Syftet med studien är att undersöka vad lärare i ett fritidshem anser är bra och dålig lek. Frågeställningar som ställs i studien är: Vad anser lärarna är bra och dålig lek? Vad grundar sig lärarnas resonemang i? Vad finns det för eventuella likheter eller skillnader mellan lärarnas resonemang? I studien används kvalitativ metod där empirin samlades in genom enskilda och semistrukturerade intervjuer. Lärarna är fem till antalet och arbetar på samma skola och i samma arbetslag. Tematisk analys används för att analysera empirin.Resultatet visar att lärarna i största utsträckning ansåg att lek präglad av delaktighet, inflytande och samspel var bra lek. Lek där eleverna utvecklas i något anseende ansågs också vara bra lek. Dålig lek ansåg majoriteten av lärarna vara lek med bristande demokrati. Brottningslek och lek där elever inte bidrog till något konstruktivt ansågs också vara dålig lek. Resultatet visar att lärarna resonerar på olika sätt gällande lek de ansåg var dålig och lek de avbröt.

Syftet med studien har varit att undersöka den fria lekens roll i förskolans verksamhet och därmed skapa en insyn i hur den fria leken ser ut samt vilken roll pedagogerna har när det gäller den fria leken. Denna studie är etnografiskt inspirerad och kvalitativa semi-strukturerade intervjuer samt icke-deltagande observationer har tillämpats. I analysen av resultatet framkom kategorierna: miljöns möjligheter och hinder i den fria leken, barns inflytande i den fria leken, tid till fri lek, tillfälle till lärande och utveckling i fri lek, behov av stöd i fri lek samt behov av att leka ostört vid fri lek. Studien visar att fri lek är en viktig del i förskolans verksamhet, framförallt när det gäller barns utvecklingsprocess. Miljöns utformning är också en viktig del i förskolans verksamhet liksom pedagogernas roll och ansvar under fri lek. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

<p>Syftet med vårt examensarbete var att beskriva förskollärares erfarenheter av den fria leken i förskolan. Vi ville ta reda på vad förskollärarna anser att den fria leken bidrar till i barns utveckling och få en kunskap kring hur de ser på sin egen roll i den fria leken. Dessutom ville vi undersöka hur mycket utrymme den fria leken får i förskolans verksamhet. För att få svar på vårt syfte med arbetet har vi använt en kvalitativ forskningsmetod. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med åtta förskollärare.</p><p>Resultatet av vår undersökning visade att förskollärarna anser att den fria leken är oerhört viktig och de är väl medvetna om dess betydelse. Vi har sett att förskollärarna är väl insatta i läroplanen för förskolan och att den avspeglar sig i det de säger. Eftersom att förskollärarna anser att den fria leken är viktig för barn och deras allsidiga utveckling så ger de den ett stort utrymme i verksamheten. De anser att deras roll är att vara närvarande, stötta och utveckla leken men att det inte alltid behöver ske genom att de deltar aktivt i den.</p>

Fritidshemmet ska bidra till att eleverna utvecklar sin fantasi, förmågan att lära och att kommunicera och samarbeta med andra genom lek (Skolverket, 2018). Som skolverket skriver är lek en viktig del påfritidshemmet. Verksamheten ska bidra till elevers lärande genom lek. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi förstått att leken ser olika ut på olika fritidshem. Vad som gör leken meningsfull, och vad som styr den. Vi är därför intresserade av vad verksamma fritidslärare har för erfarenheter av vilka faktorer som styr lekens sociala roll, betydelse och kvalité på fritidshemmen. Syftet med denna studie är att belysa fritidslärares erfarenheter av vilka faktorer som gör leken betydelsefull samt vad leken har för betydelse för sociala samverkan. Studien är kvalitativt inriktad och inspirerad av det sociokulturella perspektivet. Metoden som användes i studien var semistrukturerade intervjuer, med fem verksamma fritidslärare från tre olika skolenheter.Resultatet visar att fritidslärarna anser att vuxenkontakten är en viktig faktor för att få en mer betydelsefull lek i verksamheten. Fritidslärarna menar att de som vuxna ska vara mer aktiva och ge bra förutsättningar till lek i verksamheten, då de vill att eleverna ska leka så länge som möjligt, oavsett ålder. Fritidslärarna menar att ledningen är en faktor som styr lekens kvalité, hur personaltätheten ser ut vilket också påverkar den tillgängliga tiden. Tid till planering och tid för eleverna, vilket fritidslärarna anser är begränsade, då det är stora barngrupper med lite personal. De anser även att miljön är en viktig faktor som påverkar kvalitén. Majoriteten av respondenterna har inte några egna fritidshemslokaler utan de delar den med den obligatoriska skolan, vilket gör att verksamheterna krockar. Samtliga fritidslärare anser att leken har en stor betydelse för det sociala samspelet mellan elever. De menar att det är i leken eleverna lär sig det sociala samspelet med varandra och det är något som de kommer att ha med sig livet ut.

Syftet med vårt examensarbete var att beskriva förskollärares erfarenheter av den fria leken i förskolan. Vi ville ta reda på vad förskollärarna anser att den fria leken bidrar till i barns utveckling och få en kunskap kring hur de ser på sin egen roll i den fria leken. Dessutom ville vi undersöka hur mycket utrymme den fria leken får i förskolans verksamhet. För att få svar på vårt syfte med arbetet har vi använt en kvalitativ forskningsmetod. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Resultatet av vår undersökning visade att förskollärarna anser att den fria leken är oerhört viktig och de är väl medvetna om dess betydelse. Vi har sett att förskollärarna är väl insatta i läroplanen för förskolan och att den avspeglar sig i det de säger. Eftersom att förskollärarna anser att den fria leken är viktig för barn och deras allsidiga utveckling så ger de den ett stort utrymme i verksamheten. De anser att deras roll är att vara närvarande, stötta och utveckla leken men att det inte alltid behöver ske genom att de deltar aktivt i den.

