Spelling suggestions: "subject:"långvarig ländryggssmärta"" "subject:"långvarig ländryggssmärtan""
1 |
Effekten av högintensiv styrketräning som behandlingsmetod för långvarig ländryggssmärta jämfört med andra fysioterapeutiska interventioner : En systematisk litteraturöversikt / The effect of high-intensity resistance training as a treatment method for long-term low back pain compared to other physiotherapeutic methods : A systematic reviewHenriksson, Stefan, Walsh, Adrian January 2023 (has links)
Introduktion: Ländryggssmärta är en vanligt förekommande och komplex diagnos med en uppskattad livstidsprevalens på 80 procent varav 20 procent är av långvarig karaktär. Det finns i dagsläget ett flertal olika metoder för att behandla tillståndet och fysioterapeuterna har en central roll i detta arbete. Behandlingsmetoden styrketräning har med sin muskelstärkande och stabiliserande effekt på leder och segment i kroppen visat sig vara effektivt som behandling vid flertalet muskuloskeletala besvär. Styrketräning utförd med en högre intensitet har med sin effekt på fysiologiska och psykologiska verkningsmekanismer visat tendenser på att vara ett lämpat behandlingsverktyg vid långvarig ländryggssmärta. Det finns idag forskning som visar att styrketräning har dokumenterad effekt hos individer med långvarig ländryggssmärta. Men det saknas forskning som undersöker högintensiv styrketräning ställd mot annan fysioterapeutisk intervention och dess effekt på långvarig ländryggssmärta. Syfte: Syften med denna litteraturöversikt var att granska och sammanställa den vetenskapliga litteraturen och jämföra effekten mellan högintensiv styrketräning och annan fysioterapeutisk behandling hos personer med långvarig ländryggssmärta. Metod: En informationssökning med relevanta sökord kopplade till problemformuleringen genomfördes i databaserna Pubmed, Scopus, CINAHL, Medline, Web of science och Sportdiscus där slutligen sex artiklar inkluderades. Resultat: Sex artiklar inkluderades där fynden pekar mot att högintensiv styrketräning som behandlingsmetod vid långvarig ländryggssmärta inte är överlägsen någon annan fysioterapeutisk behandling. Konklusion: Högintensiv styrketräning kan ha ett värde vid behandling av långvarig ländryggssmärta men fler studier med en homogenitet i den tillämpande intensiteten av träningsformen efterfrågas för att kunna göra en mera rättvis bedömning av behandlingsmetodens effekt.
|
2 |
ATT LINDRA LÅNGVARIG LÄNDRYGGSSMÄRTA MED PILATES OCH RYGGSKOLAMohamad, Duaa, Bevanda, Ivona January 2018 (has links)
Att lindra långvarig ländryggsmärta med pilates ochryggskola. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng.Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen förvårdvetenskap, 2018.Bakgrund: Långvarig ländryggssmärta är ett av de största hälsoproblemen inomsjukvården i västvärlden. Cirka 80 procent av befolkningen har drabbats av dennågon gång i livet. Sjuksköterskan möter personer med ländryggssmärta överallt ivården och bör därför ha kunskap om olika smärtlindringsmetoder. Två avsmärtlindringsmetoder är pilates och ryggskola. Användning av pilates träningoch ryggskolan i behandling av ländryggssmärta har ökat under de senastedecennierna.Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka smärtlindrande effekterav pilates och ryggskola hos patienter med långvarig ländryggssmärta.Metod: Litteraturstudie med kvantitativ ansats, innehållande 10 artiklar baseradepå randomiserade kontrollerade studier. Litteratursökningar gjordes i databasernaCINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och resultatsammanställdes.Resultatet: Studien verifierade att pilates träning och ryggskola är effektivametoder för att minska smärtnivå hos patienter med långvarig ländryggssmärta.Konklusion: Resultatet av denna studie visade att pilates och ryggskola har godsmärtlindrande effekt på långvarig ländryggssmärta och därmed kan derekommenderas till denna patientgrupp. / To relieve chronic low back pain with pilates and backschool. A literature review. Degree Project in Nursing 15 credit points. MalmöUniversity: Faculty of health and society, Department of care Science, 2018.Background: Chronic low back pain is one of the major health problems inhealthcare in the western world. About 80 percent of the population has sufferedfrom it sometime in life. The nurse meets people with low back pain throughoutthe care and should therefore have knowledge of different pain relief methods.Tow of pain relief methods are pilates and back school. The use of Pilates trainingand back school for the treatment of low back pain has increased in recentdecades.Purpose: The purpose of this literature study was to investigate pain relievingeffects of pilates and back school in patients with chronic low back pain.Method: Literature study with quantitative approach, containing 10 articles basedon randomized controlled studies. Literature searches were made in the databasesCINAHL and PubMed. The articles were quality-reviewed, analyzed andcompiled.Results: The study verified that pilates training and back school are effectivemethods for reducing pain in patients with chronic low back pain.Conclusion: The result of this study showed that pilates and back school havegood analgesic effect on chronic low back pain and therefore they can berecommended to this patient group.
