Att använda sig av estetiska uttrycksformer i förskolan gynnar en kunskapsutveckling där barn får möjlighet att knyta samman känslor, upplevelser, erfarenheter och kunskaper. Det framstår att det finns en samstämmighet i det som beskrivs i styrdokumenten, och det som erbjuds när det gäller estetiska uttrycksformer i förskolan.  Syftet med denna studie har varit att utifrån förskollärares erfarenheter öka kunskapen om hur de planerar och genomför undervisningen med estetiska uttrycksformer.  I studien används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare från två olika förskolor, och erhållna data har analyserats i form av en tematisk innehållsanalys. Resultatet visar att förskollärare använder sig av estetiska uttrycksformer både som mål och metod i undervisningen i förskolan. När förskollärarna planerar undervisningstillfällen utgår de från estetiska uttrycksformer. De beskriver flera fördelar och möjligheter med undervisning genom de estetiska uttrycksformerna. Det viktigaste är att arbetet med estetiska uttrycksformer gör att förskollärarna får syn på barns lärande och utveckling. En annan viktig aspekt är att barn tar till sig kunskap på olika sätt, och genom att erbjuda olika estetiska uttrycksformer möjliggör för att barn får lära sig på sitt sätt. Studien visar även att förskollärare upplever att när det saknas intresse och kompetens i en estetisk uttrycksform påverkas arbetet och undervisningen i den uttrycksformen, vilket har uppmärksammats i tidigare forskning. Ytterligare forskning skulle behövas för att påvisa vikten av kompetens inom de estetiska uttrycksformerna hos förskollärarna, och utifrån den forskningen satsa på mer utbildning i förskollärarutbildningen. Det skulle även behövas mer kompetensutveckling för redan verksamma förskollärare.

I arbetet görs ett försök att genom litteratur och elevintervjuer närma sig frågan om vilka förutsättningar för lärande som simuleringar i geografi erbjuder och vilka lärandeteorier som då blir relevanta. Intervjuer har därför gjorts med elever efter att de genomfört ett för undersökningen utvalt simuleringsspel. I arbetet ställs också frågan om hur elever uppfattar simuleringen som didaktiskt verktyg och ett antal svarskategorier struktureras. Slutsatserna är att lärandet i simuleringar i första hand tycks vara beroende av den egna praktiska erfarenheten, den sociala interaktionen mellan deltagarna och den emotionella laddningen. Elevernas uppfattningar av lärandeformen stödjer dessa kvalitéer, men tillfogade också betydelsen av variation i undervisningen och det inneboende spelrummets betydelse för kreativiteten. / By literature and studentinterviews this work aims to identify which kind of learningpotentials geography simulations hold and try to connect these to relevant pedagogical theories. The work also tries to explore how students perceive simulations as didactic tool and structure these views in different categories. The author concludes that learning through simulations primarily depends on practical work, social interaction and emotional commitment. Also the different character of simulations and the gaming dimension seems to influence learning positively.