I uppsatsen kommenteras en egen översättning av utdrag ur Roland Barthes fackartikel Éléments de sémiologie. Denna avser följa Immanuel Wallersteins regler för termöversättning av human- och socialvetenskapliga texter samt riktlinjer framtagna av the Social Science Translation Project (2006). Källtexten präglas av explicita referenser till andra texter. Två uttryck för detta som här tas upp är citat och explicit intertextuella termer (i synnerhet det senare). Den första frågeställningen är om ett mottagande intertextuelt fält kan användas för att översätta dessa. Det visar sig vara ett väsentligt redskap, men inte självtillräckligt eller entydigt. Den andra är hur de med hjälp av detta redskap valda målspråkstermerna förhåller sig till Nuopponens och Pilkes (2016) kriterier för ”goda termer”. Analys av de målspråkstermer som valts, vilka är låneord, visar att olika klasser av låneord har tendens att hänga samman med vissa typer av terminologiska för- och nackdelar. / The thesis is a commentary of my own translation of an excerpt of Roland Barthes article Éléments de sémiologie. Its aim is to follow Immanuel Wallerstein’s rules for translation of terms in social sciences as well as the guidelines developed by the Social Science Translation Project (2006). The orignal text is characterized by explicit references to other texts. Two elements that will be presented in the thesis are quotes and explicitly intertextual terms (with a focus on the latter). The first question is if a receiving intertextual field could be used to translate these elements. It turns out to be a fundamental tool, but not self-sufficient or unequivocal. The second question is how the chosen terms of the target language, with help from said tool, relate to Nuopponens and Pilkes (2016) criteria for ideal terms. An analysis of the chosen terms of the target language, which are borrowings, shows that different groups of borrowings tend to be associated to certain types of terminological pros and cons.

I uppsatsen kommenteras en egen översättning av utdrag ur Roland Barthes fackartikel Éléments de sémiologie. Denna avser följa Immanuel Wallersteins regler för termöversättning av human- och socialvetenskapliga texter samt riktlinjer framtagna av the Social Science Translation Project (2006). Källtexten präglas av explicita referenser till andra texter. Två uttryck för detta som här tas upp är citat och explicit intertextuella termer (i synnerhet det senare). Den första frågeställningen är om ett mottagande intertextuelt fält kan användas för att översätta dessa. Det visar sig vara ett väsentligt redskap, men inte självtillräckligt eller entydigt. Den andra är hur de med hjälp av detta redskap valda målspråkstermerna förhåller sig till Nuopponens och Pilkes (2016) kriterier för ”goda termer”. Analys av de målspråkstermer som valts, vilka är låneord, visar att olika klasser av låneord har tendens att hänga samman med vissa typer av terminologiska för- och nackdelar. / The thesis is a commentary of my own translation of an excerpt of Roland Barthes article Éléments de sémiologie. Its aim is to follow Immanuel Wallerstein’s rules for translation of terms in social sciences as well as the guidelines developed by the Social Science Translation Project (2006). The orignal text is characterized by explicit references to other texts. Two elements that will be presented in the thesis are quotes and explicitly intertextual terms (with a focus on the latter). The first question is if a receiving intertextual field could be used to translate these elements. It turns out to be a fundamental tool, but not self-sufficient or unequivocal. The second question is how the chosen terms of the target language, with help from said tool, relate to Nuopponens and Pilkes (2016) criteria for ideal terms. An analysis of the chosen terms of the target language, which are borrowings, shows that different groups of borrowings tend to be associated to certain types of terminological pros and cons.