I kursplanen för matematik finns det endast två punkter somfokuserar på att koppla matematiken till vardagen; med detta iåtanke är det inte förvånande att många elever uppfattarmatematiken som ett abstrakt ämne som man endast arbetar medi skolan under matematiklektionerna. Syftet med dennasystematiska litteraturstudie är därför att dels ta reda på hurutomhusbaserat lärande påverkar elevers inlärning för att stärkakopplingen till vardagen. Samt att kartlägga hur olikamatematiska områden och uppgifter kan anpassas för attinkluderas i ett utomhusbaserat lärande inom matematik medfokus på årskurserna 4 - 6, så att ämnet blir mindre abstrakt föreleverna. Artiklarna som utgör litteraturen för dennasystematiska litteraturstudie har hittats i sökmotorerna ERIC ochSwePub. Utifrån den analyserade litteraturen kan det konstaterasatt utomhusbaserad undervisning i matematik uppskattas av bådeelever och lärare. Eleverna i artiklarna uttryckte att matematikenblev tydligare samt att aktiviteterna var roliga att utföragentemot att sitta i klassrummet. Lärarna uttryckte att de märkteett större samarbete mellan eleverna, även de elever som inte varsärskilt engagerade under de vanliga matematiklektionerna iklassrummet, var under utomhusaktiviteterna väldigt engageradeoch visade en förhöjd motivationsnivå.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur hög personalomsättning påverkar förutsättningarna för organisatoriskt lärande genom att undersöka hur det informella lärandet på individ- och gruppnivå påverkas av att medarbetare ofta byts ut. För att uppnå syfte och frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär med sex medarbetare från en statlig myndighet. Empirin har analyserats utifrån Crossan, Lane och Whites (1999) teori om organisatoriskt lärande genom 4I-processen. Resultatet visar på att hög personalomsättning på individnivå bidrar till nya insikter och ny kunskap bland medarbetare genom att nyanställda ifrågasätter befintliga arbetssätt. Det visar sig även att nyanställda kan tillföra praktisk kunskap men att arbetsuppgifterna oftast är för specifika för att de ska ha möjlighet att förse medarbetarna med ny kunskap. Hög personalomsättning orsakar också merarbete för de befintliga medarbetarna, vilket kan begränsa lärandet. På gruppnivå visar det sig vara av vikt att dela med sig av kunskap till nyanställda för att integrera dem i arbetet. Däremot orsakar hög personalomsättning svårigheter vad gäller gruppens utveckling, vilket medför en begränsning av det informella lärandet eftersom förtroendet mellan kollegor försvinner samt att kunskap går förlorad när medarbetare säger upp sig.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur förskollärare arbetar och tänker kring matematik i förskolan samt hur barnen uppfattar och erfar det matematiska arbetet. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades fem förskollärare och nio barn som var mellan 4–6 år gamla. Den teori som använts i denna studie är det sociokulturella perspektivet och dess tillhörande begrepp artefakt, mediering, proximal utvecklingszon och scaffolding. Resultatet visade att förskollärares tankar kring matematik i förskolan är att ”matematik är allt” och att arbetet med matematik sker medvetet på ett lekfullt sätt tillsammans med en mängd olika artefakter. Resultatet visade också att matematikarbetet har en del svårigheter och begränsningar och att en av svårigheterna är ämneskunskaperna mellan förskollärare och barnskötare, där förskollärarna anser att de får ta det yttersta ansvaret. Resultatet från intervjuerna med barnen visade att de yngre barnen har svårt att förstå vad matematik är och de ser heller inte det matematiska arbetet. De äldre barnen har lättare att förstå vad matematik innebär men behöver fortfarande stöd från en förskollärare för att bli medveten om det matematiska som sker i förskolan eller förskolans aktiviteter.

