En av de vanligaste anledningarna till att människor söker sjukvård är smärta. Personer som lever med långvarig smärta får svårare att hantera det dagliga livet och livskvaliteten påverkas negativt. Att leva med långvarig smärta påverkar även personens ekonomi i form av sjukskrivningar och sjukvårdskostnader. För att hantera smärtan används copingstrategier vilket är en persons beteende och kognitiva ansträngningars svar på stressorer och är avgörande för personens fysiska och emotionella välbefinnande. Copingstrategier är avgörande för hur personer hanterar långvarig smärta. Vilken eller vilka copingstrategier som används beror på personens erfarenheter, humör samt kognitiv förmåga. Syftet med studien var att kartlägga vilka copingstrategier som används av personer med långvarig smärta. Resultatet bygger på 12 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades för att bilda ett djupare vetande kring tidigare forskning inom problemområdet. Det framkom fyra teman som beskriver varierande copingstrategier, personer som lever med långvarig smärta använder sig av: anpassande strategier, distraherande strategier, Sociala strategier och Smärtlindrande strategier. Sammanfattningsvis ska sjuksköterskor ha en god kunskap och förståelse om smärta för att kunna bemöta och handleda patienter som lever med långvarig smärta på ett professionellt sätt. För att kunna utföra en god omvårdnad krävs att sjuksköterskan har insikt om alternativa copingstrategier och bemöter patienter med lyhördhet och ger personcentrerad vård.

Titel: Att leva med långvarig smärta Bakgrund: En av de vanligaste orsakerna till att människor söker sjukvård är smärta. Smärta är en komplex subjektiv känsla och har upplevts av de flesta. Långvarig smärta påverkar en person fysisk, psykiskt och socialt. I Sverige beräknas 18 % av befolkningen lida av långvarig smärta. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva erfarenheter av att leva med långvarig smärta. Metod: En litteraturstudie som baserats på åtta kvalitativa artiklar har analyserats, granskats och sammanställts. Databassökningarna gjordes i CinAhl och PubMed. Resultat: Studiens resultat presenterades i en huvudkategori “”När smärtan dominerar livet” och fem subkategorier “Smärtans uttryck”, “Kroppslig begränsning”, ”Förluster av relationer och roller”, “Att känna sig misstrodd och ifrågasatt” och “Acceptans och framtid”. Resultatet redogör hur den ständigt närvarande smärtan gavs i uttryck och de konsekvenser som tillkom i det dagliga livet och tillvaron. Konklusion: Erfarenheter av långvarig smärta är alltid subjektiv, men beskrivs av många på liknande sätt. Smärtan påverkar hela individen med en rad konsekvenser där den psykiska påfrestningen är mest påtaglig. I mötet med dessa personer är det viktigt att sjuksköterskan tror, lyssnar, visar förståelse och bekräftar deras smärtupplevelser.

