Vi går mot ett digitalt samhälle och fler och fler myndigheter jobbar för att deras kunder ska välja deras digitala kanaler först. Covid-19 tvingade även personalen att välja de digitala mötena i första hand. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur aktiva de deltagande i de digitala mötena är samt hur det vardagliga lärandet påverkas av de digitala mötesformerna. Författaren har försökt att få svar på dessa frågor genom att genomföra en kvantitativ enkätstudie på Arbetsförmedlingens personal i Blekinge. Sedan restriktionerna för pandemin startade har alla sina interna möten via digitala plattformar och använder sig dagligen av sina kollegor i sitt vardagliga lärande. Resultatet har visat att man kan fortsätta arbeta hemifrån efter pandemin ett par dagar i veckan, men på grund av stängd kamerafunktion och teknikstrul så har det varit svårt att aktivt delta i mötena. Att ta till sig av det vardagliga lärandet går, men den spontana frågan man brukar ställa när man ser en kollega i korridoren uteblir och det blir i stället ett letande efter vem som man känner att man kan störa. Slutsatsen är att hade verktygen fungerat som de ska så hade fler varit aktiva i de digitala mötena men att saknaden av kollegor gör att man behöver vara på arbetet mycket för att det vardagliga lärandet ska fungera smidigare.

Uppsatsen syftar till att synliggöra de mekanismer som leder till att vissa elever klarar sig mer eller mindre bra i ett distansbaserat skolväsende, visa på dess konsekvenser på lärande och hur det skiljer sig åt beroende på elevens socioekonomiska bakgrund. Studien ämnar således utforska hur lärande påverkas av distansundervisning i rådande pandemi. Mer specifikt försöker den synliggöra skillnader i lärande mellan olika elever med olika bakgrund.  Studiens viktigaste bidrag är att den lyckats visa på att de materiella förutsättningarna inte visar på den variation i elevers socioekonomiska bakgrund som internationell forskning lyft. Därutöver, visar den också till skillnad från tidigare forskning att även elever med hög socioekonomisk bakgrund påverkas i stor utsträckning. Detta kan skådas på nästan samtliga frågor där de uppger mer negativa svar än sina kompisar med lägre socioekonomisk bakgrund.