<p>Syftet med arbetet har varit att undersöka hur lärare skapar läslust hos sina elever. En god läsförmåga är viktig för att kunna tillägna sig ytterligare kunskap och samhället ställer höga krav på läskunnighet idag och därför är det viktigt med en god läsförmåga. Men en god läsförmåga uppnås endast genom läsning och därför är det viktigt med kunskap om hur pedagogen kan hjälpa eleven att finna läslust. Metoden som använts har varit kvalitativ och bestod av enskilda intervjuer med tre lärare och nio elever på tre olika stadier, högstadiet, gymnasiet samt komvux. Resultaten av undersökningen visar att det råder samstämmighet, hos både lärare och elever, vad gäller läsningens betydelse för den språkliga förmågan. Både lärare och elever ger också uttryck för en ökad förståelse av omvärlden som en positiv följd av litteraturläsning. Lärarens engagemang har stor betydelse när det gäller att uppmuntra och vägleda eleven mot läslust.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare ser på lärarrollen, definierad utifrån uppfattningar om kunskap, elevinteraktion och lärarsamarbete. Kunskapssynen beskrevs utifrån behaviorism, kognitivism och sociokulturellt perspektiv. Relationen lärare–elev identifierades med ett par aspekter på lärares ledarskap, nämligen motivation och ledarstil. Lärares samarbete karaktäriserades som formellt respektive informellt. Den metod som användes var kvalitativ; sex lärare som hösten 2007 arbetade på en gymnasieskola i Mellansverige intervjuades. Resultatet visade att vissa av lärarna hade en sociokulturell syn på kunskap, men också att en behavioristisk kunskapssyn levde kvar. Om relationen till eleverna kan följande sägas: Såväl relationsorienterade som uppgiftsorienterade ledarstilar var synliga hos lärarna. För att inspirera eleverna i klassrummet utgick lärarna från framför allt yttre och interaktiva principer för motivation. Lärarnas samarbete bedrevs huvudsakligen inom arbetslagen och nästan uteslutande på informell grund.</p>

<p>Undersökningen tar reda på fem olika grundskollärares uppfattningar kring värdegrundsarbetet. Synen på värdegrund, konflikter, elevers problembeteende samt metoden ART (aggressive replacement training) diskuteras. Hur dessa begrepp kommer till uttryck i det vardagliga arbetet samt vilka pedagogiska konsekvenser det får förs även fram. ART är en metod som ska ge elever alternativ till ett negativt beteende. Den innefattar tre delar: ilskekontrollträning, social färdighetsträning samt moralträning. För att undersöka hur lärares värdegrundsarbete förmedlas har fem kvalitativa intervjuer genomförts. Resultaten visar att värdegrundsarbetet genomsyrar lärarnas vardag. I värdegrunden ingår konflikthantering och det måste prioriteras före undervisningen, anser deltagarna. Om eleverna inte är trygga kan de inte ta in kunskap. För att ha en trygg klassrumsmiljö krävs positiva sociala relationer mellan lärare och elever. Genom ett empatiskt förhållningssätt kan läraren skapa ett gott socialt klimat och vara en förebild för eleverna. ART är ett verktyg för att arbeta förebyggande med värdegrund, samtidigt som metoden erbjuder strategier för ett alternativt beteende hos de elever som har svårigheter socialt och emotionellt. Deltagarna beskriver positiva effekter hos dessa elever både gällande lärandet och i den sociala samvaron. För att få en mer bestående förändring hos eleverna krävs tid och ett gott samarbete med hemmet. Resultatet visar att föräldrar inte alltid är positivt inställda till sitt barns deltagande i ART. Kritik framförs mot att metoden riktar in sig på symtomen och inte tar tag i de bakomliggande orsakerna.</p>

<p>This essay is an investigation that aims to increase the understanding regarding the opinions of what skills a teacher who works with pupils that are in need of special support ought to have. I have also tried to answer the question: How to be a good teacher?</p><p>The investigation is carried out as a qualitative interview survey, where three women from three different municipalities have explained, how they want pedagogues to work with pupils that are in need of special support.</p><p>The investigation shows that an accurate personality within the pedagogue plays an important part when accomplishing a positive development. Knowledge of various subjects combined with a specialized pedagogical education is very important, as well as an ability of understanding when it comes to different kinds of functional disorders.</p><p>Other positive qualities a teacher should have could be the following: to be structured, calm, be able to stand stress, have patience, be a good listener, be emphatic and have a good sense of humour.</p><p>The investigation also shows that teachers who are confident with themselves have a lot to gain in their profession. The final quality worth mentioning is, when you as a professional dare to be without prestige. You simply do not have any problem showing that you are not an expert in all aspects.</p><p>Key terms: Teacher competence, the specialized pedagogue, role of the teacher, special support.</p>

