Syftet med denna studie är att undersoka de elevsvar eleverna ger när de använder sig av en lärobok i svenskämnet som informationskälla eller av internet som informationskälla. Dessa elevsvar sätts i perspektiv genom betygsättning både av oss samt av en extern lärare. Studiens forskningsansats är en kvalitativ och kvantitativ undersokningsmetod med en experimentell tendens. I resultatet framkom det skillnader mellan elevsvar utifrån de olika informationskällorna så som tidsaspekt, betygsspridning samt svarsinnehåll.

Syftet med denna uppsats är att granska graden av röst och kausalitet i läroböcker i naturvetenskap. Röst inkluderar olika aspekter som engagerar läsaren medan kausalitet innebär att läsaren kan se samband mellan orsaker och händelser samt händelser och konsekvenser. Både röst och kausalitet påverkar elevers läsförståelse. Till frågeställningarna hör både till vilken grad röst och kausalitet förekommer i de undersökta läroböckerna samt hurdana kvantitativa skillnader det finns mellan böckerna. Tre jämförbara textutdrag granskas i tre naturvetenskapliga läroböcker för årskurs 1-3, vilket innebär att nio textutdrag granskas sammanlagt. Två av läroböckerna är från Sverige och en är från Finland. För att undersöka böckernas grad av röst och kausalitet användes ett flertal metoder, genom vilka det är möjligt att få kvantitativa och jämförbara resultat. Resultatet av analysen visar att läroböckerna har en relativt låg grad av explicit kausalitet, men det finns skillnader mellan läroböckerna och textutdragen i de enskilda böckerna. Det finns även stora skillnader i graden av röst, vissa aspekter av röst finns det rikligt av i textutdragen, medan andra inte utnyttjas överhuvudtaget av läroboksförfattarna. Detta har betydelse för elevers förståelse. Genom att höja graden av explicit kausalitet och ta med fler aspekter av röst skulle det eventuellt vara möjligt att höja elevers läsförståelse, men samtidigt går det inte att identifiera den perfekta graden av röst och kausalitet. Dessutom kan för mycket röst och kausalitet påverka elever negativt.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Afrika och afrikaner presenteras och skildras i läroböcker i geografi från 70-talet och framåt. Studien ämnar även ge en omfattande beskrivning av diskursens förändring. Genom en kritisk diskursanalys med utgångspunkt i postkolonial teori ämnar studien blottlägga etnocentriska, stereotypa och andrafierande uttryck och föreställningar i geografiska läromedel. I studien analyseras tio läroböcker från olika förlag och författare från 70-talet och fram till de böcker som används i nutida undervisning. Studien lyfter fram den allmänna bild av Afrika som läroböckerna förmedlar genom beskrivningar och skildringar av den afrikanska kontinenten, och huruvida den bilden understryker koloniala idéer och strukturer. Analysen visar på en tydlig förändring i läroböckerna övertid i avseende av förekomsten av stereotyper, etnocentrism och fördomsfulla uttryck. Vidare har beskrivningarna av Afrika och afrikaner i läroböckerna blivit mer nyanserade med en bredare representation av den afrikanska befolkningen. Fortfarande tenderar även de nyare läroböckerna att förmedla en utvecklingspessimistisk bild av Afrika, där västvärlden framstår som aktör för utveckling och välstånd.