Syftet med denna studie är att belysa hur samtalet om estetiska lärprocesser i fritidshemmet förs i pedagogiska tidskrifter. Tidskrifterna som studien utgår från är Tidningen grundskolan, Pedagogiska magasinet, Skolvärlden, Lärarnas tidning och Fritidspedagogik. Studien undersöker vilken syn på estetiska lärprocesser som kommer till uttryck i tidskrifterna och vad som lyfts fram som påverkansfaktorer i arbetet med estetiska lärprocesser i fritidshemmet. Metoden som använts i denna kvalitativa studie är en kombination av kvalitativ textanalys och tematisk analys.  Begreppet estetiska lärprocesser etablerades i Sverige till följd av behovet att introducera fler estetiska ämnen i skolan. Estetiska lärprocesser är en lärprocess där de estetiska uttrycken ligger till grund för något nytt och skapar en helhet. Helheten består av att vi får inhämta kunskap genom alla sinnen vilket skapar en meningsfull inlärningsprocess. Det framkom i resultatet att samspelet mellan teori och praktik är av stor vikt. Samspelet leder till att skapa och upprätthålla kunskaper. I studien framkom det att lärares perspektiv på elevernas lärande och estetiska lärprocesser hade stor betydelse för att inkludera eleverna i undervisningen. Resultatet visar att elever som inkluderas i undervisningen motiveras till mer lärande och skapar meningsfullhet. Vår slutsats är att motivation och samarbete är grunden för ett lärande.

Internationella studier påvisar sjunkande studieresultat för grundskoleelever vilket har medfört nationella satsningar på kompetensutveckling, framförallt Skolverkets satsning på kollegialt lärande. För att ta reda på om deltagande i dessa satsningar påverkar hur grundskollärares arbetar med kollegialt lärande skickades en webenkät ut till drygt 1300 kommunalt anställda F-9 lärare. Analysen av underlaget genomfördes med hjälp av SPSS samt utifrån Timperleys processmodell respektive integreringsnivåer. Flertalet av de 106 respondenterna arbetade med kollegialt lärande och arbetet uppnådde en hög integreringsnivå samtidigt som resultaten visade på svaga korrelationer mellan eventuellt deltagande i Skolverkets kurser/program och hur grundskollärarna arbetade i vardagen. Studien visade dock även på att viktiga delmoment i Timperleys processmodell saknades i lärarnas yrkespraktik vilket i sin tur kan försämra effekten av insatserna samt påverkar eleverna negativt trots att det är elevernas behov och lärande som borde vara i fokus för satsningarna. / <p>Betygsdatum 2019-08-19</p>

Leken är en naturlig del i barns vardag i förskolan där lär barnen sig om alla möjliga ämnen. Därigenom ses lek och lärande som en helhet. Syftet med denna studie är att bidra med kunskaper om förskollärares uppfattningar och erfarenheter av lekbaserat lärande i förskolan. Vår studie genomfördes på fem förskolor. Genom intervjuer har vi fått syn på lekbaserat lärande ur förskollärares perspektiv samt de fördelar och utmaningar som de upplever i deras arbete med lekbaserat lärande. Vårt resultat visar att förskollärare ser på leken som ett redskap i undervisningen i förskolan. Vi har funnit både likheter och skillnader i resultatet från tidigare forskning. Under hela studien har vi tagit hänsyn till Vetenskapsrådets etiska aspekter.

