a abnormal woman. The conclusion drawn is thatmedia contributes to a one-sided picture of female offenders and that further research on women and crime in media is needed as this field of research is relatively small.

Denna text är utformad som en kollektivbiografi över tio kvinnor som var frihetsberövade någon gång under åren 1850-1905. Syftet med texten är att undersöka vilka faktorer som möjliggjorde återanpassningen till samhället för kvinnor som avtjänat straff, samt vilka faktorer som påverkade risken för återfall i brottslighet. Orsaken till att undersökningen enbart fokuserar på kvinnliga förbrytare är att kvinnor inte var rättsligt jämställda med män, vilket rimligtvis torde ha försvårat deras återanpassning ytterligare. Tio kvinnor som avtjänade straff som innebar frihetsberövande under den aktuella tidsperioden har valts ut, därefter har deras liv före och efter deras respektive straff analyserats. De källor som använts inkluderar bland annat kyrkoböcker från fängelser och församlingar; dessa har varit tillgängliga genom Riksarkivets digitala söktjänst.   Resultaten från undersökningen visar att risken för återfall bland de tidigare frihetsberövade kvinnorna var låg. Huruvida de återföll i brottslighet eller inte påverkades till stor del av ekonomiska faktorer, vilka också var avgörande för möjligheten till återanpassning. Flera av de kvinnor som bedöms som att ha lyckats återanpassats tycks även ha påverkats av en positiv familjesituation; dessutom tycks återanpassningen ha underlättats för de som valde att flytta till en annan ort. / The present study is designed as a collective biography of ten women who were incarcerated at some point during the years 1850-1905. The purpose of the study is to examine the factors that enabled the reintegration into society for women who served sentences, as well as the factors that affected the risk of recidivism. The reason the study focuses only on female criminals is that women were not legally equal to men, which probably would have made their reintegration even more difficult. Ten women who served sentences that entailed incarceration have been selected, after which their lives before and after their respective sentences have been analysed. The sources used include church books from prisons and parishes; these have been accessed through the Swedish National Achives’ digital search service.   The results from the study show that the risk of recidivism among the previously incarcerated women was low. Whether or not they relapsed into crime was largely influenced by economic factors, which were also crucial to the possibility of reintegration. Several of the women who are judged to have succeeded in reintegrating also seem to have been affected by a positive family sitatuation; in addition, reintegration appears to have been facilitated for those who chose to move to another location.

Genom männens historiska överrepresentation av våldsbrott har den kvinnliga brottsligheten ofta kommit i skuggan inom den historiska forskningen, barnamord och häxprocesserna undan-tagna. Giftmord var i fråga om kvinnor, i jämförelse med andra kvinnliga våldsbrott, ett vanligt förekommande brott under 1800-talet. Syftet med denna uppsats är att studera kvinnor åtalade för giftmord vid Svea hovrätt, åren 1870–1890. Genom att studera Svea hovrätts domböcker har 32 åtalade kvinnor för giftmord identifierats under åren 1870–1890. Uppsatsen undersöker hur vanligt förekommande brottet giftmord var i relation till andra våldsbrott med dödlig utgång begångna av kvinnor under denna period. Vidare undersöks vilka som föll offer för detta brott och om tillvägagångssättet skiljde sig åt beroende på vem offret var, samt hur vanligt förekom-mande det var att de anklagade dömdes för brottet i Svea hovrätt. Resultaten visar på att gift-mord tillsammans med mord på barn var de vanligast förekommande våldsbrotten med dödlig utgång, begångna under perioden. De vanligaste offren för kvinnliga giftmord var barn, följt av make, förälder och slutligen övriga offer. Kvinnorna som begick brotten var i hög grad från en enkel social bakgrund, boende på landsbygden. Arsenik var det gift som användes i en majoritet av fallen, men även fosfor, salpetersyra och opiumbaserade läkemedel förekom. Graden av fri-kännande bland de kvinnliga giftmörderskorna var hög med en frikännandegrad på 47%.

