Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Jag fick ett flaskskepp i present när jag föddes. Det är ett rangligt skepp som ser ut att kunna falla sönder när som helst fast det är skyddat från yttre påverkan genom den tjocka flaskan. Flaskskeppen byggdes ofta av sjömän ute på långa resor på den tiden då en resa tog månader och inte timmar. De symboliserar en värld då tid sågs med andra ögon och där den manifesterades i objekt byggda av en yrkeskår som inte hade någon särskild koppling till konst. De hade framför allt tiden att bygga dessa båtar och kanske blev miniatyrerna de skapade objekt för dagdrömmar och resor som utspelade sig på ett mentalt hav samtidigt som de befann sig på ett fysiskt? / Thesis

Arbetet handlar om skillnaden i reception och erfarenhet i betraktande av landskap, endera som illusorisk bild och som mer erfarenhetsmässig upplevelse av landskapskonsten. Denna frågeställning behandlar den illusoriska bildens övergång till installation och platsspecifika konstverk ute i dess kontext. Jag behandlar rum, ram, plats och betraktarens positionering inför och med konstverket inom detta tema. Där jag undersökt villkoren för vilka erfarenheter man får av konstverket som endera illusoriskt och även som processbeskrivning. Det didaktiska syftet är att eleverna ska få möjlighet att undersöka närvarons platsspecifika betydelse för konstverket. Vidga platsen för skapandet, genom att gå ut och tillverka ett verk utanför skolans väggar och miljö. Jag ville ge dem en möjlighet att se hur man kan gestalta något från ett landskap på platsen. I min gestaltningsundersökning har jag bearbetat dessa frågor om landskapet som en processbeskrivning. Den rör frågor som representation av ett landskap i rummet och i en undersökande process. Betraktarens positionering inför och med konstverket. Kan man ta in natur i gallerirummet? Är naturen i sig konst nog? Jag har undersökt bilden och beskrivningen av ett landskap. Frågor som jag ställt mig är hur man kan ta in natur i konstrummet, hur den illusoriska bilden flyttats ut till vad den avbildat. Det inramade landskapet som ett substitut till det verkliga. Jag har tittat på hur konstnärer försökt att spränga gränserna mellan ramen och det verkliga landskapet. Lyckades de platsspecifika verken ute i det verkliga landskapet spränga konstrummets väggar? Visst lyckades man göra detta, men många gånger kom dessa verk tillbaka i form av tvådimensionella fotografier upphängda på väggen i ett gallerirum, långt bort från den naturplats som den var skapade för. / BI/Konst

No description available.

Sverige har varit medlemmar i EU sedan 1995. Sedan dess har stora förändringar skettbåde i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP) och inom Sveriges jordbruk. Tidigarestudier har undersökt de ekologiska och ekonomiska effekterna av GJP med kvantitativametoder och modellering. Denna studie undersöker hur GJP har påverkat lantbrukaresbeslut i deras jordbruksverksamhet samt hur detta påverkar landskapet i samhälletBettna, Södermanlands län. Empirin som ligger till grund för uppsatsen har samlats ingenom semistrukturerade intervjuer med boende i Bettna som är involverade ijordbruket som heltids- eller deltidslantbrukare. De slutsatser som har framkommit äratt GJP inte haft särskilt stor påverkan på lantbrukarnas beslut i hur de driver sinjordbruksverksamhet. Detta trots att majoriteten av heltidslantbrukarna och vissadeltidslantbrukare var ekonomiskt beroende av stöden. Landskapet i Bettna har till vissdel förändrats till följd av GJP, dels genom att det förs ett mer extensivt jordbruk medökad vallodling, samt restaurering av betesmarker.

