<p>Detta examensarbete syftar till att dels ge en bild av vad som kännetecknar muntlighet i text, dels ge en övergripande bild av hur muntliga drag yttrar sig i gymnasieelevers texter. Frågeställningarna berör i vilken utsträckning och på vilka sätt elevers texter uppvisar drag av muntlighet (utifrån ett antal utvalda variabler).</p><p>Genom att kvantifiera muntlighet utifrån sju variabler tecknas i grova drag en bild av muntliga uttryck i materialet, som bestod av 27 elevuppsatser från det nationella provet i svenska på gymnasiet. I viss utsträckning genomförs även en kvalitativ analys för att skapa en förståelse kring hur och varför eleverna använt sig av vissa muntliga drag.</p><p>I resultatet framkom att vissa variabler är mer frekvent förekommande än andra i materialet. De muntliga drag som är mest frekvent förekommande är en stor mängd pronomen i förhållande till mängden substantiv, satsradning och satsfragment samt överanvändning av satsadverbial. De som yttrar sig i liten eller ingen utsträckning är lånord, slanguttryck, chattspråkliga uttryck samt morfologiska kortformer av adverb och pronomen. Sammanfattningsvis kan det totala antalet muntliga drag i elevtexterna inte sägas vara stort, vilket kan tolkas som att de flesta elever i denna studie har goda kunskaper kring skriftspråkets regler, och att de allra flesta har förmåga att variera sitt språk i den utsträckning som kunskapsmålen i svenska kräver.</p><p>En viktig aspekt av resultatet är att talspråk i skrift är ett symtom på kontextberoende. De elever vars texter uppvisar en större mängd muntliga drag har varit förhållandevis bundna till provuppgiften. Detta är ett problem för skolan då det i enlighet med ämnesbeskrivningen i svenska för gymnasiet är önskvärt att elever utvecklar förmågan att skriva varierat och anpassa sitt språk till olika sammanhang i samhällslivet.</p>

<p>Sammandrag</p><p>Detta arbete är en fallstudie av grammatikens roll i ämnet svenska som andraspråk utifrån lärarsynpunkt. Jag menar att elevperspektivet är välrepresenterat i forskningen som föregår uppsatsen. Därför är det intressant att lyfta fram olika lärares åsikter i sammanhanget.</p><p>Arbetet försöker beskriva några av de svårigheter som en andraspråksinlärare kan ha med den svenska grammatiken. Vidare ges exempel på formuleringar i kursplanerna som berör grammatik och grammatikundervisning. Fallstudien går ut på att undersöka vilka tankar ett antal verksamma lärare inom ämnet har om grammatikens funktion i undervisningen.</p><p>Resultaten visar framförallt att ordföljden, adjektivens kongruenskrav, verbens tempus samt substantivens bestämdhet är de moment som enligt lärarna skapar störst problem. En jämförelse mellan lärarnas tankar och vad som lyfts fram i aktuell forskning visar på stora överensstämmelser. Dock framkommer vissa skillnader mellan grupperna, vilket i huvudsak visar sig genom att forskarna presenterar en mer nyanserad bild av problematiken.</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p>Literary translations can be done in different ways and from different principles. While some people are advocates of the free translation, others believe that a good translation should always be made as exact and as close to the original as possible. However, due to structural and cultural differences between the source language and the target language, it is not always possible to realize a translation that is altogether faithful to the original. </p><p>Changing translation principles can also be a reason to make a new, more exact translation of a novel that has already been translated. This was the case when the Swedish children’s book <em>Pippi Långstrump</em>, written by Astrid Lindgren, was the object of a new French translation. The first translation had been greatly criticised because of the many cuts and additions made by the French translator who had wanted to adapt the text to the presumed moral values of the French readers.</p><p>This essay is a comparison between the two French translations of another book by Astrid Lindgren: <em>Emil i Lönneberga</em>. The book is somewhat difficult to translate due to, for example, the cultural phenomena mentioned in the text and the dialect spoken by the main character. The comparison revealed several big differences between the two translations, inter alia the handling of the dialect, but also the translation of the proper nouns and the narrative technique. The conclusion of the comparison was that the new translation was more accurate and faithful to the original than the first translation.     </p>

The study is concerned with some aspects of the philosophical development of Russell and Wittgenstein in the period in which their doctrines interacted closely with each other. The questions investigated -nay be summarised as follows: (i) What does it mean to say that language represents reality in an isomorphic manner ? (ii) How is it possible for language to represent reality isomorphically and yet be related to it in such a way that the relation it has in virtue of its sense is independent of the relation it has in virtue of its truth? In answering these questions, particular attention has been paid to Russell's unpublished Manuscript Epistemology (1913) because of the impact it had on Wittgenstein, who severely criticised it. These criticisms began to emerge, as an alternative to Russell's views, in 'Notes on Logic' and in the other pre-Tractarian writings. It is in the Tractatus, eventually, that the two-fold relation between language and reality, which Russell's position left unexplained, is accounted for, by virtue of the distinction form/structure. The following are the central theses of this study: (a) Although Russell and Wittgenstein share the assumption of linguistic isomorphic representation, their isomorphisms are totally different, since Wittgenstein makes the distinction form/structure and Russell does not; (b) Wittgenstein's development from the earlier writings to the Tractatus may be viewed in terms of the emergence of distinctions such as, the world as substance/the world as fact, possibilities/ actualities, form/structure, which lie at the heart of the Tractatus and serve to substantiate its central semantic doctrine concerning the language-reality relation of representation; (c) since the Tractatus maintains the principle that 'sense is independent of the facts' (i.e., that there is an independence or priority of sense over truth) then a proposition's relation to reality cannot be accounted for by means of ostension, for such an account involves the denial of the principle; (d) the divergence between Russell and Wittgenstein as regards the main concern of the Tractatus, centres on the divergence of their views concerning the vagueness of ordinary language; (e) a central aspect of the unity of Wittgenstein's entire philosophy, as regards the internal relation- ship between language and reality, lies in his conception of form.

