Vi anser båda att det är av stor vikt för vår framtida profession att ha en överblick över elevers svårigheter i matematik. Denna text är skriven i syfte att utifrån forskning se hur dyskalkyli och låga prestationer påverkar elevers utförande och resultat i matematiken. Vi valde att gå vidare med följande frågeställning: Hur uttrycks dyskalkyli och låga prestationer i matematik och vilka samband finns mellan dem? Detta för att kunna se vilka likheter och skillnader som finns mellan dyskalkyli och låga prestationer i matematik. I metoden presenteras hur sökningsprocessen utfördes. Det redovisas vilka sökmotorer, vilket tidsspann, vilka nyckelord och databaser som använts. I resultatet presenteras dyskalkyli och låga prestationer i två fristående delar för att tydliggöra deras uttrycksformer. Resultatet avslutas med samband mellan dyskalkyli och låga prestationer i matematik. Den slutsats som kan dras är att dyskalkyli och låga prestationer i viss mån uttrycks lika i matematiken men samtidigt har olikheter. Det finns både tydliga och icke tydliga samband mellan dyskalkyli och låga prestationer i matematik.

I den här studien vill jag belysa hur lärare beskriver prevention och intervention, alltså deras förebyggande och ingripande agerande när det gäller undervisningen av elever som presterar lågt i matematik. Det är en kvalitativ studie som bygger på en serie gruppintervjuer av lärare i grundskolan. Det finns fortfarande en traditionellt kompensatoriskt syn på eleverna hos matematiklärarna och de är ofta av uppfattningen att det behövs specialpedagogik för att alla ska få ett godkänt betyg i matematik. I och med fortbildning, främst genom matematiklyftet, har inställningen till att klara av att inkludera elever som presterar lågt i matematik på ett bra sätt dock ökat. Arbetet i skolorna pågår för att förbättra matematikundervisningen men man ser sällan en övergripande gemensam plan från skolans eller lärarnas sida. Det arbete lärarna bedriver preventivt för att kunna inkludera de elever som presterar lågt har en positiv effekt på alla elever. Mycket av förändringen ligger i att lärare och elever talar mer matematik och inte följer läroboken lika slaviskt som tidigare. / In this study I want to illustrate how teachers describe their preventions and interventions when teaching students with low achievement in mathematics. This is a qualitative study based on a series of group interviews of teachers in the Swedish compulsory school. Mathematics teachers still hold a traditional compensatory perspective on students with low achievement thus placing the responsibility for learning with the students. The general opinion is that special pedagogics is necessary to enable support enough to help students with low achievement in mathematics to reach a passing grade. Thanks to further training, primarily through “Matematiklyftet”, the view on the possibility to include low achieving students in the classroom in a good way is more positive. There is an ongoing work in schools to improve the mathematics teaching, but one cannot see a complete or common plan for the schools neither from the school administration nor the teachers. The preventive measures made to include the low achieving students does have a positive effect for all students. Much of the implemented changes have its origin in talking mathematics in the classroom and not following the textbook as slavishly as previously done.

I kölvattnet av de olika kunskapsmätningarna, TIMMS, PISA och de nationella proven, blossar heta diskussioner upp gällande matematikundervisningen och dess utformning, både i Sverige och utomlands. Internationella studier visar att låga prestationer i matematik är ett komplext fenomen, därför behöver matematiklärare och speciallärare samarbeta med utvecklingen så att matematikundervisningen kan möta den stora variationen av olikheter bland eleverna och samtidigt stödja elevernas abstrakta tänkande. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur speciallärare i matematik kan stödja lärares arbete med undervisning som överbryggar gapet mellan elevers konkreta och abstrakta matematiska förståelse. Svaren på de undersökta frågeställningarna har sökts utifrån en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer och en efterföljande innehållsanalys. Resultaten visar att lärarna använder en mängd olika uppgifter för att överbrygga gapet mellan elevernas konkreta och abstrakta matematiska förståelse. Uppgifterna är olika i sin karaktär med tanke på både arbetsformer och representationer samt växlingar däremellan. Resultaten visar också att det stöd lärarna önskar få av speciallärare i matematik är matematikdidaktiskt stöd och någon att föra didaktiska samtal med, stöd i framplockning av uppgifter, stöd i undervisningssituationen samt större tillgång till konkret material. Studiens resultat och den tidigare forskningen, tyder på att balans mellan flera olika faktorer är centrala för högre prestationer i matematik när det gäller kopplingen mellan elevernas konkreta och abstrakta matematiska förståelse.

Syftet med denna studie är att bidra med forskningsbaserad kunskap om huruvida elevernas socioekonomiska status (SES) spelar roll för elevernas prestationer i matematik i grundskolan. Dessutom har studien för avsikt att undersöka hur elevers SES påverkar deras motivation och inställning till matematik. Vidare kommer studien undersöka hur SES i relation med motivation och matematikängslan (ångest) påverkar elevernas prestationer i matematik. I studien används en kvalitativ metod och det empiriska materialet består av intervju med fem matematiklärare som undervisar på olika skolor i områden med olika SES. Studiens resultat är att elever vars föräldrar har hög SES har bättre förståelse av matematik som leder till att dessa elever presterar bättre i matematik. Studien visar även att elever i familjer med låg SES visar en låg självkänsla, vilket påverkar deras prestationer i matematik negativt. Det visas också i studien att elever med låg självkänsla är mer mottagliga för att få matematikängslan, vilket leder till lägre prestationer. Studien tyder på att lärarnas kompetens att skapa goda lärandemöjligheter och föräldrarnas stöd samt engagemang minskar elevernas matematikångest och bidrar till ökad motivation i matematik.

Algebra is an important part of the Swedish curriculum and is something that many students have difficulties with. Every student in upper secondary school in Sweden has to be given opportunities to develop their knowledge according to the curriculum. Therefor it is important to adapt the education conducted in order to give all students possibility to develop their knowledge. The aim of this study is to investigate how students with low achievements in mathematics experience the education in algebra in their first year at a vocational program in upper secondary school and investigate what difficulties they have with algebra. To reach the aim, qualitative interviews with eight students from vocational programs in their first year upper secondary school were conducted. The result shows that the students have a positive view on the recent education in algebra. Their experience put forth the education pace, work models and content and outlines of the lessons. Their difficulties in algebra is related to insecurity and can be explained through difficulties with the mathematic language, flaws in arithmetic and low level of abstraction. The result reinforces previous research and contributes with important knowledge to be aware of when planning and teaching algebra. / Algebra är ett av de centrala innehållen i matematikkurserna och är något som många elever har svårt med. Enligt läroplanen för gymnasieskolan ska skolan ge alla en möjlighet till att utvecklas. Därför är det viktigt att undervisningen utformas så att den ger möjlighet till alla elever att utvecklas. Syftet med studien är att undersöka hur elever med låga prestationer i matematik upplever algebraundervisningen i årskurs ett på yrkesförberedande program i gymnasieskolan och undersöka vilka svårigheter dessa elever har i algebra. Kvalitativa intervjuer med åtta elever som går i årskurs ett på yrkesförberedande program i gymnasieskolan genomfördes. Resultatet visar att eleverna har en positiv syn på algebraundervisningen som de nyligen fått. Deras upplevelse handlar om undervisningstempot, arbetsformer och lektionernas innehåll och form. Svårigheterna beror på osäkerhet i att arbeta med algebra och kan förklaras utifrån bristande aritmetiska kunskaper, brister i det matematiska språket och låg abstraktionsförmåga. Resultatet förstärker tidigare forskningsresultat och visar viktiga aspekter att beakta vid planering och utformande av algebraundervisningen.