Background: Interpersonal conflict may have a significant impact in organizations since blue collar-workers can spend time and effort on other things then their main duties. This can lead to less profitability for the organizations, that is why this is something worth exploring. Previous studies shows that many factors work together to create interpersonal conflicts between blue collar-workers. The purpose of this study was to examine if interpersonal conflicts has any significant correlation with interpersonal relations, experienced supervisor support, well-being, age and years in the workplace and if there is any gender differences. Methodology: This study was implemented on 67 blue-collar workers (42 men and 25 women) from five different organizations in the south of Sweden. To examine the result this study used a survey. The survey had three demographic questions: gender, age and years in the workplace. Four validated questionnaires was used as instruments to measure if interpersonal conflicts had any correlation with the examined variables: Interpersonal Conflict at Work Scale (ICAWS), Interpersonal Conflict in Organization Scale (ICOS), Social Support Scale (SSS) and Job-related Affective Well-Being Scale (JAWS) Result: The result showed that interpersonal conflicts had a significant correlation with interpersonal relationships, experienced supervisor support, well-being and years at workplace. The result showed that interpersonal conflicts had no significant correlation with age. The gender differences were further tested in the variables but did not find any statistically significant differences. Conclusion: The result of this study confirms that interpersonal conflicts correlates with interpersonal relations, experienced supervisor support, well-being and years in the workspace. / Bakgrund: Interpersonella konflikter kan ha stor betydelse för en organisation eftersom verksamma arbetstagare tid och prestation kan läggas på annat och ta fokus från deras huvudsakliga arbetsuppgifter. Detta kan i sin tur leda till lägre lönsamhet för organisationer och är därför intressant att undersöka. Tidigare studier har visat att det finns många faktorer som samspelar för att en interpersonell konflikt ska uppstå verksamma arbetstagare emellan. Syftet med denna studie är att undersöka om interpersonella konflikter har ett samband med interpersonella relationer, upplevt ledarskapsstöd, välmående, ålder och år på arbetsplatsen samt om det finns en könsskillnad. Metod: Studien genomfördes på 67 verksamma arbetstagare (män 42 och kvinnor 25) från fem olika företag i en mindre stad i södra Sverige. Studien använde tre demografiska frågor: kön, ålder och år på arbetsplatsen. Fyra validerade test användes som mätinstrument för att undersöka om interpersonella konflikter hade ett samband med ovanstående faktorer, Interpersonal Conflict at Work Scale (ICAWS), Interpersonal Conflict in Organization Scale (ICOS), Social Support Scale (SSS) och Job-related Affective Well-Being Scale (JAWS). Resultat: Resultatet visade att interpersonella konflikter har ett statistiskt signifikant samband med interpersonella relationer, upplevt ledarskapsstöd, välmående och år på arbetsplatsen. Inget statistiskt signifikant samband hittades mellan interpersonella konflikter och ålder. Vidare testades ifall det fanns några könsskillnader inom de olika faktorerna, men inga statistiskt signifikanta könsskillnader hittades. Slutsats: Resultatet bekräftar att interpersonella konflikter har ett samband med interpersonella relationer, upplevt ledarskapsstöd, välmående och år på arbetsplatsen

The new Industry 4.0 technologies have the potential to increase the operational performance of lean-driven manufacturing organizations, however, there is a lack of guidance on how to select and implement Industry 4.0 technologies which often leads to digital waste. In essence, these organizations want to preserve the value of their current lean manufacturing system, without missing out on improved operational performance potential from exploiting new I4.0 technologies. Furthermore, recent research suggests that there is a complementary effect between lean manufacturing and Industry 4.0 where higher use of both domains in a factory results in higher operational performance. However, in theory, it has not been established what influencing factors lead to the increase in operational performance when the two domains, lean manufacturing and Industry 4.0, are in high concurrent use. The purpose of this study is to identify the influencing factors in the implementation process of Industry 4.0 technologies that facilitate higher Industry 4.0 maturity within factories. In this case study, a qualitative method was used to obtain the empirical data by conducting a series of interviews with individuals working in a multi-national lean-driven manufacturing organization. From a thematic analysis, seven influencing factors were identified that contributed to higher Industry 4.0 maturity: three in the governance structure, two in the selection of Industry 4.0 technologies, and two in the implementation of Industry 4.0 technologies. In the governance structure, a shared digital vision, following a roadmap, and a standardized way of working with digitalization in place facilitated a more successful implementation process. In the selection, a demand-based selection and identification of a business case around the Industry 4.0 technology increased the possibility of the technology selected reaching an implementation stage. Further, in the implementation, having local cross-functional teams and actively developing the employees' knowledge, and providing training in digitalization resulted in more successful implementations. Further, a ripple effect was seen between the influencing factors: having an effective governance structure led to more demand-based selections and thereby more successful implementations that resulted in higher Industry 4.0 maturity. / De nya industri 4.0 teknologierna har potentialen att öka de operativa resultaten inom lean-drivna industriföretag, men det saknas vägledning för hur man väljer och implementerar industri 4.0 teknologier vilket oftast resulterar i digitalt slöseri. Industriföretagen vill bevara värdet av de lean-drivna tillverkningssystemen utan att gå miste om förbättrade resultat med hjälp av industri 4.0. Dessutom tyder den senaste forskningen på att det finns en kompletterande effekt mellan lean produktion och industri 4.0 teknologier, där högre användning av båda domänerna i en fabrik resulterar i bättre operativa resultat. I teorin har det dock inte fastställts vilka de påverkande faktorerna är som leder till ett förbättrat operativt resultat när de två domänerna, lean-produktion och industri 4.0, används i hög grad samtidigt. Syftet med studien är att identifiera vilka de påverkande faktorerna är i implementeringsprocessen av industri 4.0 teknologier som främjar en högre mognadsgrad av industri 4.0 i tillverkningsfabriker. I fallstudien användes en kvalitativ metod för att erhålla empirin genom att utföra en serie av intervjuer med individer som arbetar på ett multinationellt lean-drivet industriföretag. Utifrån en tematisk analys identifierades sju påverkande faktorer som bidrog till en högre mognadsgrad av industri 4.0: tre i styrningsstrukturen, två i valet av industri 4.0 teknologier och två i implementeringen av industri 4.0 teknologier. I styrningsstrukturen återfanns att en delad vision, att följa en roadmap och att ha ett standardiserat arbetssätt för digitalisering främjade en mer framgångsrik implementeringsprocess. Inom valet av teknologier återfanns att ett val baserat på efterfrågan och generering av ett business case för industri 4.0 teknologier ökade möjligheten för den valda teknologin att nå en implementeringsfas. Till sist, i implementeringsfasen visade det sig att lokala tvärfunktionella team och att aktivt utveckla medarbetarnas kunskaper, samt att ge utbildning i digitalisering, resulterade i mer framgångsrika implementeringar. Slutligen sågs en kedjeeffekt mellan de påverkande faktorerna, nämligen att ha en effektiv styrningsstruktur ledde till fler val baserade på efterfrågan och därmed fler framgångsrika implementeringar vilket resulterade i en högre mognadsgrad av industri 4.0.