I skolreformen som kom 1991 stod det att kommunerna skulle erbjuda sexåringarna plats i sexårsverksamhet i skolans lokaler i mån av plats. I kommunen som denna studie genomförts bereddes plats i skolan för sexårsverksamheten 1993. Innan dess tillhörde sexåringarna daghem eller deltidsgrupper. Daghem var det som idag heter förskola och där barnen vistades medan föräldrarna arbetade eller studerade. Deltidsgrupp innebar att sexåringarna fick gå tre timmar om dagen i den verksamhet som i folkmun kallades "lekis". Tidigare forskning visar att lek och lärande är oskiljaktiga i barns utveckling eftersom barn erhåller en mängd olika kunskaper genom leken. Genom leken får barnet möta andras perspektiv och i och med detta utvecklar de en förståelse för andra barns olikheter. I denna undersökning har syftet varit att undersöka förskollärarnas förhållningssätt till sexåringarnas fria lek i förskoleklass. Får den fria leken lika mycket utrymme idag som när sexåringarna gick på daghem? Den metod som använts för att få fram resultatet utgick från en kvalitativ undersökning där intervjuer med fem pedagoger genomfördes. Informanterna har även redogjort för deras förhållningssätt gentemot den fria leken idag och hur de förhöll sig till den fria leken innan sexåringarna kom in i skolans lokaler. Studien grundar sig på Knutsdotter Olofssons teorier om lek. Den viktigaste synen Knutsdotter Olofsson har är att leken ses som frivillig, spontan och lustfylld. Det finns inga begränsningar vad barn kan lära sig genom lek, i leken bearbetar barnen vad de är med om i verkligheten och får då genom leken insikt om de känslor som de kommer i kontakt med vid olika vardagliga händelser. Genom att leka rollekar får barnen en ökad social kompetens. Resultatet visar att alla informanter var eniga om att sexåringarna har, sedan inträdet i skolans lokaler 1993, fått mindre utrymme för den fria leken samt att verksamheten innehåller flera lärarledda aktiviteter.

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om barns fria och styrda lek samt dess betydelse för utvecklingen. Hur beskriver personalen tillämpning av lek i förskolan? Vilka uppfattningar har förskolepersonalen om barns lek? Hur beskriver förskolepersonalen lekens betydelse för barns utveckling? I denna kvalitativa undersökning använde vi oss av frågeformulär med öppna frågor där 25 respondenter från två olika orter deltog. Resultatet visade att en variation av den fria och styrda leken bör användas i verksamheten eftersom de kompletterar varandra och barnet får möjligheten att utvecklas optimalt. Personalen var också överens om att leken har stor betydelse för barns utveckling då barnen kan stärka flera olika förmågor som till exempel det sociala samspelet. Resultatet i denna studie visade att lekens olika former bör få större utrymme i verksamheten eftersom de kan bidra till ett lustfyllt lärande

Lek är ett ord som enligt forskare är svårt att definiera. Den går dock att förklara som ett ursprungligt och omedelbart fenomen i alla människors liv som är tydligast under barnåren. Leken kan tolkas som en inre drift hos barn som startar av sig självt utan att barnet behöver anstränga sig. Det är dock viktigt med vuxnas närvaro och stöd för att leken skall kunna utvecklas hos barnen på ett framgångsrikt sätt. Forskning visar att förskollärare anser att leken hjälper barn att utveckla sin identitet, empatiska förmåga, normer, värderingar och attityder. Genom leken utvecklas även barns sociala förmåga och samarbete med andra. Leken ger även barn livserfarenhet vilket hjälper dem att förbereda sig inför framtiden och samhället. Syftet med denna studie är att undersöka vilken syn förskollärare i förskolan har på lekens betydelse för barns lärande och utveckling, samt hur deras inställning och delaktighet kan påverka barns lek. För att besvara syftet har en kvalitativ studie utförts, där intervjuer har genomförts utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Enligt vår undersökning anser förskollärarna att leken är det naturligaste sättet för barn att utvecklas på när det gäller motoriskt, emotionellt, socialt samt för att utveckla sin personliga identitet. Förskollärare anser att de indirekt alltid är delaktiga i barns lek på något sätt, det här sker genom att de organiserar verksamheten, dess inredning och tillför de material som finns tillgängliga för barnen på förskolan.

Syftet med den här studien var att undersöka föräldrars syn på den fria leken i förskolan. Vi har även haft som syfte att undersöka om och på vilket sätt föräldrars syn skiljer sig åt om de har sina barn i förskola på landet, liten stad eller större stad. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av ett frågeformulär som har delats ut på tre förskolor. Vi har koncentrerat oss på föräldrar till barn födda 2003. Resultatet visar att vissa föräldrar inte visste så mycket om den fria leken, medan andra föräldrar verkligen vet betydelsen av fri lek. Här har pedagogen en uppgift att ge information och verkligen förklara vad den fria leken betyder för barns utveckling.

<p>Syftet med den här studien var att undersöka föräldrars syn på den fria leken i förskolan. Vi har även haft som syfte att undersöka om och på vilket sätt föräldrars syn skiljer sig åt om de har sina barn i förskola på landet, liten stad eller större stad. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av ett frågeformulär som har delats ut på tre förskolor. Vi har koncentrerat oss på föräldrar till barn födda 2003. Resultatet visar att vissa föräldrar inte visste så mycket om den fria leken, medan andra föräldrar verkligen vet betydelsen av fri lek. Här har pedagogen en uppgift att ge information och verkligen förklara vad den fria leken betyder för barns utveckling.</p>