Thesis (Ph. D.)--University of Texas at Austin, 2004. / Supervisor: Tandy Warnow. Vita. Includes bibliographical references.

<p>Huvudsyftet med studien var att undersöka varför högstadieelever väljer bort moderna språk. Frågeställningar som fokuserades var: ”Påverkas eleverna av informationen inför språkvalet?”, ”Finns det könsskillnader när det handlar om varför man väljer bort språk?”, ”Spelar den sociala bakgrunden in när man väljer bort språk?” och ”Vad har eleverna för uppfattning om sin framtid när det gäller språk och språkanvändning?”. Som metod för undersökningens genomförande valdes enkätundersökning i fyra olika skolor i Kalmar kommun. De elever som deltog gick i år sju och alla hade valt alternativen svensk/engelska eller engelska förstärkning. Kompletterande intervjuer gjordes också med lärare i spanska på respektive skola. Resultaten i studien visade att många elever väljer bort moderna språk för att de inte är intresserade och för att det är för många läxor och prov. De tror heller inte att de kommer att ha nytta av att kunna språk. Ett intressant fynd som framkommit i studien är att det är fler killar än tjejer som väljer bort språk av ovanstående anledningar. Elever på landsbygdsskolor med icke – akademikerföräldrar väljer till större del bort språk för att de anser att det är för jobbigt än vad elever på stadsskolor med akademikerföräldrar gör. Det har också framkommit genom intervjuer med lärarna att det finns brister i förstärkningsundervisningen, något som konstaterats i tidigare forskning.</p>

<p>Det huvudsakliga syftet med denna undersökning är att spegla hur lärare beskriver arbetet med läsutveckling i år 1. Jag har utgått ifrån en kvalitativ undersökningsmetod och gjort samtalsintervjuer med sex lärare. Det jag funnit är att lärarna vid skolstart följer upp förskolans arbete med språklig medvetenhet. Elevernas förmåga att kunna urskilja ljud i ord och att kunna sätta ihop ljud till ord testas. Lärarna kontrollerar också vilka bokstäver eleverna känner till och om de kan läsa. Under höstterminen arbetar man med en bokstav i veckan. Eleverna arbetar individuellt i arbetsböcker och tränar läsning på olika nivåer och i olika böcker. Motivationen anser lärarna vara en viktig del och mycket görs för att skapa lust och intresse. Lärarna ger också eleverna läxor i olika omfattning. Elevernas läsutveckling följs upp genom testning, genom kontinuerliga iakttagelser, genom olika kartläggningsmaterial, genom att ge tid för att göra klart arbetsuppgifter och genom speciallärarstöd.</p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong></strong></p>

No description available.

<p>Syftet med mitt arbete var att undersöka vad några invandrarföräldrar hade för inställning till modersmålsundervisningen. Jag valde en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Mitt arbete baserades på intervjuer som jag gjorde med åtta invandrarföräldrar. I resultatet framkom att nästan alla invandrarföräldrarna från undersökningen hade en mycket positiv inställning till modersmålsundervisningen. Många ansåg att de barn, som lärde sig sitt modersmål, kommunicerade bättre med andra som talade samma språk. Barnens intresse och kunskap om den egna kulturen ökade. De blev starkare som personer och självförtroendet stärktes. Barnens identitet stimulerades. Föräldrarna nämnde även några brister i organisationen. T.ex. schemaläggningen, antalet undervisningstimmar och modersmålslärare som inte talade samma dialekt. Det här arbetet vänder sig främst till föräldrar och lärare, som är intresserade av modersmålsundervisning i allmänhet och minoritetsbarn i synnerhet.</p>

<p>Denna studie har flera, men sammanhängande, syften. För det första är syftet att undersöka om och i så fall varför lärare i förskoleklasser och i år ett till tre i grundskolan medvetet arbetar med sina elevers språkutveckling. För det andra är syftet att belysa hur lärarna i fråga arbetar, om förskolans och grundskolans lärare skiljer sig åt beträffande arbets- och förhållningssätt samt om och i så fall hur lärarna har förändrat sitt arbete över tid. </p><p>Det visar sig att de flesta av lärarna i undersökningen ofta och medvetet arbetar med sina elevers språkutveckling. Vidare visar det sig att det språkutvecklande arbetet ofta motiveras av att lärarna vill ge eleverna redskap för en eller flera av kategorierna kommunikation, tänkande, lärande och känslobearbetning. Språklekar, samtal, högläsning av berättande skönlitteratur, muntlig framställning, individuellt skrivande av berättelser samt strukturerade språkövningar är vanliga aktiviteter i undersökningsdeltagarnas pedagogiska verksamhet. Högläsning respektive skrivande av texter utanför den berättande genren verkar däremot vara sällsynt. </p><p>Det visar sig att det, vad gäller arbets- och förhållningssätt, finns många likheter mellan förskolans och grundskolans lärare.</p>