No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Patent pools are a source of collaborative efficiencies when they comprise of patents essential to astandard thereby facilitating access to useful technologies. Despite that, in the context oftelecommunication standards, attempts to create patent pools have seemingly not been successful,for example in 2G, 3G and 4G standards, owing to a lack of participation by SEP holders, whohave mostly engaged in bilateral negotiations. This had led to significant litigation. Bilateralnegotiations are hard to foresee in the 5G and IoT context, where the number of downstreaminnovators and implementations are large. Essentiality understandings have mostly been evaluatedfrom a SSO policy perspective and a lack of consistency therein has led to further confusion.In that context, patent pools may be an industry solution to facilitate access to technology andavoid costly and time-consuming litigations and therefore, pose an attractive alternative. Patentpools have however evolved, have infamously resorted to assertions and aggressive licensingapproaches. The European Commission has recognized reliance on patent pool mechanisms, as ameans, to achieve a Digital Single Market. However, to be able to do so, pools must be properlydesigned and managed. Against that background, the purpose of the thesis is to discuss thestrengths and weaknesses of patent pools, the regulatory framework under which they operate, theessentiality policy weaknesses of ETSI in the development of telecommunication standards, thetransformation of pools into assertion entities and concludes with certain suggestions in which theyshould operate to provide an attractive alternative to bilateral licensing in the emerging 5G andIoT era.Keywords: Pools, SEP, 5G, IoT, European Commission, Digital Single Market

<p>Online</p>

I 29 kap. 2 § 7 p. brottsbalken finns en straffskärpningsregeln som innebär att om motivet för ett brott har varit ett hatbrottsmotiv ska straffet bli strängare. Detta arbete analyserar denna regels funktion, tillämpning samt dess historiska bakgrund. / In Penal Code 29:2(7) (29 kap. 2 § 7 p. brottsbalken) there is a stricter sentencing rule that states that if the motive for a crime is hate crime related then the sentence shall be stricter. This work is an analysis of that rule, it's function, implementation as well as the historic background of the rule

Uppsatsen redovisar förhållandet mellan Sveriges regler om väsentlig anknytning och OECD:s modellavtal. Detta görs genom användandet av en rättsdogmatisk metod, därav besvaras uppsatsens syfte utifrån en analys av den gällande rätten.   Arbetet är avgränsat till en redogörelse av de två väsentliga anknytningsfaktorerna familj och bostad inrättad för åretruntbruk som återfinns i 3 kap. 7 § Inkomstskattelagen (1999:1229). Denna redogörelse görs genom en presentation av rättsfall och lagstiftning inom ämnet för att läsaren ska få en förståelse av i vilka fall dessa anknytningsfaktorer kan medföra obegränsad skattskyldighet. Vid behandling av OECD:s modellavtal redogörs begreppet hemvist som finns i modellavtalets fjärde artikel och hur begreppet används för att avgöra i vilket land någon ska anses ha sin skatterättsliga hemvist.   Syftet med uppsatsen är dels att redogöra för väsentlig anknytning enligt den nationella rätten och artikel 4 i OECD:s modellavtal. Dels att förklara hur dessa förhåller sig till varandra. För att besvara uppsatsens syfte görs en analys av den gällande rätten där likheter och skillnader mellan nationell rätt och modellavtalet klargörs. Analysen innehåller även en kort diskussion angående huruvida det är nödvändigt att avgöra om någon har väsentlig anknytning till Sverige när modellavtalet ändock har företräde. I den sammanfattande delen besvaras uppsatsens huvudsakliga syfte och författarna presenterar även egna slutsatser som gjorts under arbetets gång.