<p>Sammanfattning</p><p>Denna studie har i syfte att öka förståelsen för elevers sätt att se på lärandet i en praktisk miljö,</p><p>vilket innefattar skolans karaktärsämnesundervisning samt den arbetsplatsförlagda delen av</p><p>utbildningen.</p><p>Vi ville undersöka vilka skillnader elever upplever att det finns mellan skolförlagd och</p><p>arbetsplatsförlagd karaktärsämnesundervisning. Vi ville förstå hur elever upplever den</p><p>praktiska undervisningen på arbetsplatser och i skolan eftersom vi anser att detta kan</p><p>inverka på vårt fortsatta arbete inom gymnasieskolan. Dessutom anser vi att debatten i</p><p>media om den gymnasiala yrkesförberedande utbildningen ger en onyanserad bild av</p><p>möjligheterna med utbildningsformen. Vi ville om möjligt nyansera denna bild med hjälp</p><p>av resultatet av denna studie.</p><p>De två gymnasieprogrammen där studien utförts är Hotell- och Restaurangprogrammet samt</p><p>Industriprogrammet. Våra teoretiska utgångspunkter är Jean Lave och Etienne Wengers teori</p><p>om situerat lärande samt Per Erik Ellströms teori om lärande i ett kognitivt respektive</p><p>kontextuellt perspektiv. Studien baseras framförallt på intervjuer av kvalitativ karaktär som</p><p>har utförts med elever och lärare. För att ytterligare öka vår förståelse har vi utfört</p><p>deltagande observationer på en skola samt en praktikplats.</p><p>Resultatet av vår studie pekar på att det finns flera alternativ för att förändra den nuvarande</p><p>yrkesförberedande utbildningen för att höja kvaliteten.</p>

Sammanfattning Denna studie har i syfte att öka förståelsen för elevers sätt att se på lärandet i en praktisk miljö, vilket innefattar skolans karaktärsämnesundervisning samt den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Vi ville undersöka vilka skillnader elever upplever att det finns mellan skolförlagd och arbetsplatsförlagd karaktärsämnesundervisning. Vi ville förstå hur elever upplever den praktiska undervisningen på arbetsplatser och i skolan eftersom vi anser att detta kan inverka på vårt fortsatta arbete inom gymnasieskolan. Dessutom anser vi att debatten i media om den gymnasiala yrkesförberedande utbildningen ger en onyanserad bild av möjligheterna med utbildningsformen. Vi ville om möjligt nyansera denna bild med hjälp av resultatet av denna studie. De två gymnasieprogrammen där studien utförts är Hotell- och Restaurangprogrammet samt Industriprogrammet. Våra teoretiska utgångspunkter är Jean Lave och Etienne Wengers teori om situerat lärande samt Per Erik Ellströms teori om lärande i ett kognitivt respektive kontextuellt perspektiv. Studien baseras framförallt på intervjuer av kvalitativ karaktär som har utförts med elever och lärare. För att ytterligare öka vår förståelse har vi utfört deltagande observationer på en skola samt en praktikplats. Resultatet av vår studie pekar på att det finns flera alternativ för att förändra den nuvarande yrkesförberedande utbildningen för att höja kvaliteten.

Bakgrund: Medarbetarnas kompetens är idag en viktig del i företag och anses vara en av de största konkurrensfaktorerna. En stor anledning till att medarbetare väljer att lämna sin arbetsplats är på grund av bristen på utvecklingsmöjligheter, då många medarbetare idag förväntar sig kompetensutveckling på sina arbetsplatser. Därav bör företag lägga vikt vid att ständigt utveckla sina medarbetare då det kan bidra med konkurrensfördelar som skapar en mer effektiv, kompetent och framgångsrikt företag. Företag kan i sin kompetensstrategi använda sig av interna verktyg som lärande i det dagliga arbetet för att utveckla kompetensen inom företaget. Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på hur företag inom tillverkningsindustrin i Dalarnas län arbetar kring kompetensutveckling samt vad de har för kompetensstrategi. Syftet är även att undersöka hur de använder kompetensutveckling som ett verktyg för att behålla sina medarbetare och dess kompetens. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Resultat/slutsats: Resultatet visar att företagens kompetensstrategi är delvis outtalad men grundar sig i att medarbetarna skall kompetensutvecklas genom samverkan och lärande i det dagliga arbetet. Företagen förstår vikten av medarbetarnas kompetensutveckling och anser även att det är ett verktyg för att behålla medarbetare och dess kompetens i företaget och därav hålla sig konkurrenskraftiga. / Background: The competence of the employees is an important part of the companies and is classified as one of the biggest competitive factors. Many employees expect competence development in their workplaces and a major reason why employees choose to leave their workplace is because of the lack of development opportunities. This means that organizations should place great emphasis on constantly developing their employees. As competence development contributes with competitive advantages that help the organization to become more efficient, competent and successful. In their competence strategy, companies can use internal tools such as learning in their daily work to develop competence within the company. Purpose: The purpose of this study is to find out how companies in the manufacturing industry in Dalarna County work with competence development and what kind of competence strategy they use. The purpose is also to investigate how they use competence development as a tool to retain their employees and their skills. Methodology: This essay is a qualitative study with an abductive approach. The empirical material has been collected through qualitative interviews. Results/conclusions: The result shows that the company’s competence strategy is partly unspoken, but based on fact that employees must develop competence through collaboration and learning in daily work. The companies understand the importance of employees' competence development and believe that it is a tool for retaining employees and their competence in the company and hence staying competitive.

