This thesis has been conducted at the Swedish Defense Materiel Administration (FMV) on the department of mobile command center with supervised by ÅF. FMV Mobile Command centers main task is to integrate communication systems into Swedish Armed Forces (FM) vehicle systems. FMV has conducted a new radio system that will be integrated in FM. In communications systems various interfaces as mounting interface and connections interface frequent occurs. A mounting interface is an interface were the radio is mounted into a mounting frame or matching, connection interface is the cables and contacts or interfaces similar. During the procurement of the new radio system no requirements were written in the specification that it should fit in the existing mounting interface called mounting frame 42/48. Nor did the connection interfaces stated requirements in detail. The problem formulation of this thesis reads; How is it possible for FMV to work with integration of the new communications system in FM vehicles to create the best conditions, inside the boundaries that is given for this thesis? To get an understanding how integration can be better in FMV, questions were formulated from FMV, which are underlying the further work. A good foundation for the analysis are made from the feasibility on how a specification is written in FM, which laws that would have an effect for public authority and which methods and manuals that is available to aid. Interviews are then conducted with staff from FMV and with co-workers on the concept plant in Enköping, a lot of the tryouts of the new communication systems are done. Four different mounting system concepts on how the integrations can be done are evaluated and analyzed to get to a standing point. The conclusion from the analyze of the mounting frame concepts is that an updated version of the existing mounting frame could be the best. With the addition that the new acquired mounting frame also should have the potential to mount older radio systems. A mounting frame adjusts for the new radio system at the same time as the older fits. In this conclusion recommendations are presented on what FMV could work on to achieve better conditions for the integrations of communications systems. Conclusions that the start of a project is the most important factor, for the whole project to be made. The importance of the knowledge of a change late in a project is much more expensive than early in a project and the project participants have easier to get a clear picture if it is a good startup of a project. To find a common connection interface for the radio systems was not seen as a solution. Instead it is proposed to work with standards where it is possible and detail specifications where it is needed. ISRN UTH-

Digitaliseringen har fortskridit i snabb takt sedan 60-talet och idag får området anses ha stor betydelse för både politik och juridik. På grund av utvecklingen är det naturligt att förväntningarna på offentlig sektor förändrats. Offentliga verksamheter förväntas idag vara ständigt tillgängliga och tillhandahålla flexibla tjänster med hjälp av tekniska lösningar. Regeringen har även presenterat mål om att Sverige ska vara ledande i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter. På grund av den digitala utvecklingen finner sig många aktörer i offentlig sektor nödgade att söka hjälp utanför den egna verksamheten. IT-drift är ett exempel på en sådan funktion som kan läggas på en extern aktör för att skapa utrymme att fokusera på kärnverksamheten och leverera det som efterfrågas. En omorganisering som innebär att en intern funktion läggs på en extern aktör, som därefter tillhandahåller funktionen gentemot verksamheten, kallas vanligen för outsourcing. Vid outsourcing i offentliga verksamheter aktualiseras flera juridiska frågor, särskilt avseende vilken information som behandlas i verksamheten och som görs tillgänglig för en leverantör. När hanteringen inte längre sker manuellt och när aktören som behandlar informationen inte omfattas av offentligrättslig reglering uppstår även särskilda risker som behöver hanteras. I uppsatsen redogörs särskilt för den reglering som gäller i verksamheter som hanterar säkerhetskänslig information och de risker som förknippas med information som har ett högt skyddsvärde. Det konstateras att kombinationen av särskilt känslig information och outsourcing ger upphov till särskilda intressemotsättningar. I detta läge hamnar offentliga verksamheter i en svår situation och lösningar som kan minska informationssäkerhetsriskerna men möjliggöra fortsatt digitalisering är därför värda att utvärdera. Lagstadgad tystnadsplikt för leverantörer, centraliserade IT-tjänster och kryptering är lösningar som kan hjälpa till i denna problematik. Centralisering av IT framstår vara en åtgärd som sannolikt kan underlätta för verksamheter som hanterar säkerhetskänslig information.

Att Försvarsmakten och våra soldater i alla händelser har ammunition till sina vapen kan tyckas vara en självklarhet. Men att skapa de mest optimala och kostnadseffektiva förutsättningarna för att trygga försörjningen av all denna ammunition är en utmaning. Addera därtill att försörjningslösningen ska fungera i både fred, kris och i krig. Den viktigaste slutsatsen är att Försvarsmakten saknar en adekvat försörjningstrygghet inom finkalibrig ammunitionsförsörjning. Den nuvarande försörjningslösningen har enligt författarna inte en sammansatt helhet, som bygger på en genomtänkt och riskanalyserad design, som kan säkerställa tillgången av ammunition i fred, kris och i krig. Författarna har valt att kvalitativt utreda om Försvarsmaktens nuvarande försörjningslösning för finkalibrig ammunition är robust och motståndskraftig. Med en induktiv ansats har författarna genomfört djupintervjuer med respondenter inom både Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Försvarsberedningen. Resultaten analyseras därefter deduktivt mot en referensram bestående av forskning inom riskhantering i försörjningskedjan, single- och dubbelloopslärande och tvärfunktionellt arbetssätt. Resultatet av den empiriska analysen är genomgående samstämmigt och tydligt. Det finns övergripande strategier och verktyg för att skapa goda förutsättningar, men det finns ingen genomtänkt och riskanpassad design och helhetslösning för hur hela försörjningslösningen ska fungera i fred, kris och i krig. Författarna ger avslutningsvis ett antal rekommendationer till Försvarsmakten, vilka baseras på arbetets analys och slutsatser.