Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om vilka förutsättningar för lärande som användningen av gamification skapar inom ett utvecklingsprogram. Forskningsfrågorna har varit: Hur upplever de chefer som deltog i steg 1 sitt lärande i programmet och gamet? Hur upplever de chefer som deltog i steg 2 sitt lärande i programmet och gamet? Vilka skillnader och likheter i uppfattningar finns mellan cheferna som deltagit i olika steg i programmet? Uppsatsens undersökning har genomförts i form av en kvalitativ fallstudie i ett utvecklingsprogram bestående av tre steg, som avser att förbättra en organisations kundnöjdhet. För att uppnå detta användas bland annat en plattform baserad på gamification då den innehåller poäng, resultattavlor och feedback. Syftet med att använda gamification i programmet är att öka erfarenhetsutbytet mellan chefer och medarbetare genom att skapa en feedbackkultur som ett naturligt lärande. För att besvara forskningsfrågorna har det genomförts kvalitativa intervjuer med åtta chefer, varav fyra deltar i programmets första steg och fyra i dess andra steg. Resultatet visar att utvecklingsprogrammet i sig genererat goda förutsättningar för såväl individuellt som organisatoriskt lärande genom att det funnits en relevant och gemensam målsättning och ett upplevt handlings - och beslutsutrymme. Lärprocessen har kännetecknats av diskussion, erfarenhetsutbyte, reflektion, eget skapande och beslutsfattande vilket i sig bidragit till att utveckla ledarskap och samarbete. Resultatet visar dock även att gamification haft en liten betydelse som redskap i detta sammanhang. Slutsatser av uppsatsen är att om gamification ska skapa goda förutsättningar för lärande krävs det ett relevant syfte, en fungerande teknik samt en behovsanpassning för användarlogik och lärandenivå. Därutöver tycks personligt intresse för att tävla liksom deltagarnas syn på spel i förhållande till sitt yrke ha betydelse för lärande och utveckling.

Syftet med detta konsumtionsarbete är att genom granskning av litteratur undersöka den formativa bedömningens effekter för elevers lärande i matematik. För att ta reda på effekterna har förklaringar på hur elevers prestationer påverkas, vilka kunskaper i matematik eleven utvecklar och hur självbedömning kan utveckla elevers lärande i matematik genom bedömning i formativt syfte undersökts. Undersökningen har genomförts genom att samla in, granska och bearbeta litteratur för att besvara arbetets syfte. Det som undersökningen visar är att bedömning i formativt syfte har en positiv effekt för elevers lärande i matematik. I de studier som funnit en positiv effekt av formativ bedömning har interventionen haft måttlig till mycket hög effekt för elevers prestationer i matematik. Resultatet stämmer alltså överens med den mer generella forskningen som visar att bedömning i formativt syfte har goda effekter för elevers prestationer. Det finns alltså skäl att tro att formativ bedömning har en positiv inverkan för elevers lärande i matematik och är därmed är ett viktigt redskap i undervisningen.

Undersökningen äger rum på ett fastighetsbolag som vi har valt att kalla X AB och som harca 350 anställda. På två av X AB:s kontor har vi genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med totalt åtta medarbetare. Syftet med vår studie är att undersöka hur medarbetarepå fö-retaget X AB upplever förändringen fråntraditionella medar-betarsamtal till agila medarbetarsamtaloch hur denna föränd-ring har påverkat den lärande organisationen.Med agila med-arbetarsamtalmenar vi situationsanpassade samtal som sker ofta, regelbundet och som är individanpassade.Undersökningen grundar sig i teoretiska utgångspunkter som bland annat belyser lärande och utveckling i relation till dia-log, relationen mellan medarbetare, ansvar, feedback och den lärande organisationen. Studien grundar sig även på teorier om arbetsmetoden Lean, eftersom Toyota och Lean manufacturing är föregångare till den agila arbetsmetoden. Resultatet av vår undersökning visar att övergången från trad-itionella medarbetarsamtal till agila medarbetarsamtal på X AB inte kommunicerats ut tillräckligt på alla avdelningar, vil-ket lett till att vissa avdelningar inte fått med sig alla medarbe-tare i förändringsprocessen och i de agila samtalen. Informan-terna upplever att de agila medarbetarsamtalen påverkat orga-nisationens utveckling positivt eftersom medarbetarna kan an-passa sitt arbete till organisationens föränderliga mål och hela tiden få feedback på sitt arbete genom de ofta förekommande agila samtalen. Relationen mellan medarbetareblir även mer decentraliserad eftersom samtalsämnena främst väljs ut av medarbetaren, vilket leder till en dialog där åsikter kan fram-föras öppet och mer feedback kan ges. Den personliga ut-vecklingen upplevs däremot hämmas av de agila samtalen, ef-tersom dessa fokuserar desto mer på organisationens mål och den nuvarande situationen och desto mindre på långsiktiga mål och den personliga utvecklingen. För att inte gå miste om den personliga utvecklingen föreslås en kombination av agila och traditionella medarbetarsamtal, samt att medarbetarna tyd-ligt får information om syftet med de agila samtalen och det egnaansvaretför denpersonliga utvecklingen. Genom att ge medarbetarna kunskapom de agila samtalen möjliggörs med-arbetarens påverkan på de agila samtalens innehåll och där-med skulle de agila samtalen kunna användas på bästa sätt.