I denna uppsats har syftet varit att undersöka hur sex lärare uppfattar sin lärarroll och hur de påverkas av olika faktorer i omvärlden. För att undersöka detta har vi ställt följande frågor; Hur uppfattar lärarna sin egen roll? Vad tror lärarna påverkar deras roll? Hur förhåller sig lärarna till omvärldsfaktorer som kan tänkas påverka lärarrollen? Hur förändras lärarrollen om den påverkas av omvärldsfaktorer? Vi analyserar detta mot bakgrund av den symboliska interaktionismens grundprinciper såsom de formulerades av Herbert Blumer, samt Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Vi presenterar även tidigare svensk forskning kring lärarrollen och relaterar våra resultat till den. Det mest väsentliga i uppsatsen är de intervjuade lärarnas egen uppfattning och upplevelse av lärarrollen. För att undersöka lärarnas egen uppfattning har vi genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Respondenterna har intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Uppsatsen resultat tyder på att formandet av lärarrollen inleds redan vid den egna skolgången samt att lärarrollen är personlig. Det finns inte en gemensam uppfattning om lärarrollen bland respondenterna, alla definierar sin lärarroll olika. Lärarrollen är mycket komplex och i förlängningen förmodar vi att lärarstatusen kommer att sjunka ytterliggare om inte lärarrollen explicit definieras tydligare. Våra resultat tyder också på att lärarrollen har förändrats och utvecklats. Dock finns en motsättning mellan respondenternas vilja och den utvecklingen som sker. Utvecklingen tyder även i detta fall på hur komplex lärarrollen är. Slutligen så framkommer det i intervjuerna att faktorer i omvärlden såsom, föräldrar, elever, media etcetera inverkar på respondentens lärarroll. Resultaten påvisar att det är främst lärarnas trivsel, välmående, självkänsla och engagemang som prövas när omvärldsfaktorer som exempelvis föräldrar, elever, skolledning och skolkultur får ett större inflytande över lärarrollen.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur lärare skapar läslust hos sina elever. En god läsförmåga är viktig för att kunna tillägna sig ytterligare kunskap och samhället ställer höga krav på läskunnighet idag och därför är det viktigt med en god läsförmåga. Men en god läsförmåga uppnås endast genom läsning och därför är det viktigt med kunskap om hur pedagogen kan hjälpa eleven att finna läslust. Metoden som använts har varit kvalitativ och bestod av enskilda intervjuer med tre lärare och nio elever på tre olika stadier, högstadiet, gymnasiet samt komvux. Resultaten av undersökningen visar att det råder samstämmighet, hos både lärare och elever, vad gäller läsningens betydelse för den språkliga förmågan. Både lärare och elever ger också uttryck för en ökad förståelse av omvärlden som en positiv följd av litteraturläsning. Lärarens engagemang har stor betydelse när det gäller att uppmuntra och vägleda eleven mot läslust.

This essay is an investigation that aims to increase the understanding regarding the opinions of what skills a teacher who works with pupils that are in need of special support ought to have. I have also tried to answer the question: How to be a good teacher? The investigation is carried out as a qualitative interview survey, where three women from three different municipalities have explained, how they want pedagogues to work with pupils that are in need of special support. The investigation shows that an accurate personality within the pedagogue plays an important part when accomplishing a positive development. Knowledge of various subjects combined with a specialized pedagogical education is very important, as well as an ability of understanding when it comes to different kinds of functional disorders. Other positive qualities a teacher should have could be the following: to be structured, calm, be able to stand stress, have patience, be a good listener, be emphatic and have a good sense of humour. The investigation also shows that teachers who are confident with themselves have a lot to gain in their profession. The final quality worth mentioning is, when you as a professional dare to be without prestige. You simply do not have any problem showing that you are not an expert in all aspects. Key terms: Teacher competence, the specialized pedagogue, role of the teacher, special support.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare ser på lärarrollen, definierad utifrån uppfattningar om kunskap, elevinteraktion och lärarsamarbete. Kunskapssynen beskrevs utifrån behaviorism, kognitivism och sociokulturellt perspektiv. Relationen lärare–elev identifierades med ett par aspekter på lärares ledarskap, nämligen motivation och ledarstil. Lärares samarbete karaktäriserades som formellt respektive informellt. Den metod som användes var kvalitativ; sex lärare som hösten 2007 arbetade på en gymnasieskola i Mellansverige intervjuades. Resultatet visade att vissa av lärarna hade en sociokulturell syn på kunskap, men också att en behavioristisk kunskapssyn levde kvar. Om relationen till eleverna kan följande sägas: Såväl relationsorienterade som uppgiftsorienterade ledarstilar var synliga hos lärarna. För att inspirera eleverna i klassrummet utgick lärarna från framför allt yttre och interaktiva principer för motivation. Lärarnas samarbete bedrevs huvudsakligen inom arbetslagen och nästan uteslutande på informell grund.

