No description available.

No description available.

<p>The aim of this study was to find out if there are any differences in the use of metaphors and similes in children’s literature translated from Swedish into English. With two books selected by the same Swedish author, three groups of metaphors were studied -- structural, orientational and ontological metaphors -- as well as two groups of similes -- same image and similar image similes. The result showed that the Swedish versions of the two books contained more metaphors than the English versions, whereas the similes occurred to the same extent in both languages. </p>

The aim of this study was to find out if there are any differences in the use of metaphors and similes in children’s literature translated from Swedish into English. With two books selected by the same Swedish author, three groups of metaphors were studied -- structural, orientational and ontological metaphors -- as well as two groups of similes -- same image and similar image similes. The result showed that the Swedish versions of the two books contained more metaphors than the English versions, whereas the similes occurred to the same extent in both languages.

All translators must ask themselves the question: « Shall I do a literal translation or shall I do a free translation? ». Research will say that to achieve a near translation it is necessary to take into account the grammatical structure, the linguistic variety, the semantics and the pragmatics. Through time, the translation will be influenced by the context in which it is produced, and by the ambitions and the personality of the translator. In this essay, the Swedish book Lillebror och Karlsson på taket, a children’s book written by Astrid Lindgren, was compared with its translations, and problems concerning structural and cultural differences between the target language and the source language were analysed. A comparison was made between the first two chapters of two French versions (from 1980 and 2008). One of these versions had been translated from a second language, in this case from English. One of the aims of this essay was to show the methods used to solve problems while translating from a second language into a third language. Another aim was to find which French version was more truthful to the original Swedish version. The comparison revealed cultural, structural and narrative differences, as well as some cuts and additions in the versions, especially in the first French translation. The conclusion of the analysis was that the newest French version was more faithful to the original Swedish version and aimed to show a new culture to the readers. It also preserved Swedish expressions as well as the narrative style of Astrid Lindgren, even if this sometimes was at the expense of the French language.

Av egen erfarenhet har jag märkt att läsning inte längre ses som intressant hos dagens elever. Medier som finns i dagens samhälle har tagit över och den traditionella läs-och skrivundervisningen sker idag ofta från en dator. Syftet med utvecklingsarbetet är att öka elevernas läs-och skrivutveckling, genom en traditionell undervisning som inte sker via datorn som de är vana vid och att ge dem en inblick i hur samhället vi lever i har förändrats, inte bara livsmiljön utan även vårt sätt att kommunicera med varandra. Jag har valt att genomföra ett Astrid Lindgren-tema i årskurs fyra där eleverna får läsa, skriva, rita, uttrycka sig muntligt och dramatisera. Efter att ha utvärderat temat såg jag en positiv förändring på elevernas syn på läsning och skrivning och att det traditionella undervisningssättet visade sig vara lärorikt och positivt för eleverna, vilket förhoppningsvis leder till att eleverna får en fortsatt positiv syn på läsning och skrivning på detta sätt. Förutom denna rapport har utvecklingsarbetet presenterats vid oppositionsseminarium den 9 juni 2011 genom en Power point-presentation för att visa fotografier på elevernas arbeten

Jag har i denna uppsats försökt ge en bild av hur Astrid Lindgren vill presentera en egen syn på barn, barns villkor och barnuppfostran i hennes verk om Madicken. Astrid Lindgren själv menar att hon vill ”åstadkomma en human inställning” hos sina läsare och denna avsikt märks i hennes verk Madicken och Madicken och Junibackens Pims. Hon försöker ge den vuxna läsaren en bild av hur sociala förhållanden kan upplevas genom sin skildring av den lilla staden, samtidigt som hon skapar en liknande, men mer försiktig möjlighet, även för barnen som läsare. Framställningen av den godhjärtade Madicken hoppas hon skall öppna upp för de läsande barnen att överta hennes humana inställning. I det sammanhanget har jag också diskuterat hur väl barnet som läsare kan tänkas förstå de sociala skillnaderna som råder i verken, då i jämförelse med en vuxen läsare. En berättelse för barn kan inte bli för sorglig och jag har då resonerat om vad det är som gör att böckerna om Madicken kan behandla så svåra ämnen, utan att försumma barnet som läsare. Astrid Lindgren alltid vart tydlig med att hon skriver för barnen och att det är viktigt att rikta sig till dem som mottagare. Genom sin positiva beskrivning av de annars sorgliga karaktärerna lyckas hon ändå med detta.

I det här examensarbetet studeras Astrid Lindgrens litteratur utifrån ett didaktiskt perspektiv. Syftet är att i en idéanalys undersöka vilka idéer och värderingar som förmedlas i ett urval av Astrid Lindgrens verk som kan vara en tillgång i undervisningen i grundskolans tidigare år, i detta fall från förskoleklass till årskurs fyra. Fokus ligger på vad litteraturen förmedlar, varför den är didaktiskt relevant samt på vilket sätt innehållet kan vara en tillgång i undervisningen. Idéanalysen är gjord utifrån fyra olika teman, som är relationer, känslor, genus och självkänsla. Analysen framhåller att böckerna förmedlar olika sorters relationer, som elever kan identifiera sig med. Dessa är relevanta att lyfta i undervisningen för att behandla viktiga ämnen så som identitet, kränkande behandling, mobbning, demokrati, alla människors lika värde, respekt, moral, etik och värdegrund. Vidare visar analysen att Astrid Lindgrens litteratur väcker frågor kring genus, jämställdhet och likabehandling. Hennes verk både förmedlar och strider mot traditionella könsmönster vilket kan lyftas fram och diskuteras i undervisningen. Analysen behandlar även temat känslor och att litteraturen ger flera tillfällen till diskussion om känslor i undervisningen. Eleverna kan genom skönlitteraturen få uppleva karaktärernas känslor och genom bland annat diskussion få en djupare förståelse för känslor, känslouttryck och träna sin medkänsla. Temat berörde även frågor om demokrati, diktatur, barns rättigheter, moral, rättvisa och respekt. Analysen innefattar också temat självkänsla. Böckerna skildrar såväl karaktärer med bra som mindre bra självkänsla och ger möjlighet att diskutera och arbeta med självkänsla och identitet. / Rapport 2010ht4768

No description available.

This is a study about the following of Astrid Lindgren’s books The Brothers Lionheart and Mio, my son. The purpose of this study is to find out how moral development according to Lawrence Kohlberg’s theory may apply to the books protagonists. I have used a hermeneutic method for the analysis of Lindgren’s books. The books belong to the category children’s literature which is a valuable contribution to teaching from many aspects. The study shows that the books are well suited for teaching because there are many ethical questions to be discussed. The books may also help the pupils with their questions about life and help them to create their very own identity. Throughout the books the pupils get to learn about loneliness and how to handle it.