|
3 |
Patienters upplevelse av att leva med långvarig ländryggssmärta : En litteraturöversikt / Patient’s experience of living with chronic low back pain : A literature reviewAlm Vahemann, Thérèse, Chongchit, Kunlapha January 2019 (has links)
Bakgrund: Smärta är en individuell psykologisk och emotionell reaktion där funktionen är att varna för skada. Långvarig smärta är en smärta som varar i mer än 12 veckor som drabbar 40–50 procent av Sveriges befolkning. Den vanligaste lokalisationen för smärtan är ländryggen och det är ett av de största folkhälsoproblemen i världen. Orsaken till ländryggssmärta kan vara både fysiologisk och psykologisk, men det är oklart till varför det uppstår en långvarig smärta. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med långvarig ländryggssmärta. Metod: En litteraturöversikt gjordes som är baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Tre databaser användes, CINAHL Complete, Pubmed och Medline och dataanalysen gjordes enligt Fribergs analysmodell. Resultat: Tre huvudteman med tillhörande subtema påfanns under dataanalysen. Första huvudtemat var: Påverkan på vardagen med subteman: Förändringar i vardagen, Familjeroll, Kultur och religion och Acceptans. Andra temat var: Psykisk ohälsa och försämrad sömnkvalitet med subteman: Psykisk påverkan och Sömnsvårighet samt sista temat: Egenvård. Diskussion: Diskussionen är indelad i en metoddiskussion och resultatdiskussion. Metoddiskussionen innehåller en reflektion kring den valda metodens styrkor och svagheter. Resultatdiskussionen innehåller en diskussion om litteraturöversiktens resultat med Katie Erikssons teori som teoretisk utgångspunkt. / Background: Pain is an individual psychological and emotional reaction where the function is to warn of injury. Chronic pain is a pain that lasts for more than 12 weeks, that affects 40–50 percent of the population of Sweden. The most common location for the pain is the lumbar spine and is one of the biggest public health problems in the world. The cause of low back pain is both physiological and psychological, but it is unclear why chronic pain occurs. Aim: The purpose was to describe the patient’s experience of living with chronic low back pain. Method: A litterature review was made based on ten qualitative scientific articles. Three databeases were used, CINAHL Complete, Pubmed and Medline. The data analysis was done according to Friberg´s analysismodel. Results: Three main themes and associated subthemes were found during the data analysis of the result, containing subthemes. The first maintheme was: Impact on everyday life with subthemes: Changes in everyday life, Family role, Culture and religion and Acceptance. The second theme was: Mental illness and insomnia with subthemes: Psychological impact and Sleep deprivation, and the last theme was: Self-care. Discussion: The discussion is divided into a method-discussion and result discussion. The method discussion contains a reflection on the strengths and weaknesses of the chosen method. The result discussion includes a discussion of the results of the literature review with Katie Eriksson´s theory as a theoretical starting point.
