Bakgrund: Laktos maldigestion är ett vanligt förekommande tillstånd hos mer än 75 procent av den vuxna befolkningen runt om i världen. Hypolaktasi innebär en minskad laktosnedbrytning på grund av en otillräcklig mängd av enzymet laktas. Laktosintolerans känneteckas av gastrointestinala symtom efter intag av laktosinnehållande produkt. Probiotika definieras som levande bakteriekultur och andra mikroorganismer, som i adekvata mängder har en hälsosam effekt hos en värd. Probiotika utgör en del av människans bakterieflora och har i flera studier uppvisat positiva egenskaper på människans mag-tarmhälsa och immunsystem. Syfte: Föreliggande litteraturstudie utvärderar effekten av probiotika vid hypolaktasi och laktosintolerans. Metod: Arbetet inkluderar sju vetenskapliga artiklar som utvärderar effekten av probiotika hos laktosintoleranta individer. Artiklarna erhölls från databasen Pubmed och sökningarna gjordes mellan september 2018 och februari 2019. Resultat: En sammanställning av studiernas resultat har visat på varierande grader av probiotikas effektivitet. I samtliga studier användes probiotika som ett enda behandlingsalternativ av laktos maldigestion. Metoden som användes vid bestämning av graden av intolerans i studierna, var ett laktosbelastningstest följt av utandningstest som är de vanligaste metoderna vid diagnostisering av hypolaktasi  och laktosintolerans. Probiotiska stammar som användes i försöken var olika stammar från Lactobacillus- (L. acidophilus, L. reuteri) och Bifidobakteriefamiljen (B. longum, B. animalis). I fyra av sju studier uppvisade probiotika en statistiskt säkerställd skillnad hos någon eller några av variabler som studerades. En minskning av vätekoncentrationen i utandningsluften efter probiotika tillskott kunde påvisas i tre granskade studierna. En minskning av gastrointestinala symtom så som diarré och flatulens registrerades i fyra av sju studier. Slutsats: En positiv relation har kunnat påvisas mellan probiotiska stammar och hypolaktasi. Regelbundet intag av produkter berikade med probiotika, kan minska symtom så som diarré och flatulens hos laktosintoleranta patienter. Det finns dock fortfarande för lite kunskap kring ämnet för att kunna rekommendera probiotika som ett enda behandlingsalternativ vid hypolaktasi. Det krävs mer forskning med fokus på de specifika probiotiska stammarna, dess ursprung och den adekvata dosen. Probiotika bör dock utan tvekan rekommenderas som ett komplement till behandlingen med enzymet laktas.

Hos vuxna individer förekommer två fenotyper gällande produktionen av laktas, vilka kallas laktostolerans och laktosintolerans. Vid laktosintolerans produceras otillräckliga mängder laktas vilket framkallar symptom som magsmärtor och flatulens vid intagandet av mjölkprodukter. En enbaspolymorfism (LCT-13910C>T) har kopplats till laktostolerans hos nordvästeuropéer och kan genotypas med smältkurveanalys i realtids-PCR. På Laboratoriemedicin vid Länssjukhuset Ryhov används idag en metod vid genotypning av LCT-13910C>T där extraktion av DNA från blod krävs innan analys. Anledningen till detta är att DNA-polymeraset som ingår enzymmixen LightCycler® FastStart DNA Master HybProbe endast fungerar med rent DNA-templat. Med en annan enzymmix, Kapa Probe Force, ska analys kunna göras direkt på blod. För att utvärdera enzymmixen jämfördes resultat från befintlig metod och resultat från metod med Kapa Probe Force, gällande förmågan att identifiera genotyperna LCT-13910C/C, C/T och T/T samt med avseende på imprecision. Vid jämförelse mellan metoderna samstämde resultatet i avseende på genotyp till 100 % utifrån specificerade smälttemperaturer (Tm) för respektive genotyp angivna i kitet för primer/prober. Däremot syntes lägre fluorescensnivå på smältopparna i metod med Kapa Probe Force, men påverkade inte tolkning av smältkurvorna. En lägre prov-till-prov-variation sågs även i resultatet från metod med Kapa Probe Force gentemot befintlig metod. / Among adults two phenotypes are found with regards to production of lactase, these are termed lactase persistence and lactose intolerance. Lactose intolerance is characterized by a low production of lactase, which leads to symptoms such as stomach ache and flatulence after the consumption of dairy products. A single nucleotide polymorphism (LCT-13910C>T) has been correlated with the occurrence of lactase persistence in northwestern Europeans. Genotyping of LCT-13910C>T is possible with melting curve analysis in real time PCR. The currently used method for genotyping of LCT-13910C>T at Ryhov County Hospital requires the extraction of DNA template from blood, due to the fact that the DNA-polymerase in the kit LightCycler® FastStart DNA Master HybProbe requires pure DNA template for analysis. With another DNA-polymerase, included in the kit Kapa Probe Force, analysis on crude samples such as pure blood should be possible. Evaluation of Kapa Probe Force included comparison of the results from both methods with regards to identification of genotypes LCT-13910C/C, C/T and T/T and with regard to imprecision. The results from Kapa Probe Force were 100 % consistent with the results from existing method and acquired melting temperatures (Tm) were all within the accepted ranges specified in the kit of primers and probes. The fluorescence of melting curves acquired with Kapa Probe Force was significantly lower, however this had no effect when it came to interpreting the results. A lower variation could also be seen between samples with Kapa Probe Force compared to existing method.

