<p>Bakgrund: Deltagandet i den fria leken är ytterst viktigt för barn. Det är där de tränar sina sociala färdigheter tillsammans med andra. Genom leken lär barnen känna sig själva och sin omvärld. För att fungera i dagens samhälle krävs det en god social förmåga då vi i allt större utsträckning jobbar och lever nära varandra. Skolan har ett lika stort ansvar att uppnå både de sociala- och kunskapsmässiga målen. I de flesta verksamheter inom skolan möter man barn som inte kan leka. Dessa barn är ytterst beroende av att pedagoger fångar upp deras oförmåga till lek, bemöter och hjälper dem till det sociala samspel de behöver. Syfte: Att belysa pedagogers bemötanden och uppfattningar av barn som inte leker under den fria leken. Metod: För att nå vårt syfte med studien valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod. Materialet består av nio kvalitativa intervjuer med pedagoger i skolan. Allt insamlat material har kategoriserats, bearbetats och analyserats. Resultat: Vår slutsats är att pedagogernas uppfattningar av barn som inte leker är likartade. De har beskrivit barnen som inte leker på ett liknande sätt i deras olika beteendemönster utanför leken. Pedagogernas bemötande av dessa barn är också av samma karaktär. Dock skiljer det sig på hur bemötandet sker. En del väljer att lägga fokus på att observera, andra att delta aktivt i leken och vissa väljer båda arbetsmetoderna.</p>

Bakgrund: Deltagandet i den fria leken är ytterst viktigt för barn. Det är där de tränar sina sociala färdigheter tillsammans med andra. Genom leken lär barnen känna sig själva och sin omvärld. För att fungera i dagens samhälle krävs det en god social förmåga då vi i allt större utsträckning jobbar och lever nära varandra. Skolan har ett lika stort ansvar att uppnå både de sociala- och kunskapsmässiga målen. I de flesta verksamheter inom skolan möter man barn som inte kan leka. Dessa barn är ytterst beroende av att pedagoger fångar upp deras oförmåga till lek, bemöter och hjälper dem till det sociala samspel de behöver. Syfte: Att belysa pedagogers bemötanden och uppfattningar av barn som inte leker under den fria leken. Metod: För att nå vårt syfte med studien valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod. Materialet består av nio kvalitativa intervjuer med pedagoger i skolan. Allt insamlat material har kategoriserats, bearbetats och analyserats. Resultat: Vår slutsats är att pedagogernas uppfattningar av barn som inte leker är likartade. De har beskrivit barnen som inte leker på ett liknande sätt i deras olika beteendemönster utanför leken. Pedagogernas bemötande av dessa barn är också av samma karaktär. Dock skiljer det sig på hur bemötandet sker. En del väljer att lägga fokus på att observera, andra att delta aktivt i leken och vissa väljer båda arbetsmetoderna.

No description available.

Diss. Lund : Lunds universitet, 2004.

Free play in preschool? A qualitative study of preschool teachers and children's understanding of the concept of free play.   I förskolans verksamhet kan man komma att möta begreppen fri och styrd lek. Den fria leken kan dock skapa förvirring hos många. Vad är den fria leken fri från? Kan den överhuvudtaget vara fri? Det här arbetet syftar till att undersöka hur förskollärare uppfattar begreppet fri lek samt klargöra begreppets relation till sin definition. Vidare syftar undersökningen till att synliggöra förskollärares uppfattningar av sin egen roll och betydelse i barns fria lek. Slutligen syftar undersökningen till att synliggöra barns uppfattning om den fria leken.   Forskningsfrågor: Hur uppfattar förskollärare innebörden av begreppet fri lek? Hur ser förskollärare på sin egen roll och betydelse i relation till barns fria lek? Hur uppfattar barn förskolans fria lek?   I undersökningen har det använts kvalitativa intervjuer, med tio förskollärare och tio barn i 5års åldern. Intervjuerna har ljudinspelats så att de efteråt kunde transkiberas. Dessa svar blev sedan kartlagda, kategoriserade och analyserade så att kunskap kunde uppnås. Studiens resultat innefattar förskollärares olika uppfattningar kring fri lek. Några förskollärare påstår att det inte finns något som kan kallas fri lek. De menar att barns lek styrs av olika faktorer. Samtidigt påstår andra förskollärare att fri lek finns och att den kräver medvetna pedagoger som följer det barnen väljer. Resultatet påvisar även likheter och skillnader från ovanstående uppfattningar gentemot barns uppfattningar kring den fria leken i förskolan.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att se hur lek kan användas som ett pedagogiskt verktyg i ämnet idrott och hälsa för grundskolans tidigare år. Jag frågade mig vilken betydelse lek har för lärandet? Vilken syn lärarna i idrott och hälsa har på lek? På vilket sätt lek används som undervisningsmetod i idrott och hälsa och vilka svårigheter som finns med den? Metod För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ undersökning. Tre verksamma lärare i idrott och hälsa för grundskolans yngre åldrar intervjuades om deras erfarenheter av lek som ett pedagogiskt verktyg. Resultat Lek ska vara roligt för eleverna, kännas lustfyllt och innehålla skratt. Lärarna har kopplat ihop lek med lärande. De var överens om de kunskaper som eleverna kan tillämpa genom ett aktivt deltagande i leken. De kunskaperna som lärarna har lagt störst vikt på är ömsesidighet, turtagande och samarbete, som alla ges stor vikt i undervisningen i idrott och hälsa enligt lärarna. Utöver dessa kunskaper belyser lärarna en rad faktorer som tränas i leken. Informanterna uppgav att lek är ett tacksamt pedagogiskt verktyg då det motiverar många elever och leder till att de deltar aktivt i undervisningen. Det har inte uppmärksammats några större svårigheter med lek i den ordinarie undervisningen. Svårigheterna uppstår främst när det ställs högre krav på pedagogen och beror oftast på en kunskapsbrist hos läraren. Slutsats Alla lärare anser att leken är en viktig del av undervisningen och att den ska vara såväl rolig som lustfylld. De använder sig aktivt av lek som ett pedagogiskt verktyg. Lek är en undervisningsmetod som leder till fysiskt, psykiskt, socialt och kognitivt lärande. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012</p>