Sammanfattning Arbetsmöten är ett vanligt förekommande sätt för chefer och medarbetare att utbyta information, diskutera arbete eller beslut som är relaterade till den organisation de arbetar inom. Men vad sker om vi ser arbetsmötet som en arbetsuppgift? Vilka färdigheter, metoder och kompetenser behöver vi besitta för att delta i och leda möten och hur lär vi oss utveckla dessa förmågor? Denna studie syftar till att undersöka vilken betydelse som medarbetare och chefer tillskriver arbetsmötet och vad det innebär att lära sig delta i och leda möten. Två frågeställningar formulerades; ” Vilka kompetenser är betydelsefulla under ett arbetsmöte?” och ”Hur utvecklar mötesdeltagare och mötesledare sin förmåga att delta i och leda arbetsmöten?”. Detta undersöktes genom att ta del av vad tidigare forskning hade lyft fram som betydelsefullt för kompetens och lärande i förhållande till arbetsmöten. Jag genomförde därefter 6 stycken semistrukturerade intervjuer med chefer och medarbetare på ett företag inom tjänstesektorn. Materialet analyserades utifrån tidigare forskning och teorier om sociokulturellt lärande samt teorier av Per-Erik Ellström. Resultatet visar att det som uppmärksammas för lärande och kompetens kan delvis förstås utifrån vad som effektiviserar och underlättar själva arbetsuppgiften, att delta i och leda möten. Samtidigt så visar resultatet att det även är betydelsefullt med kompetenser som rör själva samspelet under mötet. Därtill kan det finnas hinder för att kunna välja det mest framgångsrika sättet att delta i och leda möten beroende på vilka mötesdeltagare som är närvarande / Sammanfattning Arbetsmöten är ett vanligt förekommande sätt för chefer och medarbetare att utbyta information, diskutera arbete eller beslut som är relaterade till den organisation de arbetar inom. Men vad sker om vi ser arbetsmötet som en arbetsuppgift? Vilka färdigheter, metoder och kompetenser behöver vi besitta för att delta i och leda möten och hur lär vi oss utveckla dessa förmågor? Denna studie syftar till att undersöka vilken betydelse som medarbetare och chefer tillskriver arbetsmötet och vad det innebär att lära sig delta i och leda möten. Två frågeställningar formulerades; ” Vilka kompetenser är betydelsefulla under ett arbetsmöte?” och ”Hur utvecklar mötesdeltagare och mötesledare sin förmåga att delta i och leda arbetsmöten?”. Detta undersöktes genom att ta del av vad tidigare forskning hade lyft fram som betydelsefullt för kompetens och lärande i förhållande till arbetsmöten. Jag genomförde därefter 6 stycken semistrukturerade intervjuer med chefer och medarbetare på ett företag inom tjänstesektorn. Materialet analyserades utifrån tidigare forskning och teorier om sociokulturellt lärande samt teorier av Per-Erik Ellström. Resultatet visar att det som uppmärksammas för lärande och kompetens kan delvis förstås utifrån vad som effektiviserar och underlättar själva arbetsuppgiften, att delta i och leda möten. Samtidigt så visar resultatet att det även är betydelsefullt med kompetenser som rör själva samspelet under mötet. Därtill kan det finnas hinder för att kunna välja det mest framgångsrika sättet att delta i och leda möten beroende på vilka mötesdeltagare som är närvarande

