Samling är något som förekommer regelbundet på de flesta förskolor. Forskning om samling har dock inte gjorts under de senaste åren. Mot den bakgrunden avser föreliggande uppsats att undersöka det pedagogiska syftet med samlingen i förskolan, genom att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar samt hur förskolebarn ser på samling. Vi vill dessutom ta reda på vem som anses styra samlingen och hur detta ses utifrån barn och pedagogers perspektiv. Empiri har insamlats genom gruppintervjuer med barn och enkäter till pedagoger. Teoretiskt ramverk utgörs av humanistiskt perspektiv, maktteori samt barnperspektiv och barns perspektiv. Vår analys visar att både barn och pedagoger anser att samlingen är ett lärotillfälle. Pedagoger har även avsikt att få barn att känna sig trygga, skapa gemenskap och låta dem bli sedda och hörda. Vidare visar analysen att pedagoger anser att de har huvudansvaret för samling, men de anser att barn är delaktiga inom olika moment såsom att välja sång och frukt. Det finns en skillnad mellan hur pedagoger ser på styrningen av samlingen jämfört med hur barn ser på den. Barnen upplever att de inte får vara med och bestämma över huvud taget medan pedagogerna anser att de låter barnen vara med och påverka.

Syftet med detta arbete är att utifrån två frågeställningar undersöka hur SO-lärare kan arbeta språkutvecklande för att stärka andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling. Det som undersökts är vilka metoder och vilka material verksamma lärare anser vara användbara i sin undervisning samt hur de anser sig kunna använda elevers tidigare erfarenhet för att stärka varandra. Studien är till för att lyfta vikten och behovet av en språkutvecklande ämnesundervisning. Studien är även tänkt att kunna bidra till förståelse och användas som inspiration och hjälp för att arbeta språkutvecklande. Teorin som används grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt kooperativt lärande. Undersökningsmetoden som används är en kvalitativ intervjustudie där det varit fokus på lärarnas erfarenhet och uppfattning av att jobba språkutvecklande. Resultatet visar att interaktion, grupparbete, ämnesspecifika ord och begrepp och hur lärarna tillämpar skolspråk i klassrummet är metoder som stärker andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling. Slutsatsen visar vikten av att integrera språk i ämnesundervisningen för att effektivisera elevernas språk- och kunskapsutveckling.

Sammanfattning/AbstractTilly, Linn (2018). ”Alla behöver inte uppfinna hjulet” – en fallstudie om olika aktörers tankar kring det kollegiala lärandet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDetta examensarbete förväntas kunna bidra med kunskap gällande hur fenomenet kollegialt lärande upplevs av olika aktörer inom en skolorganisation. Undersökningen önskar även belysa det kollegiala lärandets betydelse för skolutveckling och hur olika aktörer upplever sin egen respektive varandras roll i det kollegiala lärandet.Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka hur olika aktörer i en skolorganisation upplever fenomenet kollegialt lärande. Särskilt intresse läggs på det kollegiala lärandets betydelse för skolutveckling och att lyfta fram framgångsfaktorer som är betydelsefulla. Jag önskar även belysa aktörernas syn på sin egen och varandras roll för det kollegiala lärandet inom och mellan de olika nivåerna i skolverksamheten.• Hur uppfattar de olika aktörerna fenomenet kollegialt lärande?• Vad anser de olika aktörerna vara betydelsefullt för att kollegialt lärande ska leda till skolutveckling?• Hur ser de olika aktörerna på sin egen respektive varandras roll i det kollegiala lärandet?TeoriStudien utgår ifrån sociokulturell teori och ett systemteoretiskt perspektiv. Detta för att belysa samspelet, kommunikationen och helhetens betydelse.MetodMetoden jag har använt mig av i examensarbetet baseras på kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats. I studien har det utförts två fokusgruppintervjuer och två individuella intervjuer med olika aktörer inom en skolorganisation där intervjuerna har utgått ifrån öppna frågor.ResultatDet är tydligt att fenomenet kollegialt lärande är väl förankrat bland de olika aktörerna verksamma inom den skolorganisationen där undersökningen genomfördes. Samtidigt visar det sig att skolledningen spelar en viktig roll i hur detta arbetssätt ska förankras i verksamheten. Tydlighet och öppenhet är faktorer som lyfts som framgångsfaktorer.Specialpedagogiska implikationerInformanterna lyfter att de anser att den specialpedagogiska kompetensen har en viktig roll och att den saknas inom deras skolorganisation. Specialpedagogens uppdrag är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande för att medverka till att utveckla en likvärdig lärmiljö utifrån varje elevs behov och förutsättningar. Genom det kollegiala lärandet är det därför viktigt att ha förståelse för hur de olika nivåerna inom skolorganisationen samverkar tillsammans för att bilda en helhet. Genom att vara navet i olika former av samverkan kan specialpedagogen bidra till att utveckla och strukturera denna helhet som bland annat handledare och samtalsledareNyckelordförhållningssätt, kollegialt lärande, lärande samtal, professionsutveckling, samspel

Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva sex förskollärares uppfattningar om barns lärande och av särskilt intresse förskollärares uppfattningar om barns lärande utomhus i förskolan. En inspiration av en fenomenografisk ansats har använts med semi strukturerade intervjuer. I vårt insamlade material kunde vi hitta två huvudkategorier, förskollärares uppfattningar om barns lärande och förskollärares uppfattningar om barns lärande utomhus. I dessa huvudkategorier kunde vi hitta följande underkategorier. I uppfattningarna om barns lärande framkom det: lekens betydelse, socialt samspel, barnens intressen och inflytande och i uppfattningarna om barns lärande utomhus framkom det: naturen som lärande plats, miljöns betydelse för barns lärande utomhus, samspelet utomhus. Resultatet visar på en mängd olika variationer i förskollärarnas uppfattningar. En variation som framkom i uppfattningarna om barns lärande var en uppfattning om att leken såg som ett verktyg och något annat som framkom i leken var om normer och värden. I uppfattningarna om barns lärande utomhus framkom det variationer om naturen som lärande plats. Uppfattningar som framkom var att barnen kan lära sig olika ämnen, andra uppfattningar var att barnen kan få konkret lärande. / <p>2019-10-29</p>

Målet med kunskapsöversikten var att undersöka hur kollaborativt och kooperativt lärande kan gynna elevers kunskapsutveckling i ämnet matematik i skolans yngre åldrar, och vidare att undersöka de aspekter som kan anses viktiga för att främja elevers lärande i dessa arbetssätt. Kollaborativt lärande definieras som individbaserade uppgifter där man kan använda klasskamraterna som stöd, medan kooperativt lärande utgår från par- och gruppbaserat lärande där gruppen bedöms och belönas gemensamt. Denna översikt gjordes genom en systematisk litteratursökning där data insamlades från referensdatabaserna ERIC och LibSearch. Resultatet indikerar att både kooperativa och kollaborativa arbetssätt främjar elever med olika prestationsnivåer både kunskapsmässigt och socialt. Vidare betonas vikten av lärarens roll och de aktiva val som görs i form av gruppens utformning samt utlärda kommunikationsmönster. I diskussionen konstateras att läraren har en central roll för att de kooperativa och kollaborativa arbetssätten ska bli gynnsamma, detta eftersom det är lärarens planering och didaktiska val som avgör hur kunskapsfrämjande metoderna blir.

Studiens syfte var att fördjupa kunskaperna om hur yrkesverksamma ledare beskriversin egen betydelse för kunskaps- och kompetensutveckling hos sina medarbetare i enkontext präglad av digitalisering och teknisk utveckling. Metoden som användes vartematisk analys av semistrukturerade intervjuer. Analysen utgick från åtta intervjuer och242 utsagor och resultatet visade att ledarna beskriver sin betydelse för medarbetarnaslärande genom att de skapar handlingsutrymme, ställer krav, kontrollerar och visaromsorg. Tekniska artefakter beskrivs få konsekvenser för verksamheterna och dessanställda. De slutsatser som dras är att ledarna har betydelse för sina medarbetareslärande, men inte till vilken grad. Det lärande som erbjuds och sker inomverksamheterna beskrivs delvissom ett anpassningsinriktat lärande och som ettredskapför produktion. Relevansen som studien har är insikter i ledares beskrivningar av sinbetydelse för sina medarbetares lärande samt hur den tekniska utvecklingen fårkonsekvenser både för medarbetarnas integritet och arbetsprestationer.

Digitaliseringen av dagens samhälle är i ständig rörelse och gör ständiga avtryck i vår vardag. Den konstanta närvaron av digitala verktyg har påverkat förskolans arbetssätt och hur de ställer sig till användandet av digitala verktyg. Under den senaste tiden har det lagts tid och pengar på kompetensutvecklande åtgärder inom digital teknik och det har delvis resulterat i förbättrade kunskaper inom digitala verktyg men även att många förskolor numera har en digitaliseringsplan ute i förskoleverksamheten. Trots denna satsning finns det fortfarande en osäkerhet bland förskollärare och deras användande av de digitala verktygen. Denna studie utgår från socialkonstruktivismens ansatser och analyseras med hjälp av en tematisk analysmetod där förskollärares berättelser analyserats. Studien är en kvalitativ studie som med hjälp av semistrukturerade intervjuer undersöker hur förskollärare berättar om arbetet med digitala verktyg tillsammans med barnen. I resultatet framgår att de digitala verktygen oftast används som ett hjälpmedel i lärtillfällen och att barnen redan innan de börjar förskolan besitter en viss typ av digital kompetens. Av resultatet kan vi även redovisa att förskollärares intresse har en avgörande roll i hur de använder de digitala verktygen ute i verksamheten. De slutsatser som dragits av resultatet är att förskollärares eget intresse styr över vad de anser sig behöva kompetensutveckling i samt hur de tar sig till den kompetensutveckling som erbjuds.

