Syftet med denna studie har varit att undersöka studenters erfarenheter av att använda sig av sociala medier för att ta stöd i sitt lärande. Då vi var intresserade av att studera deras upplevelser valde vi att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod med en semistrukturerad intervjuguide. Med hjälp av ett ändamåls- och snöbollsurval valde vi ut åtta informanter som vi ansåg var relevanta utifrån studiens syfte och frågeställning. Resultatet visade att studenter använde sig av sociala medier för att ta stöd i sitt lärande där de främst använde sig av Facebook och Youtube. Informanterna valde att använda sig av sociala medier både för att kommunicera med andra och för att ta hjälp av bilder och videofilmer. Kommunikation, diskussion och reflektion belyste de som positiva effekter medan distraktion och koncentrationssvårigheter var negativa. Utifrån det sociokulturella perspektivet kan resultatet tolkas som att lärande är någonting som sker både individuellt och genom ett socialt deltagande. Vi ville med denna studie belysa hur studenter tar till sig av andra metoder, istället för hur det vanligtvis ser ut, för att ta stöd i sitt lärande. Vår slutsats var således att studenter fann en relevans i att använda sig av sociala medier för att ta stöd i sitt lärande.

No description available.

<p>Syftet med den föreliggande studien har varit att undersöka hur utrymmet för och betydelsen av reflektion ser ut för individer med flexibelt arbete. En kvalitativ studieansats valdes och informationsmaterialet samlades in med semi-strukturerade intervjuer där de intervjuade deltagarna bestod av sex chefer inom den privata servicebranschen. Informationsmaterialet bearbetades och analyserades på kvalitativ väg och den övergripande slutsatsen som kunde dras utifrån studiens resultat var att arbetets innehåll och villkor till stor del påverkar både utrymmet för och betydelsen av reflektion där det för denna studies respondenter företrädesvis innebar en ökad förekomst och betydelse av reflektion på social och informell nivå.</p>

<p>ABSTRAKT</p><p>Syftet med undersökningen var att beskriva lärandets förutsättningar på arbetsplatsen utifrån medarbetares perspektiv.</p><p>Undersökningen har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt utfördes sex intervjuer med medarbetare på ett detaljhandelsföretag. Resultaten visade att det är både arbetets innehåll och individuella faktorer som är förutsättningen för ett lärande på arbetsplatsen. Arbetets innehåll inkluderar faktorer som variation och handlingsfrihet. Med individuella faktorer menas faktorer som påverkar arbetsmotivationen och motivationen till att lära. Dessa faktorer är den egna viljan att lära samt den generella trivseln på arbetsplatsen.</p><p>En av de viktigaste slutsatserna är att tiden begränsar ett utvecklingsinriktat lärande och påverkar medarbetares självförtroende till att lära. En annan slutsats är att gemensamma mål och kommunikation mellan medarbetare påverkar lärandekulturen på arbetsplatsen. En sista slutsats är att tillsammans med meningsfulla arbetsuppgifter så har även ekonomiska motiv och meningsfulla arbetsuppgifter en betydelse för arbetsmotivationen och viljan att lära.</p>

<p>Genom att följa förändringsarbetet på en grundskola under tre år och där organisera en undervisning baserad på problem har jag kunnat bilda mig en uppfattning om vad som skiljer en mer traditionell undervisning från en som organiseras kring problem. </p><p>I arbetet ingår en attitydundersökning hos elever som undervisats på detta sätt och resultatet visar att arbetssättet och NO-ämnena uppfattas positivt. </p><p>Jag vill med detta arbete undersöka något av hur synen på undervisning och lärande förändrats över tid, hur olika teoretiska skolor avlöst och ibland överlappat varandra. Genom forskning har vi fått kunskap om viktiga faktorer kring hur kunskap byggs, hur vi lär, och detta har lett fram till nya metoder och förhållningssätt i undervisningen. Dessa nya metoder och förhållningssätt har bara delvis slagit igenom på fältet men en pedagogisk debatt pågår i samhället och ute på olika skolor. </p><p>Jag tar genom litteraturstudier upp framväxten av och beskriver grunddragen i en undervisning baserad på PBL, problembaserat lärande, som framförallt tillämpas på högre utbildningar som hälsouniversitetet, men som spridits till gymnasieskolan och även grundskolan. I arbetet finns en beskrivning av hur en sådan undervisning kan organiseras på grundskolan inom NO-undervisningen. </p><p>Jag har kommit fram till att problembaserat lärande är et sätt att organisera undervisning och lärande. De som idag arbetar på detta sätt, som Mariebergskolan i Motala, anser att metoden och arbetssättet ger bättre resultat och på ett bra sätt överensstämmer med intentionerna i läroplanen. De utesluter dock inte att man kan arbeta på andra sätt och nå motsvarande resultat</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Studien belyser en del av den problematik som finns med självstyrt lärande i ett institutionellt</p><p>sammanhang. Studiens syfte är att undersöka och problematisera självstyrt lärande och den</p><p>forskningsfråga studien besvarar är hur elever i en gymnasieklass upplever ett självstyrt</p><p>lärande under en problembaserat lärande (PBL) – övning? För att besvara syftet och</p><p>forskningsfrågan genomförde och analyserade jag en anonym enkätundersökning i en klass</p><p>gymnasieelever som gjort en PBL – övning. Enkäten var konstruerad med slutna och öppna</p><p>svarsalternativ och hade karaktären av en strukturerad intervju vars svar kunde ligga som</p><p>grund för en kvalitativ undersökning. Det var 21 elever som besvarade enkäten.</p><p>Undersökningen visade att eleverna i stort tyckte att det gick relativt bra att arbeta med de</p><p>olika momenten som kännetecknar ett självstyrt lärande. Eleverna tyckte emellertid att de</p><p>generellt lärt sig lite under PBL-övningen. Undersökningen visade att basgruppen hade en</p><p>avgörande betydelse för elevernas självstyrda lärande. Förhållandet i basgruppen kunde antingen</p><p>främja eller motverka elevernas lärande. Även elevernas engagemang var en avgörande faktor.</p><p>Studien visar att lågt engagemang i kombination med autonomi verkade negativt på elevernas</p><p>lärande. Studien visade också att flera elever var ovana och osäkra på PBL som arbetsform. Vissa</p><p>elever var direkt kritiska mot att arbetet indelats i de sju steg som vanligtvis används i PBL</p><p>sammanhang. Detta kan visa på ett behov av att fostra och uppmuntra eleverna till självstyrt</p><p>lärande enligt PBL, eller att PBL som arbetsform i sig själv rymmer en problematik. I</p><p>institutionella sammanhang, där man vill uppmuntra till ett självstyrt lärande, finns en pedagogisk</p><p>paradox. De två polerna i paradoxen är fri vilja å ena sidan och styrning och tvång å andra. Denna</p><p>paradox bekräftar min studie.</p>