Utvecklingssamtal mellan chefer och medarbetare har en central roll på svenska arbetsplatser (Lindgren, 2001). Idag ses medarbetaren från Human Resources Managements perspektiv mer som en tillgång att värna om än en kostnad. För att företaget ska kvarstå som en framgångsrik aktör på marknaden krävs det att medarbetarna ständigt utvecklas och försörjs med rätt kompetens för uppdraget. Zainab Marrakchi, student från KTH och Stockholms Universitet har skrivit ett examensarbete om utvecklingssamtal hos Atlas Copco Construction Tools AB i Kalmar och har förslag på hur deras utvecklingssamtal kan nå högre kvalité. Syftet är att undersöka hur utvecklingssamtal uppfattas av chefer och medarbetare på ett teknikföretag. Studien har en metodtriangulering som består av medlevande observation, enkätstudier samt fokusgruppssamtal. För att ge studien ett djupare perspektiv genomfördes en diskursanalys av två fokusgruppssamtal bestående av chefer och medarbetare från arbetsplatsen. Diskursanalysen användes i denna studie som redskap för att få en förståelse av hur chefer och medarbetare i den sociala praktiken, det vill säga i sin arbetsplats, karaktäriserar den diskursiva praktiken av utvecklingssamtal. Dessutom har studien intresse i att undersöka hur de anställda ser att sina utvecklingssamtal kan nå högre kvalité. Studien visar att samtalen genomförs regelbundet med varje medarbetare men utan att följa rekommendationer kring utvecklingssamtal. Chefer är skickligast i att förbereda sig och genomföra utvecklingssamtal, samtalen får även relativt bra betyg av cheferna där nio av tio chefer anser att utvecklingssamtal är en bra grund för verksamhetsutveckling. Den största andelen av medarbetarna har förtroende för cheferna vilket utgör ett villkor för samtal i de olika komfortnivåerna. Cheferna har med sitt ledarskap lämnad ett gott intryck hos medarbetarna där sju av tio anser att cheferna är goda lyssnare och vet vad medarbetarna vill. Utvecklingssamtalen får däremot inte lika bra betyg bland medarbetarna. Endast varannan tjänsteman och mindre än två av tio arbetare anser att utvecklingssamtalen leder någonstans och uppfattningen om utvecklingssamtal som medarbetarna får från sina kollegor är sällan positiva. Denna studie visar att syftet med utvecklingssamtal på denna arbetsplats och målen som varje enskilt samtal ska uppfylla är inte självklart kända hos medarbetarna. Atlas Copco behöver se över sina rutiner kring utvecklingssamtal och rekommendationer behöver följas för att kvalitén ska höjas. Medarbetarna vill se en förnyelse av de befintliga mallarna genom att ge de en ny utformning och ett nytt innehåll. Deltagarna i fokusgruppssamtalen uppfattar mallarna som föråldrade och saknar anknytning till företagets vision och mål. Deltagarna i studien medgav att de ser att medarbetarna kan bli bättre på att förbereda sig om de får utrymme för det. Detta genom att avsätta en särskild tid för förberedelsen. Utan förberedelse är risken stor att samtalet inte mynnar ut i något. Det finns önskemål om att enas om rutiner kring hur samtalsguiden ska hanteras samt tydliga riktlinjer om hur chefer ska administrera samtalet i dess olika faser. Det är tyvärr ganska vanligt av flera arbetsplatser att slarva med uppföljning av utvecklingssamtal. Det som är mest utmärkande i undersökningen är signifikanta skillnader mellan tjänstemän och arbetar i attityder kring utvecklingssamtal. Tjänstemän upplever att de är mer förberedda och är i högre grad mer framtidsorienterade när det kommer till utvecklingssamtal. Mindre än två av tio arbetare ser att samtalen leder till något vilket kan jämföras med andelen tjänstemän som motsvarar en av två. Åtta av tio tjänstemän respektive endast tre av tio arbetare ser att utvecklingssamtalen är nödvändiga. Yrkesgrupperna kommer från olika utbildningsbakgrunder och utför på företaget olika uppgifter. Deras arbetsmiljöer ser olika ut och storleken på 3 arbetsgrupper skiljer sig. Dessa skillnader indikerar att instrumentet inte är anpassat efter alla medarbetare och vi idag står framför verksamhetsanpassade utvecklingssamtal.

