Studiens ena syfte var att undersöka vilka PT-nivåer i morfologi och syntax som processas av 66 SFI-elever som läste SFI på olika nivåer, att undersöka om de processar samma PT-nivåer i morfologi och syntax med avsikt att utforska ifall inlärarnas morfologiska och syntaktiska utveckling sker i samma takt eller ej. I studien undersöktes också det implikationella förhållandet mellan de olika strukturerna tillhörande de olika PT-nivåerna. Studiens informanter beskrev en bildserie bestående av åtta bilder. Utifrån Processbarhetsteorin analyserades deras bildbeskrivningsproduktion med intention att bedöma deras uppnådda PT-nivåer i morfologi och syntax. Utfallet visar att endast 16 informanter av 66 processar samma PT-nivå på morfologi och syntax. Sådana informanter processar PT-nivå 2 på morfologi och syntax. De andra informanterna processar olika PT-nivåer på morfologi och syntax. Det vanligaste uppnådda PT-nivån på morfologi är nivå 1. 37 av 66 informanter uppnår PT-nivå 1 på morfologi. 29 av 66 informanter uppnår PT-nivå 2 på morfologi. När det gäller syntax kom 37 av 66 informanter upp till PT-nivå 2 på syntax. 28 av dem processar PT-nivå 4 på syntax och en av dem bedömdes ligga på PT-nivå 3 på syntax. Som resultatet visar tenderar informanterna att inte ligga på samma PT-nivå i morfologi och syntax. De tenderar dessutom att uppnå en högre PT-nivå i syntax än på morfologi. Ingen av studiens informanter processar en högre PT-nivå på morfologi. Allt detta kan tolkas som att inlärarnas morfologiska och syntaktiska utveckling inte sker på ett simultant sätt. Resultatet ska dock betraktas med en viss försiktighet, eftersom bildserien visade sig vara bättre lämpad på att elicitera obligatoriska kontexter för syntaxsstrukturer än för  morfologiska sådana. Resultatet visar också att det implikationella förhållandet mellan PT-nivåerna, att användningen av de lägre nivåernas strukturer är förutsättningar för användningen av de högre nivåernas strukturer som förutsågs av PT stämmer med utfallet.

Denna studie jämför berättande elevtexter som är skrivna med penna och på tangentbord i årskurs 4 och 6. Jämförelsen görs både mellan redskapen inom årskurserna och mellan årskurserna. Studien omfattar 29 texter från årskurs 4 och 27 texter från årskurs 6. Antalet deltagare var 15 elever i årskurs 4 och 15 elever i årskurs 6. Elevtexterna analyserades utifrån fyra olika aspekter: textlängd, narrativ kvalitet, lexikal variation och stavning. Resultatet inom årskurs 6 visade att eleverna skrev signifikant längre texter på tangentbord. Eleverna i årskurs 4 presterade bättre med penna gällande narrativ kvalitet och lexikal variation, men presterade däremot bättre på tangentbord gällande textlängd och stavning. Dessa skillnader var dock inte statistisk signifikanta. Resultatet diskuteras utifrån simple view of writing.