Detta arbete är en litteraturstudie som undersöker inlärningsstilar och hjärnbaserat lärande. Undersökningen syftar till att ta reda på hur dessa teorier fungerar och på vilket sätt de tar tillvara elevers förutsättningar för lärande. Jag anser att jag fått alltför lite information om dessa teorier och jag vill därför genom detta arbete utöka min egen kunskap om dem samt sprida teorierna till andra lärare och lärarstuderande. Det finns flera modeller av inlärningsstilar men i detta arbete koncentrerar jag mig främst på the Dunn&amp;Dunn Learning Styles model. Inlärningsstilar handlar om att belysa de olikheter som finns i sättet att ta till sig och bearbeta information. Syftet med denna teori är att utforska dessa olikheter, samt att få utbildningssystemen att ta hänsyn till människors olika sätt att lära. Hjärnbaserat lärande utgår från forskning om hur hjärnan fungerar. Den beskriver hur hjärnan tar till sig information och hur pedagoger kan stimulera elevers inlärning på bästa sätt. Denna teori bygger på en mängd forskning om människors lärande.

Genom att följa förändringsarbetet på en grundskola under tre år och där organisera en undervisning baserad på problem har jag kunnat bilda mig en uppfattning om vad som skiljer en mer traditionell undervisning från en som organiseras kring problem. I arbetet ingår en attitydundersökning hos elever som undervisats på detta sätt och resultatet visar att arbetssättet och NO-ämnena uppfattas positivt. Jag vill med detta arbete undersöka något av hur synen på undervisning och lärande förändrats över tid, hur olika teoretiska skolor avlöst och ibland överlappat varandra. Genom forskning har vi fått kunskap om viktiga faktorer kring hur kunskap byggs, hur vi lär, och detta har lett fram till nya metoder och förhållningssätt i undervisningen. Dessa nya metoder och förhållningssätt har bara delvis slagit igenom på fältet men en pedagogisk debatt pågår i samhället och ute på olika skolor. Jag tar genom litteraturstudier upp framväxten av och beskriver grunddragen i en undervisning baserad på PBL, problembaserat lärande, som framförallt tillämpas på högre utbildningar som hälsouniversitetet, men som spridits till gymnasieskolan och även grundskolan. I arbetet finns en beskrivning av hur en sådan undervisning kan organiseras på grundskolan inom NO-undervisningen. Jag har kommit fram till att problembaserat lärande är et sätt att organisera undervisning och lärande. De som idag arbetar på detta sätt, som Mariebergskolan i Motala, anser att metoden och arbetssättet ger bättre resultat och på ett bra sätt överensstämmer med intentionerna i läroplanen. De utesluter dock inte att man kan arbeta på andra sätt och nå motsvarande resultat

No description available.

Sammanfattning Studien belyser en del av den problematik som finns med självstyrt lärande i ett institutionellt sammanhang. Studiens syfte är att undersöka och problematisera självstyrt lärande och den forskningsfråga studien besvarar är hur elever i en gymnasieklass upplever ett självstyrt lärande under en problembaserat lärande (PBL) – övning? För att besvara syftet och forskningsfrågan genomförde och analyserade jag en anonym enkätundersökning i en klass gymnasieelever som gjort en PBL – övning. Enkäten var konstruerad med slutna och öppna svarsalternativ och hade karaktären av en strukturerad intervju vars svar kunde ligga som grund för en kvalitativ undersökning. Det var 21 elever som besvarade enkäten. Undersökningen visade att eleverna i stort tyckte att det gick relativt bra att arbeta med de olika momenten som kännetecknar ett självstyrt lärande. Eleverna tyckte emellertid att de generellt lärt sig lite under PBL-övningen. Undersökningen visade att basgruppen hade en avgörande betydelse för elevernas självstyrda lärande. Förhållandet i basgruppen kunde antingen främja eller motverka elevernas lärande. Även elevernas engagemang var en avgörande faktor. Studien visar att lågt engagemang i kombination med autonomi verkade negativt på elevernas lärande. Studien visade också att flera elever var ovana och osäkra på PBL som arbetsform. Vissa elever var direkt kritiska mot att arbetet indelats i de sju steg som vanligtvis används i PBL sammanhang. Detta kan visa på ett behov av att fostra och uppmuntra eleverna till självstyrt lärande enligt PBL, eller att PBL som arbetsform i sig själv rymmer en problematik. I institutionella sammanhang, där man vill uppmuntra till ett självstyrt lärande, finns en pedagogisk paradox. De två polerna i paradoxen är fri vilja å ena sidan och styrning och tvång å andra. Denna paradox bekräftar min studie.