Syftet med denna undersökning var att belysa casemetoden samt hur den kan gestaltas i undervisning med yngre elever, det vill säga elever i årskurserna 1 - 6. I undersökningen tittade vi dels närmare på vilken syn på lärande som kunde kopplas till denna metod samt hur fem pedagogers tankar om casemetoden såg ut, i förhållande till skolans uppdrag och syfte i Lgr11.Vi har valt att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer. Intervjuerna har spelats in och vi har fortlöpande fört anteckningar under både intervjuer och observationer. De delar av det inspelade materialet som använts har transkriberats för att öka trovärdigheten för vårt arbete.I resultatet har vi kommit fram till att det går att dra paralleller mellan casemetoden och erfarenhetsbaserat samt konstruktivistiskt lärande. I gestaltningen av casemetoden ser vi att läraren har en stöttande och igångsättande roll. Genom det erfarenhetsbaserade och konstruktivistiska arbetssättet ges eleverna möjlighet att själva föra processen för sin kunskapsutveckling framåt. De fem pedagogerna säger att de har sin utgångspunkt i Lgr 11 och tolkar casemetodens undervisningssätt i förhållande till den.

Studien undersökte hur förutsättningar för lärande utformas inom ramen för arbetsplatsbaserat lärande inom film-/tv-mediabranschen. Dessa lärandemiljöer som undersöks från utbildningsanordnares perspektiv representerar olika typer svenska yrkesutbildningar vilka gemensamt har som mål att utbilda filmarbetare. På dessa utbildningar inkluderas moment av arbetsplatsbaserat lärande parallellt med utbildningsmoment förlagda på skolan. Studien använde sig av en kvalitativ metodansats och dess material har samlats in genom 8 semistrukturerade intervjuer med utbildningsanordnare. Resultatet har analyserats med hjälp av Wengers (1998) teori om Communities of Practice, perspektiv på formellt och informellt lärande (Malloch, 2010; Schugurensky, 2000; Olofsson, 2017) samt Ellströms (1992) kvalifikations-begrepp. Studiens resultat visar att det finns goda förutsättningar för lärande på arbetsplatsen för branschen i fråga, om tid och resurser finns. Dessa pedagogiska byggstenar som är arbetsplatsbaserat lärande är något som branschen tycker är ovärderliga. Huruvida står branschen inför stora utmaningar att tillsammans med utbildningsväsendet utforma ett anpassat "skoliferat" lärande ute på filminspelningar. Detta när uppfattningar om vad formella och informella utbildningsmoment kan innehålla skiljer sig. Målen med utbildningarna uppnås av en god tidig planering, möjligheter till kontinuerlig kommunikation mellan student, utbildningsanordnare och handledare samt olika former av uppföljningar som en möjlighet till reflektion. Framkommer gör också att de som skall agera handledare för eleverna inte behöver vara några pedagoger och därför finns det en utmaning att hitta tid och engagemang för att tydliggöra handledarnas ansvar och roll i utbildningsleden. Studien tittar på en bransch som är föremål för vidare forskning när det kommer planeringen och innehållet av arbetsplatsbaserat lärande inom yrkesutbildningar. Samt att, det vidare måste kunna finnas en accelererande flexibilitet i att kunna anpassa utbildningsmomentet efter världens syn på lärande parallellt med branschens önskemål.

I takt med att antalet som studerar på universitet eller högskola ökar, ökar även konkurrensen på arbetsmarknaden. För att bli mer konkurrenskraftig på arbetsmarknaden väljer fler studenter att arbeta deltid under studieperioden. Med detta som bakgrund syftar denna studie till att undersöka hur heltidsstudier, deltidsarbete och studentliv samspelar samt vilka positiva och negativa konsekvenser det har på studenters lärandeprocess. Utifrån vårt syfte har vi formulerat tre frågeställningar som besvaras genom en kvalitativ studie där åtta personalvetarstudenter från ett svenskt lärosäte intervjuas. Teorierna som ligger till grund för studien är Tynjäläs och Ellströms perspektiv på formellt och informellt lärande. Efter att ha analyserat det insamlade materialet med hjälp av en tematisk analys har vi presenterat ett resultat som visar på att en kombination av formellt och informellt lärande är att föredra. Ett lyckat samspel mellan heltidsstudier, deltidsarbete och studentliv genererar ett sådant lärande då studierna ger teoretiska, generaliserade färdigheter medan arbetet ger praktiska, situations kompetenser. Resultaten indikerar att respondenterna upplever positiva konsekvenser av detta samspel för lärandet i sin helhet, men att de kan ha negativa konsekvenser främst för studentlivet. Studien åskådliggör komplexiteten kring att en konsekvens kan vara både positiv och negativ på samma gång och att en lärandeaktivitet kan vara formell och informell på samma gång. Studien presenterar hur studenter lyckas parera livspusslet.