Globalisering och ökad konkurrens ställer idag allt högre krav på företag. För att kunna möta dessa krav måste företagen vara flexibla, inte minst vad det gäller personalstyrkan. Många företag väljer därmed att hyra in tillfällig arbetskraft. För att kunna utvecklas är företagen även beroende av att öka arbetstagarnas kompetens. Det har tidigare konstaterats att det nu även för bemanningsföretag börjar bli allt viktigare att kunna erbjuda så väl goda anställningsvillkor som kompetensutveckling för sin uthyrda personal. Detta både för att locka till sig ny personal och för att få personalen att stanna. Bemanningsföretagens möjlighet att erbjuda olika företag rätt arbetskraft skulle då öka.Därmed blev vi intresserade av att undersöka hur uthyrd personals utvecklingsmöjligheter ser ut. Syftet med vår studie är därför att belysa vad uthyrd personal vid ett utvalt bemanningsföretag har för syn på sitt lärande i arbetet och vad den uthyrda personalen har för syn på den egna kompetensutvecklingen. Utifrån teorier kring förutsättningar och hinder för lärande kommer vi sedan att analysera personalens beskrivna arbetssituation. Vår studie intar en abduktiv forskningsansats. För att besvara vårt syfte och för att få en djupare förståelse för målgruppen har vi utfört sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med personer som arbetar som uthyrd personal på ett utvalt bemanningsföretag. Studien visar att den uthyrda personalen till stor del saknar goda förutsättningar för den viktiga växelverkan mellan informellt lärande i arbete och formell utbildning som behövs för att skapa en god lärmiljö. De arbeten som den uthyrda personalen ställs inför är rutinbaserade, med låga krav på deras förmåga och kompetens samt att det sker på en låg lärandenivå. De uthyrda är i behov av högre arbetskrav, högre egenkontroll samt högre socialt stöd i kombination för att de ska ges så goda förutsättningar för lärande som möjligt. Trots detta upplever ändå den uthyrda personalen att de utvecklas genom sitt arbete som uthyrd då de ställs inför nya arbetsuppgifter och arbetsmetoder.

Forskning om feedback har länge haft ett stort fokus på traditionell feedback inom organisationer, som sker från chef till medarbetare, och det har inte funnits ett lika starkt intresse för att studera feedback från medarbetare till chef, så kallad “upward feedback”, vilket gör det relevant att öka förståelsen inom detta område. Syftet med studien var att öka förståelsen för hur chefer använder feedback från medarbetare för att leda och utveckla verksamheten och sitt eget ledarskap. Studien har en kvalitativ ansats, vilket ligger till grund för insamling av data genom tio semistrukturerade intervjuer med chefer från sex olika organisationer för att studera deras perspektiv på upward feedback och hur de skapar organisatoriska förutsättningar för att ta tillvara medarbetares feedback för att leda verksamheten. Resultatet visade att efterfrågan av och mottaglighet för feedback (både negativ och positiv) är en utmanande uppgift och behöver därför tränas upp. Därtill identifieras tillitsfulla relationer, trygghet i ledarskap och öppna dialoger som förutsättningar för cheferna att öka sin mottaglighet och förmåga att ta tillvara feedback. Slutsatsen dras att trygga chefer med tillitsfulla relationer till sina medarbetare använder upward feedback för att utveckla sig själva som chefer, utveckla en hälsosam arbetsmiljö och lärandeinriktad arbetsplats. / Research about feedback has mainly focused on traditional feedback within organizations, that is, feedback from managers to their employees, and little research has been made to study upward feedback, from employees to their managers. This makes it relevant to increase our understanding within this area. The aim of this study was therefore to contribute to the understanding of how managers utilize upward feedback to lead and develop organizations and their leadership. The study has a qualitative approach, which impacted the decision to gather data through ten semi-structured interviews with managers from six different organizations, with the aim to raise awareness about their perspective on upward feedback and how they use it as part of their leadership. The findings showed that receptivity towards feedback (both positive and negative) is a challenging task and therefore needs practice. Moreover, trustworthy relationships, confidence in leadership and open dialogues are essential conditions for managers to increase their receptivity for upward feedback and are therefore central aspects in utilizing feedback in a more favorable way. A conclusion is made that confident managers with trusting relationships with their employees utilize upward feedback to develop as leaders, develop a healthy working environment and work towards a workplace that fosters learning.