Denna studie undersöker hur anställda upplever att arbetet med Corporate Social Responsibility (CSR) påverkar lärandet på arbetsplatsen. Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur arbetet med CSR upplevs påverka lärandet inom en organisation. Studien grundar sig på kvalitativ forskningsintervju  med fem anställda på ledningsnivå inom fem olika organisationer. De fem anställda som intervjuas arbetar alla med ansvar för CSR inom medelstora till stora organisationer som uttalat arbetar med CSR. De teoretiska utgångspunkter som används i studien är främst Per-Erik Ellströms perspektiv på lärande i arbetslivet och denna används även som ett verktyg för att analysera det insamlade datamaterialet. Genom den utförda undersökningen framgår det att CSR faktiskt påverkar lärandet inom en organisation. Studien visar att den komplexa naturen hos begreppet CSR ger utrymme för lärande inom arbetet med CSR men visar även att det finns en ambivalens i de upplevelser som framgått om huruvida CSR som begrepp verkligen bidrar till lärande på arbetsplatsen. Dock visar studien på att det finns potential till lärande i arbetet med CSR.

Syftet med detta examensarbete har varit att genom intervjuundersökning undersöka, beskriva och analysera webblärares uppfattning och upplevelser av det interaktiva lärandet på en vuxenutbildning. Vi har undersökt vad som utmärker arbetet som webblärare och vad begreppet interaktivt lärande innebär. Vidare har vi undersökt vilka möjligheter och hinder webblärarna upplever och även under vilka förutsättningar det interaktiva lärandet sker. En intervjuundersökning har genomförts med sju webblärare vid ett och samma utbildningsföretag som erbjuder vuxenutbildning. Utifrån teorin och resultat har vi funnit att webblärarens roll skiljer sig från den traditionella lärarrollen framför allt genom att den fysiska interaktionen uteblir. Med begreppet interaktivt lärande menas att individen lär sig med hjälp av medierande verktyg. En av de största möjligheterna med det interaktiva lärandet är att det sker på individnivå. En av de största begränsningarna som upplevts är att den muntliga diskussionen uteblir till stor del. Förutsättningarna för att interaktivt lärande ska kunna ske är en hög grad av självständighet och mognad hos individen.

Som blivande lärare i åk F-3 är metoder kring språkutveckling synnerligen relevant att behärska. Genom att ge eleverna varierande undervisning och behärska uttrycksformer som bild, dans, musik och drama bidrar vi till att ge dem en meningsfull skolgång. Dock kan lärarna uttrycka en viss oro inför en sådan undervisning eftersom de anser att de inte har tillräcklig kompetens. Det väckte ett intresse för språkutveckling och varierande uttrycksformer, varpå musik var ett alternativ att granska forskning kring. Genom djupgående granskning och analys av relevant litteratur ämnar denna studie att undersöker relationen mellan musik och språkutveckling i termer av möjligheter och begränsningar. Syftet resulterade i två frågeställningar: Hur kan elevers språkutveckling, enligt forskning, gynnas av att integrera musik i undervisningen? Vilken betydelse har lärarens kompetens, enligt forskning, för elevers möjligheter att få språkundervisning som integrerar med musik? Vår studie besvarar frågorna genom grundlig sammanställning och analys från ett stort urval av tidigare forskning. Sången lyfts upp som en förutsättning för elevernas språkutveckling, på grund av att språk och sång har liknande mönster i form av rytm, tonhöjder och klang. Sång är inte en metod eller undervisningssätt som kostar någonting, dock behövs kunskap från läraren. Lärarens betydelse leder oss in på vår andra frågeställning vilket berör elevernas språkutveckling som integreras med musik. Litteraturstudiens resultat visar att lärarens kompetens utifrån utbildning och tolkning av styrdokument är en viktig del för att möjliggöra att elevers språkutveckling integrerat med musik blir meningsfullt. En god skolgång medför engagemang från eleverna och automatiskt en vilja att lära samt eventuellt förbättra resultaten Vår litteraturstudie visar att musik är en nyckelfaktor till stärkt undervisningssätt och elevengagemang - så sjung ut! Vidare forskning skulle kunna undersöka huruvida digitalisering av musik påverkar elevers språkutveckling och engagemang.