Uppsatsens syfte är att undersöka i vilken grad gymnasielärare känner sig motiverade. Vi har valt att inrikta studien mot nyexaminerade lärare samt lärare med längre än 15 års erfarenhet av läraryrket. Genom intervjuer har vi försökt analysera hur lärarna ser på sitt arbete och vilka faktorer som påverkar deras motivation positivt respektive negativt. För att ge uppsatsen ett ytterligare perspektiv har vi sedan jämfört de nyexaminerades syn med de lärare som har lång erfarenhet för att se om det finns några skillnader när det gäller hur de ser på arbetet som lärare. För att kunna uppnå studiens syfte valde vi att intervjua totalt 12 lärare i två olika län, Östergötland och Kalmar län. Vi intervjuade 6 lärare som har jobbat mindre än tre år och 6 lärare med längre arbetserfarenhet än 15 år. Alla intervjuade lärare undervisar i samhällkunskap och hade lärarexamen. En av slutsatserna som vi kunde dra utifrån denna studie är att respondenterna ger en klar bild av att en omotiverad lärare inte är bra, varken för skolan eller eleverna, då bristen på motivation smittar av sig på eleverna. I vår studie uppgav inga lärare att de var omotiverade men det fanns de med längre arbetslivserfarenhet som uppgav att de är mindre motiverade idag än då de började arbete som lärare. Orsaken till detta är att de upplevt en intensifiering av arbetet genom åren beroende på mer administrativa arbetsuppgifter och till högen ökad arbetsbelastning. Skillnaderna mellan lärarna med kort och lång erfarenhet är mycket små. De relativt nyexaminerade lärarna betonar sociala aspekter av arbetet i högre grad än vad de med lång arbetserfarenhet gör. Bland båda grupperna finns ett stort missnöje med lönen som de anser vara för låg, men få tror att de skulle vara mer motiverade eller göra ett bättre arbete om enbart lönen höjdes. En annan slutsats som drogs utifrån denna studie är att alla respondenter med lång erfarenhet och nästan alla med kort erfarenhet motiveras i hög grad av elevernas gensvar och att även få förmedla kunskap. Engagerade elever som vill lära sig och som gör framsteg var det som motiverade lärarna i studien mest. Det är också mötet med eleverna i klassrummet som lärarna upplever sig trivas bäst med och nästan alla intervjuade personer tycker att de administrativa delarna av arbetet är den tråkiga delen av arbetet.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga lärarnas syn på ledarskap i lärarens arbete, vad de baserar sin ledarstil på och hur dessa uttrycks i handling. 18 lärare som undervisar i grundskolan respektive gymnasieskolan har fyllt i en enkät som behandlar ämnet ledarstilar. Lärarna undervisar i svenska och/eller svenska som andraspråk samt andra ämnen. Sju respondenter har besvarat en till enkät, som en uppföljning av den första enkäten. Resultaten visar att respondenterna föredrar den demokratiska ledarstilen. De flesta valde att identifiera sig med den käcka och busiga storasystern ochden duktiga mamman. Majoriteten av lärarna anser sig visa respekt och lyssna på eleverna samt att de anser sig vara mänskliga och flexibla. Slutsatser:Det är den demokratiska ledarstilen som dominerar bland lärarna. Men utifrån respondenternas svar kan man tydligt se att det finns spår av alla de olika ledarskapen: auktoritär, demokratisk och låt-gå mässig ledarskap i lärarnas ledarstilar. Dessa ledarstilar behövs eftersom de uppfyller olika funktioner. Lärarna ändrar sin ledarstil bl.a. utifrån elevgrupp, stämning och tid. Däremot ändras inte kärnan i ledarstilen speciellt mycket med åren utan lärarna blir mer förtrogna och säkra i sin ledarstil. Lärarna grundar sina ledarstilar på teorier, förebilder, visioner/idéer och personliga egenskaper. Dessa faktorer påverkar den pedagogiska handlingen men kan vara svåra att utkristallisera då faktorerna går in i varandra.