Syftet med den här litteraturstudien är att beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever bemötandet från vårdpersonal. Långvarig smärta kan vara svårbehandlad (Shaw & Lee, 2010; Shaw, 2006) och den drabbade kan tvingas leva med smärtan livet ut (Magnusson & Mannheimer, 2008). I den här systematiska litteraturstudien inkluderades medelålders patienter mellan 44-64 år med långvarig smärta. Analysen skedde genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån ett induktivt arbetssätt där sju kvalitativa veteskapliga artiklar användes. Patienter med långvarig smärta beskrev sex områden; upplevelse av att bli missförstådd, att bli förminskad som människa, upplevelse av vanmakt, att vara till besvär, förväntningar på ett bra bemötande och utvecklingsmöjligheter för vården. Patienters positiva upplevelser av bemötande från vårdpersonal var faktorer som att exempelvis bli sedd ur ett helhetsperspektiv, bli lyssnad till, få beskriva sin smärta och att göras delaktig i sin vård i samarbete med vårdpersonal. Slutsatsen blev att när patienten inte fick ett korrekt bemötande ledde det till upplevelser som påverkade dennes livsvärld och därmed självbilden som på sikt skulle kunna skada dennes identitet. Positiva aspekter av ett bemötande var när patienter kände sig bekräftade i sin smärta och i sitt lidande när de blev sedda ur ett helhetsperspektiv.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Smärta är en inbyggd skyddsreflex och varningssignal att något har blivit eller att något är på väg att skadas i kroppen. Beroende på hur länge smärtan har pågått klassificeras den som akut eller långvarig smärta. I Europa lever cirka 19 % av befolkningen med långvarig smärta och det räknas i dag som ett folkhälsoproblem. Smärta är en subjektiv upplevelse som påverkar hela människans existens. Syfte: Syftet var att undersöka hur patienter med långvarig smärta upplever sig bli bemötta i sjukvården. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och endast de som ansågs vara av medelhög eller hög kvalité valdes ut. En innehållsanalys gjordes enligt (Lundman & Graneheim, 2012). Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier; Smärtans påverkan på det dagliga livet, Betydelsen av att bli bemött som en individ, Upplevelsen av bemötande i sjukvåren och Kommunikationens betydelse. Resultatet visade att många som lever med långvarig smärta upplevde att vårdpersonal inte tog deras smärta på allvar. Patienter upplevde också att vårdpersonalen inte vara intresserade av att förstå hur smärtan påverkade det dagliga livet och den psykiska hälsan. Slutsats: Personer med långvarig smärta upplever bristande engagemang från vårdpersonal. Det är ingen självklarhet att bli trodd som patient och i många fall upplever patienter att vårdpersonal inte tar smärtan på allvar. Vårdpersonal behöver ökad kunskap om smärta, bemötande och att vårda ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. För att personer med långvarig smärta ska bli bemötta med värdighet och respekt behöver vårdpersonal ta del av patientens livsvärld.

<p>Problemformulering: Långvarig smärta är ett stort hälsoproblem. Den är svårbehandlad på grund av att uppkomsten är oklar och att själva smärtupplevelsen består av många olika dimensioner. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskans omvårdnad kan påverka patienter med långvarig smärta med särskilt fokus på patienternas upplevelser. Metod: För att få fram ett resultat bearbetades och sammanställdes 10 artiklar utifrån problemområdet. Resultat: Sjuksköterskan hade svårigheter att bedöma patienter med smärta då det fanns många faktorer som påverkade. Om sjuksköterskan intog ett aktivt</p><p>förhållningssätt mot patienten blev omvårdnaden hälsofrämjande, det gjorde det även lättare att tillmötesgå patienten då varje patient hade olika strategier för att hantera smärtan. Sjuksköterskans stöd till patienten var en central del i omvårdnaden, även stödet från organisationen i form av</p><p>utbildning och riktlinjer gentemot sjuksköterskan hade betydelse för omvårdnaden. Konklusion: Långvarig smärta</p><p>är en komplex situation. Den individuella upplevelsen kräver en flexibilitet från sjuksköterskan för att kunna anpassa vården utifrån patienten med hjälp av ett multidimensionellt team. Implikation: Det behövs mer forskning inom området för att hitta effektivare behandlingar och utveckla kunskapen angående långvarig smärta. Mer undervisning både inom vårdverksamhet och utbildning krävs för att åstadkomma attitydförändringar kring fenomenet långvarig smärta.</p>