SAMMANFATTNING Annika Ståhl & Jenny Linell ATT FÖLJA OCH DOKUMENTERA VARJE BARNS FÖRÄNDRADE KUNNANDE I FÖRSKOLAN. En intervjustudie där förskollärare beskriver det systematiska och kontinuerliga dokumentationsarbetet med fokus på varje barns förändrade kunnande. Antal sidor:29 Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare som arbetar med systematisk dokumentation i sin verksamhet beskriver organisationen och dokumentationsarbetet med fokus på varje barns förändrade kunnande. Frågeställningarna är följande: •Hur beskriver förskollärarna begreppet förändrat kunnande? •Hur beskriver förskollärarna att det organiseras för en systematisk och kontinuerlig dokumentation av varje barns förändrade kunnande? •Hur beskriver förskollärarna att de följer och dokumenterar varje barns förändrade kunnande? För att få svar på dessa frågor genomförde vi fem intervjuer med legitimerade förskollärare. Förskollärarna i studien tolkar begreppet förändrat kunnande som att se en förändring i barnens kunskaper över tid. De anser att det inte finns tillräckligt goda förutsättningar för att kunna följa och dokumentera varje barns förändrade kunnande på ett tillfredställande sätt. Tid lyfts fram som en bristvara. Vi kan se att det är oerhört viktigt att smalna av och hitta en samsyn och struktur över hur uppdraget ska genomföras så att det blir genomförbart. I dokumentationsarbetet används mallar på grupp-och individnivå för att följa projekt eller teman och för att säkerställa att varje barns förändrade kunnande följs. Bedömning är en viktig del för att kunna se det förändrade kunnandet även om flera av respondenterna anser det vara ett laddat begrepp. I förskolan görs det många olika sorters dokumentationer och syftena är många. I första hand är det för barnens och verksamhetens skull, men syftet upplevs även vara kontrollerande, att förskollärarna ska bevisa att de gör det de ska.

Litteraturstudien är systematisk och baseras på vetenskapliga artiklar. Syftet är att undersöka vad forskning belyser angående hur biologi i en utomhusmiljö påverkar elever samt beskriva vad forskningen visar om hur lärare ser på utomhuspedagogik. De frågeställningar studien baseras på är: Vad belyser forskningen om elevers lärande i en utomhusmiljö inom biologi? och Vad visar forskningen om lärares uppfattningar angående möjligheter och hinder med utomhuspedagogik? I resultatet framkommer det att flertalet av lärarna som deltagit i studierna var positiva till utomhuspedagogik eftersom det bidrog till ett förbättrat lärande, gynnade elevernas hälsa och skapade variation. Trots att de flesta lärare var positiva till utomhusundervisning var det även flertalet lärare som ansåg att det fanns svårigheter och hinder med arbetssättet. Eleverna själva ansåg att lektioner utomhus bidrog till en förbättrad hälsa  samtidigt som de ansåg att koncentration och inlärning förbättrades. Den slutsats vi drar av detta är att både lärare och elever är positivt inställda till utomhuspedagogik samtidigt som det sällan bedrivs lektioner utomhus. För att få fler lärare och skolor att bedriva undervisning utomhus anser vi att det borde bli mer utbildade inom utomhuspedagogik för att på så vis känna sig säkrare och tryggare att undervisa ute på ett pedagogiskt sätt. Förslag för vidare forskning inom området utomhuspedagogik skulle kunna vara att genom praktiskt utförande undersöka om och hur det påverkar elevers lärande. Då vi utförde manuella och systematiska sökningar upplevde vi att det var få studier där det beskrivits hur utomhuspedagogik påverkar eleverna, därför anser vi det vore passande att undersöka det som nämns ovan i vidare forskning.

Denna studie är en del i ett skolutvecklingsprojekt som syftar till att skapa ett hållbart lärande för lärarna på två fristående skolor i Skåne. För att nå ett hållbart lärande har vi gjort denna studie vars syfte är att undersöka hur lärarna själva resonerar kring sitt eget lärande och sin egen utveckling. 14 lärare deltog i undersökningen som genomförts med en fenomenologisk metodansats i semistrukturerade intervjuer. De intervjuade lärarna har fått resonera om sin utveckling och sitt lärande underrubrikerna 1) Motiv och drivkrafter för lärande 2) Miljö för lärande och 3) Organisationför lärande. Vår viktigaste slutsats är att lärarnas lärande och utveckling inte är ett mekaniskt arbete som per automatik blir framgångsrikt om man applicerar metoder och modeller för kollegialt lärande. Det är, precis som elevernas, starkt knutet till den egna personen och de specifika, individuella förutsättningarna. Andra slutsatser vihar kunnat dra är - Lärarnas utveckling och lärande bottnar i olika sorters drivkrafter där arbetsglädje i vardagen är en av de starkaste. - Den psykosociala arbetsmiljön är av stor vikt för att lärare ska kunna lära sigoch utvecklas. - Den mest betydelsefulla organisatoriska faktorn är att skapa både tid och plats för gemensamma stunder - både formella och informella.