The purpose of this study is to research possibilities to create educational programs at large companies that engage employees using the company intranet to contribute to the development and efficiency of the business. The goal is to through experience of employees and related research suggest pedagogically and technically effective methods to introducing company employees to an intranet. The importance of this study lies in its potential to increase a more operational use of intranets. What has been done in this thesis is an investigation of what a large consultant company need in terms of introduction to a system e.g. an intranet, a customer relation management system or a time report system. A study of what is available in terms of earlier work and research has been done. Interviews and surveys were completed to get to know the experiences that employees at a company has in the area. The most important results from the investigation are that e-learning is especially suitable to large consultant companies. It is also that a company need more than informal learning, even if the system to learn is intuitive. What are also significant outcomes that are important to e-learning at companies is the organization of courses and of learning so that the learner knows of existence of a course, where to find it and that there is an organization for updating the material and maintaining the quality of the course. What is also important is to have a clear reason for the employee to attend the course. The possibility to get an overview of the course and a time schedule of the course facilitates learning for employees. That the learners are able to discuss the course material and get feedback on the results does also facilitate the learning. Learners also get motivated from practical training that is directly applicable in work. / Syftet med studien är att undersöka möjligheter att skapa utbildningsprogram till stora företag som engagerar de anställda som använder företagets intranät att bidra till utvecklingen och effektiviteten av verksamheten. Målet är att genom erfarenheter från anställda och annan forskning föreslå pedagogiskt och tekniskt effektiva metoder för att introducera anställda till ett intranät. Det som har gjorts i studien är en undersökning av vad som efterfrågas av ett stort konsultföretag i form av en introduktion till ett system, t.ex. ett intranät, ett customer relation managment-system eller ett tidrapporteringssystem. En undersökning av vad som finns tillgängligt i form av tidigare forskning har gjorts. Intervjuer och enkäter har genomförts för att ta del av erfarenheter som anställda på ett företag har i området. De viktigaste resultaten från studien är att e-lärande är speciellt lämpligt för stora konsultföretag. Ett företag behöver mer än bara informellt lärande även då systemet är intuitivt. Vad som också är betydelsefulla resultat från studien som är viktigt för e-lärande på företag är organiseringen av kurser och lärande så att kursdeltagaren vet att det existerar en kurs, var den finns och att det finns en organisation för uppdatering av materialet och att bibehålla kvaliteten på kursen. Vad som också är viktigt är att ha en självklar anledning tillgänglig för den anställde att delta i kursen. Möjligheten att få en översikt av kursen och ett tidsschema för kursen underlättar lärande. Att kursdeltagaren har möjlighet att diskutera kursmaterialet och att få feedback från resultaten underlättar även det lärandet. Kursdeltagare blir även motiverade av praktisk användbar utbildning som är direkt applicerbar i arbetet.

Recent studies show that the knowledge in and understanding of science, technology andmathematics of Swedish junior high school and high school students is decreasing. As a resultof this the Swedish government has initialized several studies, research and reforms. One ofthe theories for teaching that today is seen as effective is the socio-cultural perspective and itsdescendants, including scientific inquiry. Using the pedagogy of the socio-cultural perspectivefour assignments regarding the human body was constructed for junior high school studentsattending summer research school in the summer of 2008, hosted by AstraZeneca. Theassignments follow a structure (goal of assignment, preparations, experiment and follow-up)inspired by the concept of NTA – Naturvetenskap och Teknik för Alla (Science andTechnology for everyone). The assignments can be found (in Swedish) as an appendix to thispaper. The assignments were evaluated and assessed through the observations made by theteacher and two questionnaires separated by six months. Results showed that three of the fourassignments had fulfilled the aim of making the students interested and engaged in scientificquestions. The forth had only partially achieved this, mostly due to a silent, built-in structureexpecting to generate certain knowledge in the students. This contradicts the socio-culturalperspective where new knowledge should be derived from what students already know.Seeing as the socio-cultural perspective was effective when using the other three assignmentsthis study shows that assignments constructed with a socio-cultural perspective are usefulwhen teaching science in junior high school.Nyckelord

Det här rapporten är ett resultat av undersökning av ett antal organisationers syn på kompetens och kompetensutveckling inom explosiva ämnen. Organisationerna inkluderade fem företag verksamma inom sektorn för explosiva ämnen samt en kompetensresurs inom explosiva ämnen som arbetar med utbildning och kompetensutveckling inom sektorn. Målet med undersökningen var att utifrån resultatet kunna jämföra företagen och kompetensresursens syn på kompetens och kompetensutveckling. Undersökningen baserades på kvalitativa intervjuer med representanter för de involverade företagen och medarbetare på kompetensresursen. Resultaten visar att det finns skillnader mellan hur företagen och kompetensresursen ser på kompetens och kompetensutveckling. Där företagen tar upp säkerhet, prestation och effektivisering lägger kompetensresursen istället vikt på säkerhet, medvetenhet och nätverkande inom sektorn. De slutsatser som presenteras handlar huvudsakligen om möjligheter till ökad förståelse mellan företagen och kompetensresursen.