Problemformulering: Långvarig smärta är ett stort hälsoproblem. Den är svårbehandlad på grund av att uppkomsten är oklar och att själva smärtupplevelsen består av många olika dimensioner. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskans omvårdnad kan påverka patienter med långvarig smärta med särskilt fokus på patienternas upplevelser. Metod: För att få fram ett resultat bearbetades och sammanställdes 10 artiklar utifrån problemområdet. Resultat: Sjuksköterskan hade svårigheter att bedöma patienter med smärta då det fanns många faktorer som påverkade. Om sjuksköterskan intog ett aktivt förhållningssätt mot patienten blev omvårdnaden hälsofrämjande, det gjorde det även lättare att tillmötesgå patienten då varje patient hade olika strategier för att hantera smärtan. Sjuksköterskans stöd till patienten var en central del i omvårdnaden, även stödet från organisationen i form av utbildning och riktlinjer gentemot sjuksköterskan hade betydelse för omvårdnaden. Konklusion: Långvarig smärta är en komplex situation. Den individuella upplevelsen kräver en flexibilitet från sjuksköterskan för att kunna anpassa vården utifrån patienten med hjälp av ett multidimensionellt team. Implikation: Det behövs mer forskning inom området för att hitta effektivare behandlingar och utveckla kunskapen angående långvarig smärta. Mer undervisning både inom vårdverksamhet och utbildning krävs för att åstadkomma attitydförändringar kring fenomenet långvarig smärta.

Bakgrund:Sjuksköterskan ska se och möta patientens lidande och med adekvata omvårdnadsåtgärder lindra så lång det är möjligt. Beröring är en viktig del iomvårdnaden och kan ske i syfte att lindra, trösta, bekräfta och behandlapatienten. Beröring kan ske på många olika sätt varav massage, somomvårdnadsåtgärd är en metod som kan lindra patientens lidande, ochforskning visar att patienter med bland annat smärta kan uppleva att smärtalindras av massage. Många patienter som vårdas inom institutioner lider avlångvarig smärta och det kan skapa konsekvenser som trötthet,nedstämdhet och depression. Syfte:Syftet med litteraturstudien är att beskriva upplevelsen av massage hos patienter med långvarig smärta. Metod:En litteraturstudie där sökningen utfördes i databaserna Cinahl, MEDLINE, Pubmed och AMED. Sökord bestod av massage, long-term pain och chronicpain m.m. Sökningen resulterade i tre kvalitativa och fem kvantitativavetenskapliga artiklar som analyserades enligt Fribergs (2006) tre analyssteg. Resultat:Majoriteten av patienterna upplevde att smärtintensiteten minskade tillfälligt efter massage. Patienterna upplevde även att rörligheten och motivationen tillaktivitet ökade samt bidrog massage till en upplevelse av ökad förbindelsemellan kropp och själ. I två studier upplevde patienterna att ångesten minskadetillfälligt för att sedan återgå till det ursprungliga. Diskussion:Vad det beror på att patienterna upplever att massage kan lindra smärta, öka rörligheten, öka motivationen till aktivitet och minska ångest kan förklarasmed olika faktorer. Ökning av oxytocin och minskning av kortisol är enfysiologisk förklaring medan vårdrelationen som skapas mellan patient ochsjuksköterska vid massage kan bidra till att patienten känner tillit, trygghet ochkänner sig bekräftad, vilket kan lindra lidande och främja hälsa.

Introduktion: Långvarig smärta är ett stort hälsoproblem som drabbar kvinnor i större utsträckning än män. Hur den långvariga smärtan inverkar på det dagliga livet skiljer sig mellan män och kvinnor. Jämställdhet i vården utgår ifrån att kvinnor och män har dels lika och dels olika omvårdnadsbehov. Syfte: Att belysa könsskillnader i hur det dagliga livet påverkas av långvarig smärta Metod: Litteraturstudie enligt modell av Polit och Beck. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo samt manuell sökning som resulterade i 10 artiklar. Under bearbetningen identifierades koder som delades upp i kategorier med innehållsanalys utifrån Forsberg och Wengström. Resultat: Könsskillnader i inverkan på det dagliga livet påträffades. Män har mer inverkan på sociala aspekter. I inverkan på fysiska aspekter visade det sig att män har mer inverkan på dagliga aktiviteter medan kvinnor har mer påverkan på hushållsarbete. Ingen större könsskillnad fanns i psykiska aspekter. Slutsats: Det är viktigt som sjuksköterska att ha insikt om att det finns könsskillnader i den långvariga smärtans inverkan på det dagliga livet. Varje aspekt som inverkas hos patienterna påverkar varandra och detta kan leda till att en ond spiral bildas som kan vara svår att bryta.