The purpose of the study has been to investigate women's theft crime in northern Gotland during the 1840s, and whether the women have committed co-offending together with other perpetrators. The study uses the method of hermeneutic text analysis. The study used court books from Gotland's northern district court from the years 1845 to 1847. The study uses gender theory, which is used to analyze and emphasize power relations between women and other perpetrators. The results of the study show that most women have stolen because of poverty. Clothes and food were the most common items stolen. In the court records, it appears that women are described differently than men. Several women had poor knowledge of Christianity and had given birth to children out of wedlock and were therefore more vulnerable. When co- offending was studied, conclusions could be drawn that women often co-offended with men, and in court, several women declared that they had been forced or threatened to steal. Through the gender theory, it is possible to see tendencies towards unequal power relations within marriage, where women have a lower status than men. Women who co- offended with other women are more likely to have done so consensually. The didactic question of the study dealt with the subject of historical awareness, where the topic of the essay can be linked to discussions about women and crime and what change may be seen over time. The discussions are expressed in terms of gender and how gender patterns can change over time.

The purpose of the study was to identify the risk factors most prominent in women suspected of crimes. For this, a quantitative method was used in which data obtained from personal investigations carried out by the Swedish correctional facility, Kriminalvården, were compared to public statistics of the normal population. In addition, a research overview was made on the subject, where the presence of the selected investigative variables was controlled. The study also highlights the presence of multiple risk factors within the group of women suspected of crime. Most of the risk factors investigated had pronounced stronger outcomes in the group of suspected women, which were also found as strong predictors in the comparative research. The factors mental illness and family dysfunction were the most prominent risk factors in the review of previous research. In the statistical comparison between the group of women suspected for crime and the normal population, the factors mental health, alcohol presence and drug presence were the most prominent differentiated factors. Furthermore the study indicates that the presence of multiple risk factors is common. Based on this, it is possible to discuss how girls can be protected from vulnerability in society as well as how to handle treatment care for offending women. English title: Women’s crime and its causes. / Syftet med studien var att identifiera de riskfaktorer vilka var mest framträdande hos kvinnor som misstänks för brott. För detta användes en kvantitativ metod där data inhämtat från Kriminalvårdens personutredningar jämfördes mot offentlig statistik av normalpopulationen. I tillägg till detta gjordes en forskningsöversikt på ämnet, där de utvalda undersökande variablernas förekomst kontrollerades för. Vidare belystes även närvaron av multipla riskfaktorer inom gruppen brottsmisstänkta kvinnor. Flertalet av de undersökta riskfaktorerna gav markant starkare utslag i gruppen för brottsmisstänkta kvinnor, vilka också återfanns som starka prediktorer den jämförda forskningen. Faktorerna psykisk ohälsa samt familjär dysfunktion var de mest framträdande riskfaktorerna i genomgången av tidigare forskning, medan psykisk ohälsa, förekomst av alkohol samt förekomst av narkotika var de faktorer som gav tydligast utslag i en statistisk jämförelse mot normalpopulationen. Studiens resultat tyder även på att förekomsten av multipla riskfaktorer är vanligt. Med utgångspunkt i detta kan diskuteras hur flickor kan skyddas från utsatthet i samhället samt hur brottsbelastade kvinnors behandlingsvård ska genomföras.

In this essay, we take a step into Kalmar prison that was constructed in 1852 and explore how many women were enrolled in the prison's church records between the years 1852 to 1883. This is then put into perspective to the more national statistics that are available. The main source material is the Swedish Prison and Probation Service's church books and the Swedish Central Bureau of Statistics' own reports from the years 1852 to 1883. The conclusion is that there is a big difference in terms of male and female representation in the statistics. The suggestive humanization of the prison environment, combined with the innovations and societal changes of the industrial revolution, results in a drastic reduction in the total number of female prisoners represented in the prison church records at the end of the study.