Läslust diskuteras ofta i undervisningssammanhang. Vad innebär emellertid läslust och hur når man denna i undervisningen? Syftet med vårt examensarbete är att genom kvalitativa intervjuer med gymnasielärare i svenska erhålla djupare kunskap och förståelse för om och hur litteraturundervisning kan påverka elevers läslust. Vid analys av materialet utgår vi från Biestas teorier om svag och stark undervisning, med betoning på hans teori om subjektivitet. Vidare används Rosenblatts begreppspar efferent och estetisk läsart. Dessutom utgår vi från SDT (Self-determination Theory) om hur inre motivation kan uppnås. Vi har kommit fram till att läslust som begrepp är omstritt. Det verkar till stor del ha att göra med att identifiera sig som läsare. Dessutom ses det som en bonus snarare än som ett mål i sig. För att skapa läslust betonas två viktiga aspekter. Den ena är läsargemenskapen i klassrummet där fokus ligger på att läsa tillsammans snarare än individuellt. Detta kan ske genom exempelvis högläsning eller bokcirklar. Den andra aspekten är vikten av att göra “rätt” bokval. Utmaningar till att skapa läslust i klassrummet är elevers bristande koncentration, lärares brist på tid och en styrande ämnesplan.

Trots att forskning visar på att högläsning fyller många värdefulla funktioner när det kommer till elevers läs- och språkutveckling, synliggörs högläsningspraktiken enbart i styrdokumenten för förskoleklass, men inte för årskurs 1–3. Högläsning som metod kan användas på olika sätt och syftet med denna kunskapsöversikt är att med hjälp av elva vetenskapligt granskade artiklar, som alla rör ämnet högläsning, förmedla information om det. Kunskapsöversiktens fokus är att besvara vilka faktorer forskning menar är av betydelse för att högläsning ska verka som ett läs- och språkutvecklande stöd för elever. Dessa olika faktorer presenteras i resultatdelen och diskuteras i kunskapsöversiktens sista del. Av resultatet framgår bland annat olika slags systematiska tillvägagångssätt med högläsning som anses vara av vikt för läs- och språkutveckling. Resultatdelen redovisar även elevers positiva syn och upplevelse av högläsning samt att högläsning oftast förekommer i mån av tid eller som avkopplande aktivitet, i synnerlighet vid lunchtid och ytterst sällan i läs- och språkutvecklande syfte. Läsargemenskapen som kommer med högläsning och dess läs- och språkutvecklande fördelar klargörs även. Slutsatser som kan dras är att högläsning är en aktivitet som i allra högsta grad är läs- och språkutvecklande, bland annat i form av att det utvecklar ordförråd och läsförståelse. I den högläsande gemenskapen skapas även gemensamma referensramar och föreställningsvärldar. Sammanfattningsvis kan högläsning ses som en läs- och språkutvecklande aktivitet men där lärares val att använda eller icke använda högläsning som praktik samt tillvägagångssättet med det lästa spelar en viktig roll för huruvida det är läs- och språkutvecklande för elever eller ej.

Sammandrag Syftet med detta examensarbete var att ta undersöka hur lärare resonerar kring högläsning i klassrummet samt hur de grundar sina val till den. Utifrån syftet har jag använt mig av två frågeställningar som har legat till grund för den kvalitativa intervjun som jag har genomfört med sex lärare. Lärarna arbetade i förskoleklassen – år 5. Jag har därefter transkriberat intervjuerna som spelades in på band. Med det material som de transkriberade intervjuerna innebad kunde resultatet av hur de resonerade kring högläsningen urskiljas ur två perspektiv; högläsning som en lugn stund samt högläsning som kunde knytas an till tema. Resultatet av valet av skönlitteratur till högläsningen kunde urskiljas ur tre perspektiv; elevernas önskningar, lärarnas litterära repertoar samt bibliotekariernas proffession. Genom att jag inför mitt examensarbete samt i min utbildning har tagit del av teoretisk litteratur samt facklitteratur har jag tillgodogjort mig kunskaper om att skönlitteratur kan användas med stor fördel i språkutvecklande syfte. Skönlitteraturen bidrar också till att vidga elevers syn på händelser och det samhälle som vi alla är en del av samt tillgodogöra sig kulturella kunskaper och insikter. Den slutsats som kunde dras var att de sex lärarna till stor del läste högt för eleverna i syftet att ge dem en god och lugn stund men när högläsningen valdes till ett tema blev det synligt att lärarna arbetade med högläsningen på ett annat. Då inbjöds det till samtal, eleverna bearbetade det lästa genom att rita och skriva till samt att lärarna bidrog till en läsargemenskap. Mitt examensarbete har stärkt mina tankar om högläsningens fantastiska verkan och dess potential för meningsfullt lärande i klassrummet. Nyckelord: högläsning, dialog, språkutveckling, tema/tematisk anknytning, föreställningsvärldar, proximal utvecklingszon, erfarenhetspedagogisk utgångspunkt, läsargemenskap. / SummaryThe purpose of this project was to examine how teachers look upon reading aloud to their students in the classroom, and what their choice of literature is based upon. I have approached this issue by posing two questions to six different teachers in a qualitative interview. The teachers all work in K-5th grade classes. The taped interviews have then been transcribed and two different perspectives crystallised from this material – reading aloud as a quiet time and reading aloud as part of a theme in the curriculum. By analyzing the teachers’ choice of literature, one can discern three different perspectives – the students’ choice, the teachers’ own repertoire and the role of the librarian.Throughout my teacher’s education, I have learned from my own reading of both theoretical and literary works, that reading aloud in the classroom can be used advantageously in promoting language development. Literature aids the students’ understanding of events and the society of which we are all a part, and provides them with cultural knowledge and understanding.The conclusion that can be drawn is that the six teachers primarily read to their students in order to give them a quiet, relaxing experience, but when connected to a theme in the curriculum, the focus of reading aloud became another. Then the students were invited to discuss the text, they worked on processing the text by both drawing and writing about it, and the teachers conveyed the importance of sharing a common reading experience.This project has strengthened my belief in the fantastic impact of reading aloud in the classroom, and its potential for meaningful classroom learning.Key words: reading aloud, dialogue, language development, theme/thematic, connection, proximal zone of development, experiential learning, perception, common reading experience.