Syftet med vårt arbete är attstudera hur pedagoger inom förskolan ser på leken. Leken är en viktig del avbarnens liv. Den framhålls i både läroplan och inom forskning som viktig förbarn och deras utveckling, då man menar att det är i leken som barn utvecklasbåde fysiskt och psykiskt. I vår forskningsbakgrund redogör vi för forskningkring lekens betydelse och leken i förskolan. Vi redogör även för historiskaforskningsteorier om lek, som har haft inverkan på hur förskolan och dessläroplan utformats. Vårt metodval för att undersöka detta är kvalitativa intervjuer.Vi har hämtat inspiration ur det sociokulturella perspektivet när vi analyseraderesultaten av vår undersökning.   Resultatet som framkommit påvisarpedagogernas medvetenhet om lekens betydelse i relation till lärande. Lek sessom något nödvändigt för lärandet, det går hand i hand.  Resultatet av vår studie visar också att pedagogensroll och förhållningssätt är mycket avgörande i förhållandet till lek ochlärande, enligt våra informanters uppfattning.

Syftet med det här examensarbetet är att studera hur förskolans lärare i en lek och lärandesituationarbetar med att kombinera ett ämnesinnehåll i leken. I den nya skollagen som togs ibruk 2011 har begreppet undervisning även använts när det gäller förskolans verksamhet. Iden reviderade läroplanen från 2010 har ett förtydligande gjorts om ämnesinnehållet och lärarensansvar. Studien är en kvalitativ fallstudie där vi har använt oss av observationer medhjälp av videofilmning och med uppföljande stimulated recall intervjuer. Litteraturen somhar använts handlar om lärarens yrkesroll, barns lek och lärande och teorier med utgångspunkt i det sociokulturella och det utvecklingspedagogiska perspektivet. Resultatet visar påatt förskollärarna respekterar barns lek och innehållet i den. Förskollärarna har ett medvetettänk, när de arbetar med barnen. De deltar och utmanar barnen i leken, genom att ställaöppna frågor utifrån det aktuella innehållet i barnens lek.

Syftet med denna uppsats är att studera fritidspedagogers förhållningssätt till leken på fritidshemmet. Studien är en kvalitativ undersökning där observationer av fritidspedagogers förhållningssätt till barnens lek studeras. Genom intervjuer studeras också tre fritidspedagogers åsikter om leken på fritidshemmet. Resultatet visar att fritidspedagogerna ser på leken som en viktig och självklar del av fritidshemmet. Vår undersökning visar även på att denna lek inte ska störas av vuxna och att fritidspedagogens roll är att iaktta och observera barnens lek.

Syftet med min studie var att undersöka hur leken används som verktyg i matematikundervisningen och hur fem lärare ser på lekens roll i den tidiga matematikinlärningen. Jag har även tittat på hur leken har förändrats genom tiderna och tagit del av aktuell forskning som behandlar lek och matematikundervisning.   Jag har kommit fram till att styrd lek används i den tidiga matematik-undervisningen med goda resultat. Däremot finns det ett flertal faktorer att ta hänsyn till där val av läromedel, elevgrupp, lärarens arbetssituation samt tillgång till resurser påverkar hur fördelningen sker mellan bokstyrda matematiklektioner och lektioner utanför matematikboken. Styrd lek som verktyg i matematikundervisningen är överlag mer förekommande i de tidiga åren i skolan men ersätts av laborationer och elektroniska hjälpmedel som till exempel IPad för färdighetsträning allt eftersom eleverna blir äldre.