Skolans uppdrag är att ge alla elever möjlighet att utveckla sin läsförståelseförmåga för ett livslångt lärande. Vi har utfört en kvalitativ undersökning där syftet är att undersöka vilka arbetsmetoder lärare i grundskolan använder i sin undervisning med läsförståelse och vilka faktorer som påverkar lärares undervisning. För att kunna ta reda på detta har åtta lärare intervjuats och observerats under undervisningstillfällen som berör läsförståelse. Vi har utifrån vårt insamlade material granskat och analyserat med hjälp av teoretiskt perspektiv. Resultatet av analysen relateras även till andra studiers resultat. Resultatet visar att lärare använder sig av olika arbetsmetoder där olika påverkande faktorer har effekt på undervisningen med läsförståelse. Slutsatsen vi drog av detta var följande: lärarna använder olika arbetsmetoder i sin undervisning med läsförståelse men under arbetsgången uppstår svårigheter som de försöker lösa genom att ändra i arbetsmetoderna och nivågruppera eleverna. Lärarna upplever också att de påverkande faktorerna lämnar spår på undervisningsupplägget och på elevernas synsätt på läsförståelse.

Studiens syfte var att undersöka framgångsfaktorer för undervisning av elever med språkstörning i ämnet svenska och därför intervjuades fem klasslärare. För att en elev ska få möjlighet att lyckas i klassrummet behöver läraren ha kunskap om språkstörning, språkteori samt hur man utvecklar en läskompetens. Det är även bra att vara förberedd och ligga steget före för att skapa en positiv lärmiljö. Resultatet analyserades med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och då framkom att ett framgångsrikt lärande ofta sker genom att man får härma, antingen genom att barnet visas en metod via scaffolding eller samspel med andra vuxna eller kamrater. Det är också betydelsefullt att alla elever får vara med i den gemensamma lärandeprocessen och att skolan har en inkluderande undervisning. När eleven sedan ska arbeta på egen hand kan dock uppgifterna vara individanpassade utifrån elevens proximala utvecklingszon. Ett sätt att få denna nödvändiga kunskap, som klasslärare, är genom specialläraren som då kan hjälpa till med reflektioner, men även för att stötta läraren praktiskt i klassrummet på olika sätt. / The aim of this study was to find out how education in the subject of Swedish for pupils with Specific Language Impairment could be successful. Five interviews were therefore conducted with class teachers. The result shows that it's very important that the theacher has knowledge about Specific Language Impairment, linguistics and how children develop basic reading skills. It's also important for the teacher to be prepared and stay ahead to create a positive learning environment. The results were analysed using a sociocultural perspective, which revealed that successful learning was likely to take place in situations where the child is given the chance to imitate; either in interaction with a teacher or classmates, or in situations where the teacher uses scaffolding and shows the pupil how something is done. It's wssential that most classroom activities are common to all, but when the child is to work on her/his own, one can use individualised tasks in the next zone of proximal development. Special education teacher could help the class teachers gain knowledge by using reflection and helping the teacher with insights/methods that could be useful in practice when teaching pupils with Specific Language Impairment.