From a public health perspective pain from low back and/or pelvis was studied in relation to pregnancy. Two interventions, water gymnastics or Friskis and Svettis ́ gymnastics for pregnant women, were evaluated regarding effects on symptoms and need for sick leave due to low back or pelvic pain. In an intervention study with 390 randomised women, 266 participated in physical activity during 60 minutes once a week during just about half their pregnancies. No one was sick-listed due to low back pain in the water gymnastic group compared to 6 women in the land-based exercise group (p=0.03). Some doubts may be raised regarding recommendations to pregnant women with a history of low back pain to participate in gymnastics. On the contrary, water gymnastics seems to be beneficial regarding low back pain. Methods to prevent pelvic pain in relation to pregnancy are not known. Furthermore, a possible relation between longstanding pelvic pain after pregnancy was investigated. Such a relation has never been described before. Fifteen subjects, women with defined posterior pelvic pain during and after pregnancy and as many controls without anamnesis of such pain were tested for lactose intolerance, using the BH2-test. A correlation was found, p=0.05 but results need to be confirmed in larger studies. The possible link towards explaining such a relation goes through the fact that lactose intolerance and “irritable bowel syndrome”, IBS, often overlap and lactose intolerance test is recommended to be included in investigation of IBS. Can low back/pelvic pain in relation to pregnancy sometimes be correlated to lactose intolerance? / Med utgångspunkt från ett folkhälsoperspektiv studerades smärta från ländrygg och eller bäcken hos gravida kvinnor. Två interventioner, vattengymnastik respektive Friskis och Svettis ́ Vänta-barn-gympa, utvärderades avseende symtom på smärta från ländrygg och bäcken samt sjukskrivning härför i samband med graviditet. I en interventionsstudie med 390 randomiserade kvinnor deltog 266 kvinnor i fysisk aktivitet under en timma per vecka under drygt halva graviditeten. Ingen var sjukskriven för ländryggsmärta i vattengymnastikgruppen jämfört med 6 kvinnor i gymnastikgruppen (p=0.03). Viss försiktighet föreslås när det gäller att rekommendera vanlig gymnastik till kvinnor med anamnes på ryggsmärta under graviditet medan vattengymnastik förefaller ha god effekt för just ländryggsmärta. Någon metod för att förebygga bäckensmärta finns inte beskriven. Vidare studeras ett eventuellt samband mellan laktosintolerans och kvarstående bäckensmärta, något som inte tidigare undersökts. När det gäller sambandet graviditet – laktosintolerans gjordes en pilotstudie med 15 deltagare och lika många kontroller. Ett visst samband kunde konstateras, p=0.05, men resultaten måste verifieras i större studier. Den tänkbara förklaringsmekanismen bakom sambandet med laktosintolerans går via ”irritable bowel syndrome”, IBS. Symtom från IBS och från laktosintolerans överlappar varandra och det rekommenderas att laktosbelastning skall ingå i utredning av oklara buksmärtor. Kan även bäckensmärtor i samband med graviditet i vissa fall ha samband med laktosintolernas?