Undersökningen syftar till att svara på frågeställningen: Hur kan recitation användas som verktyg för att utveckla den konstnärliga uttrycksförmågan och öka interpretationsfriheten hos mig som sångare? Grunden för undersökningen bygger på fyra lektionstillfällen i recitation tillsammans med skådespelerskan och teaterpedagogen Cathrine Parment. Jag arbetar med dikten Kennst du das Land av J. W. von Goethe publicerad 1795. Jag arbetar med dikten på originalspråk, tyska, och i en svensk översättning gjord av Nils Johansson 1978. Den musikaliska delen av undersökningen består av en instudering och framförande av Hugo Wolfs (1860–1903) tonsättning av dikten, ur hans Gedichte von Johann Wolfgang von Goethe, där sången bär namnet Mignon: Kennst du das Land. Undersökningen redovisas genom en beskrivning av de recitationsövningar jag använder mig av, en musikalisk analys av Wolfs tonsättning av dikten samt en analys av interpretens tolkning av dikten och sångframförande. Undersökningen visar att recitation är ett kraftfullt verktyg för att utveckla den konstnärliga uttrycksförmågan och öka interpretationsfriheten hos mig som sångare. Arbetet med recitation tillåter oss att träna våra emotionella och poetiska impulser utan att samtidigt behöva tänka på vokalteknik eller musikaliskt uttryck. Framförallt ledde mitt arbete med recitation till insikten om att jag för att komma i kontakt med texten behöver låsa upp det som blockerar min kreativitet snarare än att intellektuellt tolka in mening i diktens rader. / <p>De bifogade videofilerna innehåller dokumentation av den praktiska processen, vidare beskrivet i uppsatsen. Stycket som framförs är Hugo Wolfs tonsättning av Mignon, Kennst du das Land, med text av J. W. von Goethe. Medverkande pianist är Albert Dahllöf.</p>

Geschichte des Liedes, Begrifflichkeit, Klavierlied (geistlich-weltlich), Terminus "Klavier", Klavierlied im Umfeld der Orgel, Etablierung Orgellied (~1900), Reger und seine Schüler, Regers Zeitgenossen, Orgellied um 1930 (Pepping), Liedverbot NS-Zeit, Lied bis ~1960, Entwicklung 1960-2000, Nationalräume im Orgellied, das Orgellied im Kontext zu Chor-, Orchester- und Kammermusiklied, Instrumentierungen, Sonderformen, im Kontext zur kirchenmusikalischen Praxis, Index

Proefschrift--Utrecht--Universiteit, 1996. / Mention parallèle de titre ou de responsabilité : The @polyphonic songs in Dutch of the fifteenth and sixteenth century. Résumé en anglais. Bibliogr. p. [646]-674. Index.

Zugl.: Würzburg, Univ., Diss., 2007

Texte remanié de: Diss.--Duisburg--Gerhard-Mercator-Universität, 1995.

The Finnish composer Yrjö Kilpinen is not well known today, but in the early twentieth century in Scandinavia, Germany, and England, he was hailed as the successor to Schubert, Schumann, Brahms, and Wolf in the line of Romantic Lied composers. Many have argued for the inclusion of his music in the American voice studio, but there remain impediments to the performance of his songs in their original language. One of his most poignant and famous cycles, Tunturilauluja, Opp. 52-54, remains inaccessible to most singers who are not fluent in Finnish and do not understand the Finnish culture upon which the songs are based. This essay is a performance guide to these songs and endeavors to make them accessible to sing in their original language. The essay addresses many of the issues that have heretofore prevented performance of this cycle. A guide to Finnish translation and lyric diction is provided in addition to literal and poetic translations and an International Phonetic Alphabet (IPA) transcription of the cycle. Kilpinen's life and song style is considered, with particular interest afforded to reasons for his marginalization after World War II. The essay contains the first English language source, however brief, on the cycle's obscure poet, the Laplander Vilho Edvard Törmänen. Kilpinen's setting of the poetry, guidelines for choosing individual songs, and the cycle considered as a whole are also discussed. This performance guide takes a multidisciplinary approach to the songs, frequently referencing Finnish culture and Lapland geography, which sheds light on specific links between the landscape, poetry, and music. The essay contains discussions of Finnish art, National Landscape Imagery, and photographs from the author's personal research. This methodology facilitates non-fluent singers to sing this cycle in Finnish.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.