Syftet med denna studie är att undersöka det tidigmedeltida uppländska landskapets organisation och struktur samt utveckla metodologiska redskap som kan användas i senare studier för detta syfte. Fokus ligger i uppsatsen på att inventera, lokalisera och utreda storgårdars/huvudgårdars utbredning och funktion i det tidigmedeltida uppländska landskapet. Detta görs genom tre delstudier: i delstudie 1 inventeras och lokaliseras så många potentiella storgårdar/huvudgårdar som möjligt i det uppländska landskapet med hjälp av en samanställning av indikationer på storgårdsdrift/huvudgårdsdrift gjord i uppsatsen samt bokserien Det medeltida Sverige. I delstudie 2 utreds kopplingen mellan konstaterade storgårdar/huvudgårdar och slättbygd/centralbygd i landskapet samt dessa enheters relation till fördelaktig jordmån medhjälp av SGUs kartgenerator. I delstudie 3 utförs ett tillförlitlighetstest hos tre metodologiska redskap (Trestegsmodellen, egaliserat ägande och reglerad bebyggelse) i relation till deras förmåga att identifiera tidigare storgårdsdrift/huvudgårdsdrift hos gårdar/byar i det tidigaste kartmaterialet från Lantmäteriet. I delstudie 1 har 341 potentiella storgårdar/huvudgårdar inventerats och en översiktskarta över dessa enheters lokalisering har producerats. Resultatet av delstudie 2 pekar på att de konstaterade storgårdarna/huvudgårdarna är integrerade i slättbygderna/centralbygderna i Uppland samt att dessa enheter är kopplade till fördelaktig jordmån. I delstudie 2 fastställs även att sätesgårdar under den tidiga medeltiden också finns väl integrerade i slättbygden/centralbygden. I delstudie 3 konstateras att ingen av de tre metodologiska redskapen på ett tillfredställande sätt kan identifiera tidigare storgårdsdrift/huvudgårdsdrift.

<p>Det här arbetet handlar om hur fem olika barn på två olika förskolor upplever sina förskolegårdar och hur gårdarnas utseende påverkar dessa barns möjligheter till lek. Med hjälp av både samtal med barnen och observationer fick jag lära känna barnens egna platser på gården. Det visade sig att barnens lek påverkades av själva utformningen av utemiljön. Tillgången till naturmark var en förutsättning för att barnen skulle kunna delta i lekar som kunde utvecklas på olika sätt. Oavsett hur lite eller hur mycket naturmark som fanns på gårdarna så var naturen alltid en viktig del av leken. Just tillgången till naturmark på den ena förskolan gjorde att barnen kunde leka och utveckla sina lekar på olika sätt medan barnen på den andra förskolan var mer beroende av vad deras redskap gav för möjligheter. Förutsättningarna för lekarna på de båda gårdarna skilde sig åt väsentligt. Barnen på den första gården hade tillgång till olika gömställen som fungerade bra i leken eftersom gården var stor och naturmarken tillät det. Men barnen på den andra gården hade inte samma möjligheter. De bästa gömställena var en bänk och några låga buskar planterade vid en mur.</p>

Det här arbetet handlar om hur fem olika barn på två olika förskolor upplever sina förskolegårdar och hur gårdarnas utseende påverkar dessa barns möjligheter till lek. Med hjälp av både samtal med barnen och observationer fick jag lära känna barnens egna platser på gården. Det visade sig att barnens lek påverkades av själva utformningen av utemiljön. Tillgången till naturmark var en förutsättning för att barnen skulle kunna delta i lekar som kunde utvecklas på olika sätt. Oavsett hur lite eller hur mycket naturmark som fanns på gårdarna så var naturen alltid en viktig del av leken. Just tillgången till naturmark på den ena förskolan gjorde att barnen kunde leka och utveckla sina lekar på olika sätt medan barnen på den andra förskolan var mer beroende av vad deras redskap gav för möjligheter. Förutsättningarna för lekarna på de båda gårdarna skilde sig åt väsentligt. Barnen på den första gården hade tillgång till olika gömställen som fungerade bra i leken eftersom gården var stor och naturmarken tillät det. Men barnen på den andra gården hade inte samma möjligheter. De bästa gömställena var en bänk och några låga buskar planterade vid en mur.

Stadsdelen Väster i Lund har dålig tillgång till grönytor och en tydlig avsaknad av ett ordentligt stadsdelscentrum. Här finns dock stadens gamla Folkets park med potential att bli en grön mötesplats. Syftet med detta arbete är att göra en analys av Folkparkens potential och se till hur parken skulle kunna bli en mer attraktiv och funktionell samlingspunkt. Delvis baseras arbetet på empiriskt material i form av observationer och en enkätundersökning för att få fram vad Folkparkens besökare har för vanor och önskningar för området delvis baseras arbetet på kommunala dokument, tidigare inlämnade förslag, en jämförelse med andra fungerande parker och tidigare gjorda arbeten som berör planering av stadsrum vars teorier jag applicerat i mitt arbete. Resultatet av mitt arbete är utformat som en sammanfattning av inhämtat underlag, vilken jag sedan baserar min diskussion på. I rekommendationerna utelämnas folkparkshuset eftersom jag tror att kommunen i dagsläget inte vill finansiera den ombyggnad som krävs för att få in någon verksamhet i huset. I stället föreslår jag att öka just parkens attraktivitet för att på så vis öka intresset för att investera i huset.