Globalization and market competition drives new product development. As a consequence, companies are forced to eliminate products more frequently. However, the process of eliminating products is often overlooked both in academia and in practice. Omitting the product elimination process can lead to production inefficiencies and unnecessary costs of retaining the products. The results in this thesis discovers inconsistencies in the present product elimination process at PharmaCompany. The inconsistencies are grouped in the four categories: Interaction & Collaboration, External Analysis, Resource Prioritization & Decision Making, Proactivity Analysis. The main suggested improvements comprise a clearer internal communication, increased documentation and restructuring the current process design. In addition, reframing the current elimination process to emulate the academical approach is suggested in order to further legitimize the elimination process and increase interest on the area. The thesis concludes that a more standardized elimination process can lead to increased efficiency by adopting additional filters to identify and analyze underperforming products. Furthermore, the thesis increases awareness of the topic of product elimination and enhances the knowledge within the research area. By linking the product elimination process to the resource allocation process, the thesis marks the overall neglect of the topic, and gives insights on the need for increased attention towards the product elimination process. / Globaliseringen och ökad konkurrens har drivit på ny produktutveckling. Som en konsekvens tvingas företag att eliminera produkter mer frekvent. Borttagning av produkter har dock förbisetts både i den akademiska världen och i praktiken till förmån för andra forskningsämnen. Att utelämna produkt elimineringsprocessen kan leda till produktionsineffektivitet och onödiga kostnader för att behålla produkterna. Avhandlingen resulterar i upptäckten av flera brister i den nuvarande produktelimineringsprocessen på PharmaCompany. Bristerna är grupperade i större kategorier, Interaction & Collaboration, External Analysis, Resource Prioritization & Decision Making, Proactivity Analysis. De viktigaste föreslagna förbättringarna innefattar tydligare intern kommunikation, ökad dokumentation och omstrukturering av den nuvarande processdesignen. Dessutom föreslås omramning av den nuvarande eliminationsprocessen för att efterlikna den akademiska metoden för att ytterligare legitimera eliminationsprocessen och för att få högre prioritet inom resursallokeringsprocessen. Avhandlingen drar slutsatsen att en mer standardiserad eliminationsprocess kan hjälpa processen att bli effektivare genom att använda fler filter för att identifiera och analysera svaga produkter. Dessutom ökar avhandlingen medvetenheten om ämnet produkteliminering och förstärker kunskapen inom forskningsområdet. Genom att länka produktelimineringsprocessen till resursallokeringsprocessen markerar avhandlingen den övergripande försummelsen av ämnet och ger insikter om behovet av produktelimineringsprocessen behöver få högre fokus och forskning.

The latest report from the Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) highlights the great threats of climate change. The chemical industry, including the pharmaceutical sector, is one of the significant contributors to global greenhouse gas emissions (GHG), representing nearly 7% of global carbon dioxide (CO2) emissions. For this industry to reach net-zero emissions of CO2, measures beyond mitigation actions need to be taken. This thesis investigates the elimination of CO2 emissions in the Swedish pharmaceutical sector and evaluates the implementation of the rather new technology of Bioenergy with Carbon Capture and Storage (BECCS), using currently available amine-based post-combustion processes. This thesis presents a comprehensive assessment of different criteria based on the PESTLE (Political, Economical, Social, Technological, Legal, and Environmental) framework and considers their relative importance from a company perspective. Two alternative scenarios based on the emissions goals set by the case company are developed and evaluated through this Multi-Criteria Decision Analysis (MCDA)-based PESTLE framework. BECCS deployment targeting net negative emissions would be preferable for the case company since it offers benefits in environmental, social and long-term economical aspects. From the economic aspect, the specific cost for capturing CO2 could be around 1281 SEK per tonne, higher than the present European Union Emission Trading System (EU ETS) price and typical investment cost for afforestation projects. Most opportunities are identified within the environmental and social aspects, but some economic, technological and regulatory challenges should be addressed to realise the BECCS implementation in the Swedish Pharmaceutical Industry. / Den senaste rapporten från Intergovernmental Panel on Climate Change belyser de stora hoten med klimatförändringar. Den kemiska industrin, inklusive läkemedelssektorn, är en av de betydande bidragarna till de globala växthusgasutsläppen , som står för nästan 7 % av deglobala koldioxidutsläppen (CO2). För att denna industri ska nå nettonollutsläpp av CO2 måste åtgärder vidtas utöver begränsningsåtgärder. Detta examensarbete undersöker eliminering av CO2-utsläpp i den svenska läkemedelssektorn och utvärderarimplementeringen av den relativt nya teknologin, koldioxidlagring från biomassa, med hjälpav tillgängliga aminbaserade efterförbränningsprocesser. Detta examensarbete presenterar en omfattande bedömning av olika kriterier baserade på PESTLE (politiska, ekonomiska, sociala, tekniska, juridiska och miljömässiga) ramar och tar hänsyn till deras relativa betydelse ur ett företagsperspektiv. Två alternativa scenarier baserade på utsläppsmålen som ställts upp av företaget utvecklas och utvärderas genom detta multikriterie-baserade PESTLE-ramverket. Koldioxidlagring med inriktning på negativa utsläpp skulle vara att föredra för företaget eftersom det erbjuder fördelar i miljömässiga, sociala och långsiktiga ekonomiska aspekter. Ur den ekonomiska aspekten kan den specifika kostnaden för att fånga upp CO2 vara cirka 1 281 SEK per ton, högre än det nuvarande priset för Europeiska unionens utsläppshandelssystem (EU ETS) och den typiska investeringskostnaden för skogsplanteringsprojekt. De flesta möjligheter identifieras inom den miljömässiga och sociala aspekten, men vissa ekonomiska, tekniska och regulatoriska utmaningar bör lösas för att förverkliga implementeringen av koldioxidlagring i svensk läkemedelsindustri.