|
4 |
Bålstabiliserande träning vid ländryggssmärta : En experimentell single-subject design studieÅberg, Anna January 2013 (has links)
Bakgrund: Ospecifik ländryggssmärta är en av de vanligaste orsakerna till att man söker hjälp inom primärvården. För långvarig, ospecifik ländryggssmärta är träning ett förstahandsval och fokus har under det senaste årtiondet legat på bålstabiliserande träning. Psykosociala faktorer som self-efficacy och rörelserädsla kan vara viktiga att beakta vid behandlingen då de spelar en roll i hur ländryggssmärtan utvecklas. Syfte: Att undersöka hur skattad smärta, self-efficacy och rörelserädsla samt funktionsnivå förändrades hos enskilda patienter med långvarig, ospecifik ländryggssmärta under och efter en intervention i grupp med bålstabiliserande träning. Metod: Designen var en A-B-A single-subject design (SSED). Smärtnivå, self-efficacy och rörelserädsla mättes med självskattningsformulär en gång per vecka under fas A-B-A och funktionsnivå före och efter avslutad intervention. Interventionen pågick under åtta veckor, en gång per vecka. Data presenterades visuellt och analys gjordes även av statistisk (2-SD band metod) och klinisk signifikans. Resultat: Analysen visade att skattad smärta, self-efficacy, rörelserädsla och funktionsnivå förändrades i positiv riktning hos flera patienter. Statistisk och klinisk signifikans varierade. Slutsats: Graderad bålstabiliserande träning i grupp under handledning av sjukgymnast verkar för flera av deltagarna ha en positiv effekt på såväl smärtnivå, self-efficacy, rörelserädsla som funktionsnivå. Eftersom SSED har en begränsad generaliserbarhet bör resultaten replikeras i ytterligare studier. / Background: Non-specific low back pain is one of the most common reasons for seeking help in primary care. For chronic, non-specific low back pain exercise rehabilitation is a first choice and focus in the last decade has been on motor control exercises. Psychosocial factors such as self-efficacy and fear of movement may be important to consider in the treatment as they play a role in how low back pain develops. Aim: To investigate how rated pain, self-efficacy and fear of movement as well as level of function changed in individual patients with chronic, nonspecific low back pain during and after an intervention group with motor control exercises. Method: The design was an A-B-A single-subject design (SSED). Pain level, self-efficacy and fear of movement were measured by self-assessment questionnaires once a week during phase A-B-A and level of function before and after the intervention. The intervention lasted for eight weeks, once a week. Data were presented visually and analysis was done to prove statistical (2-SD band method) and clinical significance. Results: The analysis showed that rated pain, self-efficacy, fear of movement and level of function changed in a positive direction for several of the patients. Statistical and clinical significance varied. Conclusion: Graded motor control exercises in a group under the supervision of a physiotherapist seem to have a positive effect for several of the participants with regards to level of pain, self-efficacy, fear of movement as well as level of function. Since SSED has a limited generalizability, results should be replicated in further studies.
|
5 |
Fysioterapeutstudenters förhållningssätt till samband mellan funktionsnedsättning och långvarig ryggsmärtaStenman, Adam, Magnusson, Peter January 2017 (has links)
Bakgrund: Patienter med långvarig ländryggssmärta upplever ofta funktionsnedsättning, utan att där finns en tydlig koppling till vävnadsskada. Funktionsnedsättning kan delvis vara skapad av vården, av att patienter har fått kontraproduktiva råd av vårdgivare. Syfte: Att undersöka attityder och attitydskillnader mellan studenter i termin 1 och 6 på fysioterapeutprogrammet vid Uppsala Universitet gällande kopplingen mellan långvarig ländryggssmärta och funktionsnedsättning, samt om den egna upplevelsen av smärta påverkar resultatet. Metod: Studenter i termin 1 respektive 6 på fysioterapeutprogrammet vid Uppsala Universitet svarade på Health Care Providers Pain and Impairment Relationship Scale (HC-PAIRS). HC-PAIRS mäter i hur stor utsträckning vårdpersonal associerar funktionsnedsättning med långvarig icke-specifik ländryggssmärta. Resultat: Termin 6 svarade signifikant lägre än termin 1, vilket betyder att studenterna i termin 1 har mer negativa förväntningar på funktionsförmågan hos patienter med ländryggssmärta (55 mot 46). Signifikanta skillnader fanns inom områdena “förväntningar på funktion”, “förväntningar på social förmåga” och “behov av bot”, men inte inom “projicerad kognition”. Egen upplevelse av smärta påverkade inte resultatet. Slutsats: Studenter i termin 6 har ett mer positivt synsätt på funktionsförmågan hos patienter med långvarig ländryggssmärta än studenter i termin 1. Spridningen är dock stor i båda terminerna. / Background: Patients with persistent spinal pain often experience a loss of function, without a clear association with tissue damage. Loss of function may partly be healthcare caused, after patients being provided counterproductive advice by their caregiver. Purpose: To investigate the differences in attitudes among first term and last term physical therapy students at Uppsala University, in regards to persistent spinal pain and loss of function and to investigate if student’s own experience of persistent pain influences these attitudes. Method: The students answered the Health Care Providers Pain and Impairment Relations Scale (HC-PAIRS) Questionnaire. HC-PAIRS measures to what extent health care providers link loss of function to persistent spinal pain. Results: There was a significant difference between the semesters. The students in semester one having a higher overall score compared to the students in semester six (55,5 compared to 46). There were significant differences regarding “functional expectations”, “social expectations” and “need for cure”, but not in “projected cognition”. The students’ own experiences of persistent pain did not affect their scoring. Conclusion: Students in semester six had a more positive outlook on the functional ability among patients with persistent spinal pain than students in semester one. However, there was a vast spread of results within both semesters.
|
Page generated in 0.0463 seconds